PRODUKT produk⁴t l. pro- r. l. m. ((†) n. Luth Astr. 37 (
1584).
Düben Talism. 5: 16 (
1818)); best.
-en ( ss. n. -
et); pl.
-er.
Anm. Den lat. formen
productum förekommer ( ss. n.) hos
DIJKMAN Obs. B 8 b (
1686). (-uc
c. 1730 (i bet. 9). -
ukt (-ct) 1584 osv.)
[jfr dan. o. t. produkt, eng. product; av lat. productum, substantivisk anv. av n. av productus, p. pf. av producere (se PRODUCERA)] A. motsv. PRODUCERA I 1.
[PRODUKT 1]
1) (
†)
förebragt dokument l. bevis. SvTr. V. 1: 129 (
1603).
[PRODUKT 2]
2) (
†)
jur. person som bevisningen i en viss företedd bevishandling o. d. gäller; motsatt: "producent" (se d. o. 1. BIURMAN Brefst. 165 (
1729).
SCHREVELIUS CivPr. 313 (
1853).
B. motsv.
PRODUCERA I 5. [PRODUKT 3]
3) ämne o. d. som utgör resultatet av en kemisk l. fysisk). fysiologisk process; jfr PRODUCERA I 5 c. RINMAN JärnH 383 (
1782).
En . . product af förruttnelse i vatten är torf. BERZELIUS Kemi 5: 1139 (
1828).
SMITH OrgKemi 2 (
1938). –jfr
FÖRBRÄNNINGS-,
FÖRMULTNINGS-,
FÖRRUTTNELSE-,
FÖRVITTRINGS-,
NEDBRYTNINGS-,
OMVANDLINGS-,
OXIDATIONS-,
SMÄLTNINGS-,
SPALTNINGS-,
SPJÄLKNINGS-,
VITTRINGS-,
ÄMNESOMSÄTTNINGS-PRODUKT m. fl. – särsk.
kem. om ämne som gm en kemisk process frambringas ur ämnen vari det förut icke fannits. BERZELIUS Kemi 3: 311 (
1818).
NYBLÆUS Pharm. 298 (
1846).
[PRODUKT 4]
4) nyttighet l. vara av ngt slag som frambringas i naturen l. produceras gm odling, avel l. industriell värksamhet o. d., alster; jfr PRODUCERA I 5 d, e. Vegetabiliska, animaliska, kemiska produkter. Landets förnämsta produkter äro socker, bomull och sydfrukter. DALIN Arg. 1: 124 (
1733,
1754).
Järnet, som är vår ädlaste product. POLHEM Test. 20 (c. 1745).
Landtmannens Producter. AdP 1789 s. 838.
(Nu) framställas . . fabriksmässigt ett flertal produkter, såsom färgämnen, läkemedel, textilfibrer, kautschuk m. m., som förut naturen var ensam leverantör av. BOLIN KemVerkst. 10 (
1942).– jfr
ARBETS-,
AVFALLS-,
BI-,
FABRIKS-,
HANTVÄRKS-,
INDUSTRI-,
JORDBRUKS-,
KONST-,
KVALITETS-,
LANTBRUKS-,
LANTMANNA-,
MASS-,
MEJERI-,
MJÖLK-,
NATUR-,
SKOGS-,
SLÖJD-,
SPANNMÅLS-,
TRÄDGÅRDS-PRODUKT m. fl. – särsk. i förb. med en prep.-bestämning (inledd av prep.
av) angivande det varifrån produkten kommer; numers vanl. ersatt med: alster.
Då . . (bondens) familj är framfödd af de vanliga producterna af hans jord, kan (osv.). HÖIJER 4: 52 (c. 1800).
STIERNSTOLPE Cuv. 53 (
1821).
[PRODUKT 5]
5) (
i sht i lärt spr.)
konstnärligt (särsk. litteräh) alster l. värk, skriftalster o. d.; jfr PRODUCERA I 5 f. KELLGREN (SVS) 5: 216 (
1789).
(Lottis) 8-stämmiga Crucifixus räknas isynnerhet för en bland den italienska kyrkmusikens yppersta produkter. BAUCK 1MusH 94 (
1862).
(Det av O. v. Dalin författade) Herdespelet är såsom poetisk och ännu mera såsom dramatisk produkt en obetydlighet. 2SAH 59: 419 (
1882).
En sen produkt som sagan om Grette Asmundsson. BENGTSSON Silversköld. 218 (
1931).– jfr
KONST-,
LITTERATUR-,
SKALDE-PRODUKT m. fl.
[PRODUKT 6]
6) matematisk storhet (tal) som utgör resultatet av en multiplikation, summan av en multiplikation; jfr FAKTUM 3. Luth Astr. 37 (
1584).
Produkten a . a tecknas a2. HEDSTRÖM o. RENDAHL Alg. 9 (
1915). –jfr
DIGNITETS-,
TOTAL-PRODUKT.
[PRODUKT 7]
7) allmännare: ngt som utgör resultatet av en viss värksamhet l. process l. utveckling l. värkan av vissa faktorer l. omständigheter l. av ett visst tillstånd o. d., "frukt", "alster", "skapelse"; ofta i förb. med en följande bestämning (inledd av prep. av) angivande värksamheten l. processen osv. BROOCMAN TyUnd. 1: 3 (
1807).
Som en sjelfständig product af Samhällets utvecklingsprocess framträder ståndsförfattningen. NORDSTRÖM Samh. 1: 374 (
1839).
Gylippos var . . en ypperlig produkt av den spartanska militärskolan. GRIMBERG VärldH 2: 496 (
1927). – jfr
FANTASI-,
KULTUR-,
SPRÅK-PRODUKT m. fl.
[PRODUKT 8]
8) (
†)
produktion, tillvärkning; avkastning; utbyte. Ett dryckeshorn af Abyssinisk product. ÖDMANN Hågk. 10 (
1801;
uppl. 1915).
År 1840 uppskattades jordens årliga produkt af guld till 5 millioner (pund sterling). AGARDH (o. LJUNGBERG) II. 1: 46 (
1854).
DALIN (
1855). – jfr
NATIONALPRODUKT.
C.
9) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.]
(
†)
i sg. o. pl.: kroppslig bestraffning (av elev i skola), aga, stryk; äv. bildl. l. oeg.
När Föräldrarna . . obetänkt biäbba mycket för Barnen om Producter och Stutar vthi Scholan. SCHRODERUS Modersch. 158 (
1642).
Då gick först striden an, / men fiend måste rymma, / I flykten deltes ut producter fasligt grymma. CIHALLMAN 285 (
1778).
Ssgr (i allm. till
4, i sht i fackspr.):
–
PRODUKT-BESKATTNING.
jfr -skatt. PT 1892,
nr 87, s. 3.
– (
6)
PRODUKT-BRÅK. (
†)
mat. bråk som utgör produkten av två l. flera bråk. ZWEIGBERGK Räkn. 41 (
1839).
–
PRODUKT-FÖRÄDLING.
jfr förädla b.
–
PRODUKT-HANDEL.
[jfr t. produktenhandel]
| (
i fackspr.)
handel med produkter av ngt slag (särsk. jordbruksprodukter). ANDERSSON (
1857).
EkonS 2: 433 (
1899).
–
PRODUKT-MJÖLK.
mjölk för framställning av ost o. smör; motsatt: konsumtionsmjölk. SocÅb. 1940,
s. 21
–
PRODUKT-MÄNGD.
HandInd. 565 (
1927).
–
PRODUKT-PLAKAT (ET). hist. sjöfartsförordning (gällande från 1724 till 1825 o. i vissa delar ända in på 1850-talet) enl. vilken utländska fartyg förbjödos att i landet införa andra varor än sådana som producerats i fartygets hemland l. dess kolonier. 2RA 3: 647 (
1734).
–
PRODUKT-PRIS.
n. EkonS 2: 160 (
1895).
–
PRODUKT-SKATT.
(förbruknings)skatt som lägges på den färdiga produkten (o. som erlägges av producenten). BtRiksdP 1896, I. 1:
nr 38, s. 13.
–
PRODUKT-VÄRDE.
om värdet av en viss mängd färdiga produkter. SOMMARIN EkonL 2: 80 (
1916).