PROST prωs⁴t, m.; best. -en; pl. -ar (PJÅNGERMANNUs PMagni A 1 a (1605) osv.) ((†) -er G1R 1: 35 (1522), SWEDBERG Lefv. 289 (i handl. fr. 1725)). ( probast 1657 (: probast visitation). probest 1594 (: Probeste ting)–1706. probst 1635–-1871 probwesten, sg. best. 1674. proest 1528–1637. profst (-fzst) 1675–1692. – progest 1527. proisten, sg. best. 1540. proost 1526–1643. propst 1659–1871. prost 1522 osv. proubst 1713. prouorst 1598. prowast 1522 – c. 1575. provest (-ouest) 1526–1720. prowester, sg. 1585. provst (-oust, -ouwst) 1552–1661. Anm. om formen probst anmärker HOF Skr'ff. 148 (1753) att b är stumt) (fsv. pvoraster, provaste, prouester, proster; jfr fd. prouest, pro1vster, pl.. ä. d. Pro(u)est, Prob(i)st, d. provst; av mlt. provest, Prost, motsv. mht. probest, t. propst, probst, feng. pröfast (varav isl. Profastr); ytterst av mlat. propositus, ombildning av lat. prä'positus (varav fr. pr`v–t), föreståndare (se PREPOSITUS); etymologiskt identiskt med det senare inlånade PROFOSS, sbst.²]

[PROST 1]

1) (om ä. utländska förh.) närmast under abboten stående föreståndare för ett (romersktkatolskt) kloster. SCHRODERUS Os. 2: 79 (1635). SCHRODERUS Comenius 638 (1639). KonvSex. (1863).

[PROST 2]

2) benämning på innehavaren av den högsta kyrkliga värdigheten inom ett kontrakt, utsedd av stiftets biskop bland kontraktets kyrkoherdar (efter omröstning bland kontraktets präster), numera med uppgift att övervaka kyrkliga förhållanden inom kontraktet o. att ss. biskopens ställföreträdare förrätta visitationer o. d., kontraktsprost; äv. ss. ren, av en biskop till en förtjänt kyrkoherde förlänad nederstitel (given ss. en utnämning att vara prost över egenför- samling l. eget pastorat); stundom elliptiskt för: domprost. G1R 1: 35 (1522). Wyrdig provsten i Wrigstad. VDAkt. 1656 nr 86. Skulle Pastor dö, bör Prosten genast infinna sig i Sterbhuset för at efterse Kyrkans Böcker, Penningar och Inventarier. InstvKyrkFast. 12/4 1815 s. 14. (N. N.) utnämnes år 1929 till prost över egna församlingar. JulbGbg 1931 s. 117. Allt 1952, nr 1, s. 10 (om dom- prost). – jfr DOM-, GENERAL-, HEDERS-, HÄRADS-, KOMMUNITETS-, KONTRAKTS-, LANDS-, LOKAL-, STADS-, TITULÄR-PROST m. fl. – särsk.

[PROST 2.a]

a) i uttr. prostens omaks- och underskrivningspänningar, se OMAKS-PÄNNINGAR.

[PROST 2.b]

b) i utvidgad anv. (jfr 3, 4, om präst som står i spetsen för själavård vid krigsmakt, förr äv. flotta; numera bl. i ssgn FÄLT-PROST. Den äldsta Am(iralite)ts Predikanten som är Flottan följacktig blifver altid Flottans Probst. –öreglÖrlFl. 1785 Q 414.

[PROST 2.c]

c) i jämförelser, byggande på uppfattningen att prostar vanl. äro fetlagda. Tjock och fet som en prost. SCHULTHESS (1885). Med kinder tjocka som på en kyrkängel och mage som en välfödd prost. GRIP JunkerG 154 (1926). jfr: Våran prost / är rund som en ost / och lärd som själfva den onde. FRÖDING Guit. 25 (1891).

[PROST 3]

3) i utvidgad anv., om person som tillsåg att dryckesreglerna följdes i ett gille; i ssgn ÖL-PROST.

[PROST 4]

4) jäg. i bildl. anv., om (ganimal) orrtupp. NORLIN Jaktstig. 5 (1892). GHT 1938, nr 152, s. 1.

Ssgr (i allm. till 2):

– PROST-AKT. (†) aktstycke l. dokument o. d. rörande en prosts ämbetsutövnin g; särsk. i pl.: prostbok. HärnösDP 1694, s. 327. Därs. 1695, s. 359.

– PROST-ARKIV. (prost- 1855 osv. prosta- 1746) arkiv för akter o. dokument rörande ett kontrakt l. en (kontrakts)prosts ämbetsåtgärder. SynodA 1: 357 (1746). TurÅ 1942 s. 198.

– PROST-ARVODE -⁰²⁰. arvode som utgår till kontraktsprost utöver hans lön ss. kyrkoherde; jfr -lön, -pänningar, -skatt, -skilling, -tionde samt prosta-skott o. proste-gåva, -spann, -tunna. SFS 1910, nr 141, s. 32

– PROST-BEFATTNING.

– PROST-BOK; pl. -böcker. ( prost- 1946 osv. proste- 1659–-1746) bok vari en (kontrakts)prost för anteckningar om de ärenden o. d. som han handlägger. KOF 11. 1: 350 (1659). SFS 1946 s. 205.

– PROST-BOL.

[fsv. Provasta bol]

(numera knappast br.) prosts boställe, prostgård. HFinlKamF 2: 142 (v. 1575). HEIDENSTAM Skog. 110 (1904).

– PROST-BÄNK. (†) bänk i skolsal, avsedd att användas av en inspekterande prost? Probstbänkarna i de 3:ne nedra classerna målade. SCHOTTE NyköpElLärovH 2: 70 (i handl. fr. 1775).

– PROST-DOSA. ( prost- 1755. proste- 1808) (förr) == -låda. VDAkt. 1755 nr 442. SJÖGREN HushB 6/4 1808.

– PROST-DOTTER. ALMQVIST AMay 60 (1838).

– PROST-EXPEDITION. (prost- 1816 osv. proste- 1782–1844)

[PROST-EXPEDITION.ssg 1]

1) (†) expediering av ärenden hörande till en prosts åligganden; jfr expedition 1. VDAkt. 1782, nr 350. Därs. 1785, nr 49.

[PROST-EXPEDITION.ssg 2]

2) kontraktsprosts expedition (se d. o. 3). VDAkt. 1789. nr 16. ÖSTERGREN (1935).

– PROST-FAR. (prost- 1754 osv. prosta- 1911–1935. proste- 1902–1935) (vard. o. skämts.) prost(en); jfr fader I 7 c r. DALIN Arg. 2: 124 (1754). En . . välmående prostfar i långpipa och kalott. BENDZ Landsv. 101 (1916).

– PROST-FOLK. prost o. prostfru; äv. med inbegrepp av övriga till prostgårdens hushåll hörande personer. TERSMEDEN Men1. 4: 118 (1752). Prostfolket i Arvika, Erland och Agneta Kristina Lagerlöf. WRANGEL TegnSläktm. 29 (1913).

– PROST-FRU. STAGNELIUS (SVS) 4: 288 (1823).

– PROST-FULLMAKT -⁰². (prost- 1841 osv. proste- c. 1750–1809) jfr fullmakt 4. CAVALLIN Herdam. 3: 209 (cit. fr. c. 1750). 3SAH XXXVII. 2: 14 (1841).

– PROST-GUBBE. (tillf., vard.) jfr -far. AnderssonBrevväxl. 1: 339 (1836). – – -GÅRD. ( prost- 1686 osv. prosta- 1540. proste- 1540–-1791)

[fsv. provasta gardher; jfr d. provstegård, isl. Pröfastagarar]

prästgård som är en prosts ämbetsbostad; jfr prästgård. SkaraStiftJordeb. 19 (1540). Då han feck Probsttitel, skedde ingen annan förändring, än den, att käre Far i Prästgården förvandlades till käre far i Probstgården. ÖDMANN Hågk. 33 (1801; uPpl. 1918). MinnG- Prästh. 6: 166 (1930).

Ssgr:

– prostgårds-byggnad. konkret. MinnGPrästh. 6: 2 (1930).

– prostgårds-byggning. (numera mindre br.) konkret; jfr byggning 4. ALMQVIST AMay 25 (1838).

– prostgårds-dotter. (numera knappast br.) prostdotter. SCHWARTZ Pos. 99 (1863).

– PROST-GÅRDING. m.l;g.; pl. -ar.

[avledn. av -gård]

(†) i pl., om medlemniarna av en prostgårds hushåll; jfr -folk. ALMQVIST AMay 84 (1838).

– PROST-GÄLL, n. (prost- 1898. proste- 1554– c. 1655) (†)

[PROST-GÄLL.ssg 1]

1) pastorat som innehas av en prost. G1R 24: 535 (1554). KOF11. 2: 243 (c. 1655).

[PROST-GÄLL.ssg 2]

2) prostgård. Hela prostgället låg så tyst som hade det redan varit sen natt. (1898).

– PROST-GÖROMÅL -⁰⁰², äv. -²⁰⁰. (proste-) en prosts ämbetsgöromål. CAVALLIN Herdam. 4: 94 (1857).

– PROST-HAKA, r. l. f. (mera tillf.) särsk. oeg., motsv. 2 c, om fyllig (dubbel)haka, isterhaka. ÖSTERGREN (1935).

– PROST-HERRSKAP -⁰². om en prost o. hans familj, prostfolk. LUNDELL (1893).

– PROST-HUS. ( prost- c. 1609 osv. proste- 1629) prostgård, prostgårdsbyggnad; särsk. om l. med inbegrepp av den i prostgården boende prosten o. hans familj. BtÅboH I. 1: 65 (c. 1609). Ljus och svagdricka (vid en bal) bestods af probsthuset. ÖDMANN Hågk. 27 (1801; uppl. 1918). Prosthuset . . var kändt för sina literära intressen. FinBiogrHb. 755 (1897).

– PROST-HUSTRU. (numera knappast br.) prostfru prostinna. VDAkt. 1702, nr 254.

– PROST-KAFTAN. (tillf.) jfr kaftan 3 a. BLANCHE Band. 464 (1848).

– PROST-KONVENT. jfr konvent 1 b. ÖSTERGREN (1935).

– PROST-KURS. (†) jfr kurs 4 a. VdAkt. 1793 nr 494. Därs. 19/2 1849.

– PROST-KYRKA. (prost- 1942 osv. proste- 1600–1651) (numera bl. tillf. om ä. förh.) kyrka vars kyrkoherde är (kontrakts)prost. C.–psDP 2/7 1600. (En sabbatsbrytare skall) stå kyrkiostraff wid prostekyrkian, ther förargelsen är giurd för Gudz ordz förakt. MURENIUs A V 244 (1651). TurÅ 1942, s. 69.

– PROST-LÅDA, r. l. f. (prost- 1799 osv. proste- 1736–1795) (förr) portativ låda för försändning av brev o. handlingar från en prost till kontraktets präster; jfr -post. VDAkt. 1737, nr 443 (1736). (.Metta bar) omkring den grönmålade prostlådan till hela häradets prästerskap. BENDZ Piltr. 46 (1918).

– PROST-LÖN. CAVALLIN Herdam. 5: 216 (1858).

– PROST-MAGE : (prost- 1807 osv. prosta- 1930) särsk. oeg., niotsv. 2 c, om stor mage, istermage. SVESTE (1807).

– PROST-MAMSELL. (numera bl. tillf., skämts.) ogift prostdotter. SP 1792, nr 258, s. l.

– PROST-MOR, förr äv. -MODER. ( prost- 1842 osv. proste- 1694) (nästan bl. om ä. förh.) prostfru(n), prostinna(n); jfr moder, sbst. 3. VDAkt. 1694, nr 108. MinnGPrästh. 6: 217 (1930).

– PROST-MORA. (vard. o. skämts.) (äldre) prostinna. HELLSTRÖM Lekh. 328 (1927).

– PROST-MÖTE. (prost- 1766 osv. proste- 1662–1907) (jfr d. provste- mode] kyrkl. (inför biskopen hållet) möte l. konvent mellan prostarna i ett stift. STIERNMAN Riksd. 1414 (1662). Uthi wart Sticht skall åhr1(igen) hålless twenne Probstemöthen. HSH 31: 396 (1675). VäxjöStHembKal. 1952, s. 165.

– PROST-OMBYTE -'¹²⁰ jfr ombyte 1 a E CAVALLIN Herdam 3: 226 (1856).

– PROST-PENNINGAR. se -pänningar.

– PROST-POST, r. l. m. l. f. (prost- 1799–1857. proste- 1792–1800) (†) om (inrättning för) försändning av brev o. (l. från en prost till kontraktets präster; äv. konkrot; jfr -låda, klockar-post. VDAkt. 1792, nr 105. Därs. 22/1 1857.

– PROST-PROTOKOLL. (†) jfr -akt. HärnösDP 1694, s. 106. VDAkt. 1760, nr 520.

– PROST-PÄNNINGAR l. -PÄNGAR, pl. (prost- 1897 osv. prosta- 1937 (om ä. förh.). proste- 1681)

[fsv. Provasta Vänninger, sg.]

(förr) avgift i pänningar till domprosten. KyrkohÅ 1910, s. 150 (1681). HAGSTRÖM Herdam. 1: 25 (1897).

– PROST-SKATT. ( prost- 1897 osv. proste- 1897) (förr) == -pänningar. HAGSTRÖM Herdam. 1: 211 (1897).

– PROST-SKILLING. (förr) avgift från socknarna i ett jämtländskt kontrakt, använd tili prostarvode. NF 10: 826 (1886).

– PROST-SON. ( prost- 1935 osv. proste- c. 1750) RHYZELIUS Ant. 42 (c. 1750).

– PROST-STOL. (prost- 1901 osv. proste- 1632) (förr) stol i kyrka l. domstolslokal o. d., avsedd för (kontrakts)prosten. RUDBECKIUS MemQvot. 75 b (1632). Uppl- FmT 26–28: 251 (1911).

– PROST-SYSSLA, r. l. f. (prost- 1837 osv. proste- 1769) jfr -befattning. CAVALLIN Berdam. 3: 254 (cit. fr. 1769).

– PROST-SÄTE. ( prost- 1927 osv. prosta- 1612–-1658. proste- 1635–1707) (n umera bl. tillf.) om prästgård l. ort l. socken där (kontrakts)prost har sin ämbetsbostad. Uthi Gladhammar hafver varidt itt uhrminnes prostasäte OxBr. 12: 452 (1612). JämtlHärjedH 1: 549 (1948).

– PROST-TABELL. ( prost- 1781 osv. proste- 1769–1789) (förr) av prost uppgjord lista l. tabell över ett kontrakts befolkningsstatistiska förhållanden. VetAH 1769, s. 7.

– PROST-TING. ( prost- 1638 osv. prosta- 1528–-1868. proste- 1528–1948)

[fsv. provastating; jfr ä. d. Provsteting]

(förr) ting hållet under ledning av en prost (i allm. i häradshövdingens o. fogdarnas närvaro), på vilket rannsakning skedde rörande tiondeuppbörden o. d. G1R 5: 22 (1528). Probstetinget skal hållas på en bequemlig tijd om Åhret, hälst om Hösten, tå Tijonden kan vara inkommen. Kyrkol. 2J: 20 (1686). Probstarne (böra) vid Probste-Tingen . . förhöra Församlingarne, så at Probstarne med trygghet må kunna i VisitationsActerne . . införa Församlingarnes tilstånd. PH2: 1229 (1735). REUTERSKIÖLD Grundlag. 754 (1926).

Ssg:

– prosttings-akt. (förr) jfr akt, sbst.¹ ¹I b. HärnösDP 1694, s. 324.

– PROST-TIONDE, r. l. m. (förr) tionde som uppbars till arvode åt en (kontrakts)prost. WoJ (1891).

– PROST-TITEL. ( prost- 1801 osv. proste- 1854–1935) ÖDMANN Hågk. 33 (1801; uppl. 1978).

– PROST-TJÄNST. ( proste-) jfr -befattning, -syssla. CAVALLIN Herdam. 3: 10 (1556).

– PROST-TULL. ( prost- 1775 osv. proste- 1935 (ov1 ä. förh.)) (förr) – -skilling. HÜLPHERS Norrl. 2: 12 (1775). THULIN Mant. 2: 6 (1935).

– PROST-TUNNA, se C.

– PROST-VAL, n. (proste-) G1R 3: 260 (1526).

– PROST-VISIT. (†) -visitation. VD.Akt. 1707, nr 419 (1706).

– PROST-VISITATION. (prost- 1657 osv. prosta- 1755–1778. proste- 1659–1907)

[jfr d. provstevisitats]

visitation företagen av en kontraktsprost inom hans kontrakt; numera bl. om dylik visitation varvid prosten uppträder ss. biskopens ställföreträdare; förr äv.: prostting. ConsEcclAboP 47 (1657). KyrkohA 1933, s. 128.

Ssgr:

– prostvisitations-akt. (†) jfr akt, sbst.¹ ¹I b. SynodA 1: 419 (1755).

– prostvisitations-protokoll. SynodA 1: 526 (1778).

– PROST-VÅRD. (prost- 1912 osv. proste- 1847–-1925) (i Finl.) prosts ämbetsutövning; särsk. i sådana uttr. som ha l. handha prostvården i l. över ett kontrakt, vara prost i ett kontrakt. MEURMAN (1847: ha). FFS 1925,

– PROST-VÄRDIGHET -⁰⁰², äv. -²⁰⁰. (prost- 1773 osv. prosta- 1729)

[fsv. provasta värdhoghet]

jfr -befattning, -syssla. SWEDBERG Lefv. 279 (1729).

– PROST-VÄSKA. (prost- c. 1715 osv. proste- 1705–1790) (förr) jfr -låda, -post. VDAkt. 1705, nr 295. Icke en gång "prostväskan" ville de högvördige (på kyrkomötet 1878) lyfta från klockarnes betyngda skuldror. Kasper 1878 nr 41, s. 3.

– PROST-VÖRDIGHET. (enst., +) om prost; jfr hög-vördighet. KELLGREN (SVS) 6: 161 (1786).

– PROST-ÄMBETE -⁰²⁰. (prost- c. 1600 osv. prosta- 1728–1746. proste- 1605–1844) jfr -befattning, -syssla. BUREUS Suml. 65 (c. 1600). SFS 1946. s. 1437.

– PROST-ÄNKA. ( prost- 1678 osv. proste- 1731) VDP 1678, s. 55.

(numera bl. starkt bygdemålsfärgat l. skämts.):

– PROSTA-ARKIV, se A.

– PROSTA-DÖME, se C.

– PROSTA-FAR, se A.

– (2 c) PROSTA-FET. (skämts.) fet, tjock. "Har du trona, / kan du trampa vatten, Jona, / fast du flyter nog på hullet, o profet så prostafet". KARLFELDT F1-idLustg. 103 (1901).

– PROSTA-GÅRD,

– PROSTA-MAGE,

– PROSTA-PÄNNINGAR, se A.

– PROSTA-SAK, se C.

– PROSTA-SKOTT. (†) i Skara stift använd benämning på avkortning (se d. o. 1I 2 b) av kronotionden, använd till arvode åt domprosten. SkaraStiftJordeb. 21 (1540).

Ssg:

– prostaskotts-ränta, f. (†) – prosta- skott. SkaraStiftJordeb. 21 (1540).

– PROSTA-STÄRBHUS. (prosta- 1730. proste- 1724–1789) (†) stärbhus efter prost. Skolordn. 1724 s. 12. VDAkt. 1789. nr 57.

– PROSTA-SÄTE,

– PROSTA-TING, se A.

– PROSTA-TUNNA, se C.

– PROSTA-VISITATION,

– PROSTA-VÄRDIGHET,

– PROSTA-ÄMBETE, sr A.

(Utom i -tunna numera bl. starkt bygdemålsfärgat l. skämts.):

– PROSTE-AFFÄR. (†) om en prosts ämbetsgöromål; jfr affär 1. ProstbÖstraHd 1712, s. 3.

– PROSTE-BESTÄLLNING. (†) prostbefattning. SynodA 1: 299 (1722).

– PROSTE-BOK, se A.

– PROSTE-BREV.

[fsv. pro- vasta bref, brev från prost]

(†) prostfullmakt. SPF 1858, s. 201.

– PROSTE-DOSA, se A.

– PROSTE-DÖME. (prosta- 1593. proste- 1530–1663)

[fsv. provasta döme; jfr isl. pr–fastad–mi]

(†) kontrakt, prosteri. G1R 7: 185 (1530). VDAkt. 1663, nr 314.

– PROSTE-EXPEDITION,

– PROSTE-FAR,

– PROSTE-FULLMAKT, se A.

– PROSTE-FÖRRÄTTNING. (†) jfr förrättning 1 b a. VDAkt. 1785, nr 472.

– PROSTE-GUMMA, f. (†) prostfru, prostinna. MURENIUS AV 414 (1659).

– PROSTE-GÅRD, se A.

– PROSTE-GÅVA. (†) prostarvode. MURENIUS AV 551 (1664).

– PROSTE-GÄLL, se A.

– PROSTE-GÄSTNING. (†) jfr gästning I. (Prästen uppbär) pr

[e]

stsädh, til prowestegestni

[n]

g, aff hvar fjerdung itt p

[un]

dh. TEITT Klag. 299 (1556).

– PROSTE-GÖROMÅL, se A.

– PROSTE-HEDER. (t) prostvärdighrt, prosttitel. VDAkt. 713, nr 233. UrFinlH 559 (c. 1800).

– PROSTE-HUS, se A.

– PROSTE-HÅLL. (†) om en prästs skyldighet att bestå inkvartering o. d. åt visiterande prost. HSH 29: 398 (1654).

– PROSTE-KARAKTÄR. (†) prosttitel. UrFinlH 270 (1730).

– PROSTE-KYRKA, se A.

– PROSTE-LANDBO. (†) arrendator l. torpare under prostgard. G1R 23: 441 (1552).

– PROSTE-LÅDA,

– PROSTE-MOR,

– PROSTE-MÖTE,

– PROSTE-POST,

– PROSTE-PÄNNINGAR, se A.

– PROSTE-RANNSAKNING. (†) prostting. MURENIUS A V 447 (1660).

– PROSTE-SAK. (prosta- 1541. proste- 1882)

[fsv. provasta sok]

(†) sak l. brottmål som hörde under en (kontrakts)prosts domvärjo. VaruhusR 1541. JoHANsSON Noraskog 2: 303 (1882; efter handl. fr. 1543).

– PROSTE-SKATT, se A.

– PROSTE-SKIFTE. (†) prostombyte. KOF II. 2: 498 (v. 1655).

– PROSTE-SKJUTS. (†) skjuts för prost på tjänsteresa. OfferdalKArk. N I 1, s. 163 (1731).

– PROSTE-SON, se Å.

– PROSTE-SPANN, n. (†) spannmålskvantitet använd ss. arvode åt en prost; jfr -tunna. HH X111. 1: 287 (1567).

– PROSTE-STOL, se A.

– PROSTE-STÄMMA, r. l. f. (†) prostting. VDAkt. 1749, nr 423.

– PROSTE-STÄMNING. (†) jfr prost-ting. Till proweste stämningar skole alle aff församblingarna hörsamligen comparera. KyrkohÅ 1911, MoA. s. 116 (c. 1650).

– PROSTE-STÄRBHUS, se B.

– PROSTE-SYSSLA,

– PROSTE-SÄTE,

– PROSTE-TABELL,

– PROSTE-TING,

– PROSTE-TITEL,

– PROSTE-TJÄNST,

– PROSTE-TULL, se A.

– PROSTE-TUNNA, r. l. f. (prost- 1652–1896. prosta- 1730. proste- 1593 osv.) (förr) till kontraktsprost för besvär med tiondeuppbörden, visitationer o. resekostnader o. d. utgående ersättning i form av en tunna spannmål (i allm. råg l. korn) från varje pastorat i kontraktet (numera ersatt av prostarvodet). RA l. 3: 111 (1593). (En vikarie för en prost skall ha) hälften af Probstetunnan, eller hvad eliest them åsämier. Kyrkol. 24: 21 (1686). BRILIOTH SvKyrkKunsk. 357 (1933).

– PROSTE-VAL,

– PROSTE-VISITATION,

– PROSTE-VÅRD,

– PROSTE-VÄSKA,

– PROSTE-ÄMBETE,

– PROSTE-ÄNKA, se A.

Avledn.:

– PRÖSTERI , se d. o.

– PRÖSTERLIG , adj.

[efter prästerlig; jfr d. provstelig, t. pröpstlich]

(föga br.) till 2: som avser l. angår l. utmärker o. d. en prost l. prostar. HAGSTRÖM Herdam. 2: 218 (1898).

– PRÖSTERSKAP , n.

[efter prästerskap]

(föga br.) till 2, koll., om prostarna i ett stift l. ett land. SvLitTidn. 1814, sp. 610. HÖGBERG Vred. 2: 294 (1906).

– PROSTI , n. (probstie 1706–1746. provesti (-ie) 1635–1638)

[jfr ä. d. prouisti, provstie, d. provsti; av mlt. provesti, t. probstie]

(†) till 2: kontrakt, presteri. OxBr. 8: 284 (1635). DÄHNERT 227 (1746). – – PROSTINNA 012, f.

[jfr d. provstinde, mlt. prostine, t. pröpstin]

[PRÖSTERI.avl 1]

1) (om ä. utländska förh.) till 1: förestånderska för kloster. HSH 3: 162 (c. 1675). (Aurora Königsv1arck blev) 170= prostinna vid jungfrustiftet i Quedlinburg. SNF 12: 496 (1930).

[PRÖSTERI.avl 2]

2) till 2: en prosts hustru l. änka, prostfru. SMEDBERG Lefv. 192 (1729). som prostinnor, så feta, / stå korna. BRAUN Calle 49 (1843). KARLZÉN BlåNor. 11 (1951). jfr änke-prostinna.

Ssg: (till prostinna 2):

– prostinne-titel.

PALMBLAD Nov. 4: 127 (1845, 1851).