PROPRIE prå⁴prie, äv. prω⁴- (proprie (medj sl(utet) – WESTE; pröprie DALIN), adj. oböjl. [av lat.
proprius (adv.
proprie), egen (se
PROPER)]
(numera föga br.) i sht
jur. egen; särsk. i sådana uttr. som
borgen som för proprie sk141d. HH XXX11.
1: 295 (
1787). De så kallade proprie eller egna vexelbrefven, i hvilka utgifvaren erkänner sig sjelf såsom gäldenär och betalare af vexelsumman.
NORDSTRÖM Cred. 152 (
1853).
RAMSTEDT BokförGr. 89 (
1915).
Ssgr (i sht jur.):
–
PROPRIE-ANSVARIGHET. (
†) =
-borgen.
SPF 1829,
s. 539.
Därs. 1846,
s. 306.
–
PROPRIE-BALANS.
brist i redogörares redovisning av offentliga medel, föranledd av underlåten redovisning fbr hela det uppburna beloppet. PH 14: 250 (
1788).
REUTERSKLÖLD Grundlag. 540 (
1925).
–
PROPRIE-BORGEN.
borgen (se d. o. 1 c) såsom för egen skuld, gm vilken fordringsägRren får rätt att efter eget gottfinnande utkräva skulden antingen hos gäldenären l. hos borgensniannen. LINDFORS (
1824).
HandHantv. Hand.
3: 168 (
1934).
–
PROPRIE-BORGENSMAN, äv.
-BORGESMAN -¹⁰² l. -²⁰⁰. person som ingår proprieborgen. BoupptVäxjö 1823.
–
PROPRIE-HANDEL.
handel. handel som ngn driver för egen l. privat räkning; motsatt: kommissionshandel. SALANDER AnmMynt 7 (
1753).
–
PROPRIE-KONTO.
handel. bokföringskonto vari en affärsinneh avaI-e o. d. redovisar sina privata transaktioner n?ec företaget.
SMEDMAN Kont. 7 (
1874).
–
PROPRIE-VÄXEL.
handel. växel som bl. a. innehåller en ovillkorlig utfästelse av utställaren att betala en viss pänningsumma, egen växel.
JUNGBERG (
1873).