PROCENTARE prωsän⁴tare, äv. pro-, l. !⁰³⁰² (prosä;nntare DALIN), m.||(ig.); best. -en, äv. -n; pl. ==. ( proc- 1771 osv. pros- 1827) [till PROCENTA]
(
ngt vard.)
person som bedriver lånerörelse med utlåning av pängar mot ockerränta, ockrare. DA 1771,
nr 53 Bih. s. 2.
"Det klingar bra i mina öron" – sa' procentarn, när hans kund klagade öfver penningbrist. HOLMSTRÖM Sa' han 25 (
1876).
Hänsynslös som en procentare. HELLSTRÖM Malmros 217 (
1931). –
Anm. Vard. förekommer kortformen
prosis prω⁴sis, m.; best. -en: pl. -ar. (äv.
procis) SöndN 1862,
nr 16, s. 2.
SIWERTZ Sel. 2: 82 (
1920).
Ssgr (
ngt vard.):
–
PROCENTAR-BANK l.
PROCENTARE-BANK; pl.
-er. ockrarbank.
AB 1897,
nr 256, s. 3.
–
PROCENTAR-HAND.
ockrarhand; särsk. i uttr. (råka, vara, ligga o. d.) i procentarhänder. LILJECRONA RiksdKul. 416 (
1841).
–
PROCENTAR-KLO.
i uttr. (råka, vara o. d.) i procentarklor, (råka osv.) "i klorna" på (en) ockrare l. procentare. ROOS OsynlVäg. 323 (
1903).
–
PROCENTAR-LÅN.
lån från en ockrare; lån som löper med ockerränta. HEDBERG Odåga 11 (
1867).
–
PROCENTAR-RÄNTA,
r. l. f. ockerränta. CVASTRANDBERG 4: 48 (
1857).
–
PROCENTAR-SJÄL.
en ockrares själ; äv. metonymiskt för: ockrare. STIERNSTOLPE Blumauer 3: 37 (1814).
En tom biljett likväl j Rår inte gerna på en hård procentar-själ. REMMER Theat. 1: 265 (
1814).
–
PROCENTAR-VÄXEL.
jfr -lån. GHT 1897,
nr 252 B,
s. 3
:
–
PROCENTERSKA .
f. (
ngt vard.)
kvinnlig procentare, ockrerska. NORDFORSS (
1805).
LEO MiknSång. 9 (
1935).