PROV prω¹v, n., äv. (numera bl. i bet. ⁵, om varuprov: i sht provbit l. provstycke o. d., vard.) r. l. f. l. m. (UPplDomb. 3: 142 (1586; i bet. 1 g a), HINDE Byvall– 92 (1927; i bet. 5)); best. -et, ss. r. l. f. l. m. -en; pl. = l. (numera bl. i bet. 5, om varuprov o. d. ofta) -eri2 (förr möjl. äv. att hänföra till sg. prova) ((†) prouen BtAboH 1. 5: 21 (1678).-; förr äv. PROB, n. l. r. l. f. l. m.; best. -et, ss. r. l. f. l. m. -en; pl. -er; förr äv. PROBE, f.; best. -en; pl. -er; förr äv. PROVA, f.; best. -an; pl. -er (se van). ( pro (i bet. 3 c)1591–1599. prob 1592–1789. probe 1556–-1592. proben, sg. best. 1556–-1650. prober, pl. 1556. probet, sg. best. 1587. prov (-of, ofl) 1614 osv. prova (-flu-) 1582–1614. prover, pl. 1583 osv.) Proof o. fr. preuve; av senlat. proba, till lat. probare, god- känna, pröva (se PROBERA). – Jfr PROBA, sbst.¹, PROVA, v., PRÖVA, sbst. o. v.] 1) praktiskt försök som anställes för att utröna ngts beskaffenhet l. funktionsduglig. het l. användbarhet o. d.; ofta om dylikt försök som göres med en mindre kvantitet av ett ämne, i sht för att utröna, vilka beståndsdelar som ingå i ämnet; ofta liktydigt med: experiment l. analys. Anställa, göra, ut- föra, företaga ett prov (med, förr äv. på ngt). Aställa prov med en ny maskin l. en ny till- värkningsmetod. Provet utföll till belåtenhet. HT 1.009, s. 173 (1636). Wedh Siösijdan är och så arbetat oppå att sinda Salt . . proben är gjordh och god funnen. RARP 3: 166 (1641). Samma dag giorde Mr le Maitre . . sina prof på den invention han påfunnet med geswinda skått. KKD 8: 60 (1711). Sedan . . alkemisten . . företagit åtskilliga prof med vätskan, som för tillfället fanns i retorten, förklarade han (osv.). RYDBERG RomD 323 (1874, 1892). BOLIN VFöda 169 (1933). – – jfr BELASTNINGS-, BÖJNINGS-, DEGEL-, DRAG-, ELD-, FALL-, GUDSDOMS-, GULD-, HAMMAR-, HÅLLFASTHETS-, HÅRDHETS-, JÄRN-, KONTROLL-, KRYMP-, KVALITETS-, MALM-, MARSVINS-, MATERIAL-, METALL-, MJÖLK-, SILVER-, SYN-, VATTEN-PROV m. fl. – särsk. a) (†) kontrollerande undersökning av en uträknings riktighet, med användande av en annan räknemetod l. dyl.; jfr PROBA sbst.¹ ¹ slutet. AURELIUS Räkn. C 1 a (1614). MEURMAN (1847). b) handlingen att gm utfrågning, föreläggande av vissa uppgifter o. d. söka utröna ngns kunskaper l. (yrkes)skicklighet o. d.: äi'. konkret(are), om den förelagda uppgiften; utan bestämd avgränsRing från c; jfrf. Muntligt, skr–t- 1igt prov. Qvlägga, fullgöra (i sht förr äv. göra) prov. Genomgå, 1tndergå, underkastas ett prov. Xnställa prov med ngn, i ett ämne. För an- ställning fordras godkänt prov i maskinskriv- ning. Prov för idrotts-märket i guld. L. PAULINUs GOTHUS Arch. 63 (1630). Dominus Thomas . . hafuer giordt sitt prob, både in lectione theologica, logica et rethorica. HALL KultInt. 39 (i handl. –-. 1632). På den klassiska linien (ha gm 1862 års stadga för studentexamen) tvänne skriftliga prof . . tillkommit, nämligen det matematiska arbetet och öfversättningen till franska eller tyska. PedBl. 1875, s. 35. Mästare som upptogos i . . (ämbetet) efter vissa avlagda prOv. AMBROSIANI SvSkråömb. 3 (1920). – jfr AVGÅNGS-, BEHÖRIGHETS-, DISPUTATIONS-, DOMKAPITELS-, EXAMENS-, GESÄLL-, INTRÄDES-, KATEDER-, KOMPETENS-, KUNSKAPS-, MAGISTER-, MOGENHETS-, MÄSTER-, TESTNINGS-, UPPSATS-, SCOUT-, YRKES-, ÄMBETS-, ÖVERSÄTTNINGS-PROV m. fl. – särsk. (†) i uttr. göra prov av sin lärdom, avlägga lärdomsprov. ANNERSTEDT UUH Bih. 1: 235 (i hondl. fr. 1625). c) förhållandet att man låter ngn på försök (under en kortare tid, tillfälligt, men i övrigt under ungefär vanliga förhållanden) utföra ngt, t. ex. att uppehålla en befattning l. utföra en viss, till befattningen hörande syssla, l. att ngn på försök osv. utför ngt, t. ex. sätter en maskin l. dyl. i funktion l. brukar en viss vara, l. låter ngt fungera l. ha sin gång o. d. i syfte att utröna hans skicklighet l. förmåga resp. dess beskaffenhet l. funktionsduglighet l. för att se hur ngt utfaller; särsk. dels i uttr. på prov, förr äv. på ett prov l. till (ett) prov, dels ss. förled i ssgr; jfr b, f, g B. Antaga ngn, tjänstgöra på prov. Taga ett mindre parti av en vara på prov. Kan lät henne på prov laga maten under en dag. Gå prov (ngt vard.) , göra provtjänstgöring. SSthmTb. 1: 51 (1592). Thetta köpet skall stå ett åår först till proof. HALL KultInt. 35 (i handl. fr. 1631). Och meente Prästerskapet, att dhe tullerne bevilljades på en proff. RP 3: 8s (1633). Til ett proff predikar om fredagh nästkommande (Katarina Bjelkes predikant Sveno). HALL KultInt. 92 (i handl. fr. 1639). En . . Gåsse bör . . til det minsta En månad vara på prof (i boktryckeri). PH 5: 3303 (1752). En ny elementar-skola . . inrättades på prof i hufvudstaden. GEIJER I. 4: 351 (1838). Den soIa utskrivits (från ungdomsfängelse) på prov skall stå under till- syn. SFS 1935, s. 667. – jfr FÖRELÄSNINGS-, JAKT-, LEVERANS-, LÄRAR-, PREDIKO-, UNDERVISNINGS-PROV m. fl. – särsk. α) (numera knappast br.) kyrkl. i uttr. predika prov, provpredika. WIDEGREN (1788). HAGSTRÖM Herdam. 1: 154 (1897). OSTERGREN (1935). β) (numera bl. tillf.) om försöksdrift i en hytta l. om skördande av säden på en mindre del av en åker l. tröskande av en mindre vantitet säd för att få fram det ungefärliga värdet av avkastningen från hyttan l. åkern osv. Åkermarken är temblig god, så att efter prob een trafwa råg gif(ve)r t#å skepper. HTSkån. 1: 195 (1658). γ) (†) uppförande av en teaterpjäs på prov (före det offentliga framförandet), (general)repetition. HovförtärSthm 1772, s. 4010. ATTERBOM Minn. 554 (1819). δ) (†) i uttr. sättas l. stå i prov, om person misstänkt för att vara spetälsk: sättas l. stå under observation; jfr PROBERA 1 b slutet. MURENIUS AV 394 (1658). Därs. 456 (1660: sättess i prooff). Johan som är i rykte för spittelsko, begära slekten at han må stå i proff itt åhr til. Därs. 519 (1662). d) förhållandet att Rgn l. ngt försättes l. kommer i en situation l. ett läge varigm beskaffenheten l. kvaliteten l. halten prövas; äv. konkretare, om situationen osv.; stundom närmande sig e; särsk. i vissa stående uttr. (se vidare under f). KOLMODIN AvSp. 1: 20 (1732). Ett overksamt och bragdlöst stillaliggande under nöd och brist är ett svårt prof för en krigshärs goda anda och hållning. MALMSTRÖM Hist. 2: 343 (1863). Komma till korta vid provet. 1Kor. 9: 27 (Bib. 1917). – jfr DYGDE-, ELD-, KARAKTÄRS-, KÄRLEKS-, NERV-, SAMVETS-, TROS-, VÄNSHAPS-PROV m. fl. – särsk. (†) i sådana uttr. som taga ett prov av ngt, pröva ngt; ngt kommer till provs, ngt prövRs. Taga en prob aff vårt rytterijes modh och styrka. AOXENSTIERNA 1: 111 (1627). Derföre kommer det Nu till profs om wij Menniskionnes Son . . bekenna wehle eller förneka. KEMPE Proberugn 39 (1656, 1664). e) hård påfrestning, prövande situation l. belägenhet l. händelse, (svår) prövning; numera företrädesvis i vissa uttr. (se under f); jfr d. MURÆUS Arndt 1: A 3 a (1647). Se hvad prof han utstådt. Hans ögon hafva . . mistat sit Lius. MÖRK Ad. 1: 122 (1743). Det har var't hårda prov, sora di har fått gå igenom . . . Det är stora egen- domar, som har gått ifrån dom. LAGERLÖF Kejs. 235 (1914). – – jfr BLODS-, NERV-PROV. f) i vissa uttr., vanl. i bildl. l. oeg. anv. l. med mer l. mindre tydlig anslutning till d (l. e). α) sätta l. ställa ngn l. ngt på prov (förr äv. pa- ett prov), tillf. äv. ställa prov på ngt, förr äv. göra ett prov av ngt, låta ngn l. ngt undergå prov; vanl.: försätta ngn l. ngt l. låta ngn l. ngt komma i en situation l. ett läge varigm beskaffenheten l. kvaliteten l. halten resp. förmågan o. d. prövas, pröva vad ngn l. ngt går för l. duger till; äv.: utsätta ngn l. ngt för hårda prövningar, hårt fresta ngn l. ngt; äv. med bestämning angivande provets svårhetsgrad o. d., i sådana uttr. som sätta l. ställa ngn på ett svårt l. hårt prov o. d. (Folkets) tr1'o . . skulle . . sättias vppå een prob. SCHRODERUS Dress. 255 (1610). At giöra ett Proff aff Konungens Tolamodh. BRASK Pufendorf Hist. 161 (1680). RISELL Vitt. 475 (1722: ställa uppå prof). Gud satte Abraham på prof. Han sade till honom: . . "Tag din son Isak . . och offra honom . . såsom brännoffer . .". 1Mos. 22: 1 (öv. 1893). Den undergivna hustrun, vilken av sin högadlige n1ake sättes på de mest omänskliga prov utan att hennes trohet och undergivenhst brister. MONTELIN VLittH 3: 126 (1933). β) (numera bl. tillf., arkaiserande) stå provet l. stå ett svårt l. stort prov o. d., förr äv. stå prov l. stå i provet, bestå provet (se y). Lögnen står intet i profwet. GRUBB 585 (1665). Att stndiosi som kunna stå proof skola fa Stipendium för andra. RUDBECK Bref 63 (1670); jfr b. Svitjods folk hade profvet stått (i slaget vid Fyrisvall). MELIN Dikt. 1: 5 (1888). (Hon) kände . . dunkelt, att hon stått ett stort prof och räddat sitt. HALLSTRÖM Than. 150 (19Oo). γ) bestå provet l. sitt prov, förr äv. bestå i provet, stå sig i provet, på ett tillfredsställande sätt klara sig igenom provet, vid ett prov l. en undersökning l. i ea situation som ställer ngn l. ngt på prov visa sig uppfylla de krav l. förväntningar som ställts på ngn l. ngt l. hålla måttet, hålla inför påkonimande påfrestningar. DeductJKrabbe B3b (1678: bestå i Proben). Den indelte soldatens pligtkänsla och disciplin skall nog . . bestå profvet. QUENNERSTEDT 1udSold. 18 (1887). 1 nöden prövas vännen, och Johnne bestod provet. TRENTER SomRop. 14 (1944). jfr (†): Hon (dvs. sanningen) best–r i all proff. GRUBB 705 (1665). δ) hålla provet (förr äv. hålla prov), bestå provet (se r). SCHRoDERUs Os. 1: 542 (1635). Mot anfall utaf storm den (dvs. flottan) ickr håller prof. LENNGREN (SVS) 1: 115 (1778). Dessa slutsatser hålla . . ej profvet. U VTF 26: 99 (1880). VFl. 1937. s. 42. g) i vissa allmännare anv. α) (†) tankemässig prövning l. bedömning l. granskning; undersökning (i detta ords allmännare bet.). UpplDomb. 3: 142 (1586). Den ransakninghz syn och proff 1 om be(mäl)te rågång hållit. AOxENsTIERNA 2: 220 (1615). Denne Krngh ähr här in i rijket kommen att giöra proff, om har skulle vara några saltbrunnar. RP 7: 547 (1639). För (dvs. före) bönen kan man anställa et prof, huru man användt then förflutna dagen. RÖNIGK Fresenius 281 (1753). särsk. i uttr. ngt står ngn till provs, det står ngn fritt att försöka l. pröva på ngt; jfr 2 f. Det kan stå den till proffz som lust bar försökat. RUDBECK Atl. 2: Föret. 3 a (1689). P) (†) försök (i detta ords allmännare bet.); äv. i uttr. till ett prov, på för- sök; jfr c. RÅLAMB Resa 90 (1658, 1679: til ett Proff). Brigardier Gollowijn har giordt et prof att wilja sig ifrån sin fångenskapp befrija. KKD 1: 258 (1709). y) kontroll l. dyl.; jfr PROBERA 2; i ssgr.

[PROV 2]

2) († utom i c, d) om utfallet av ett prov (i bet. 1) l. ngt som framkommit ss. resultat av ett prov o. d.; äv. om egeaskap l. beskaffenhet l. förmåga l. skicklighet som ådagalagts l. merit som förvärvats vid ett prov. Den prob . . (som triviagkoleläraren), förähn han blifuer antagen, bewijsa skall. THYSELIUS Bidr. 49 (1637); jfr 1 b, c. storken thade) hos Lejonet, för sina å daga gifne många märkelige prof . . varit antagen till Hof- Medicus. FRESE Sedvl. 65 (1726). (Brunuen) innehåller et fint och flyktigt vatn, som visat goda prOf. HÜLPHERS Norrl. 2: 157 (1775). – särsk.

[PROV 2.a]

a) motsv. I c B, om avkastningen från en hytta vid provdrift l. från en odling l. om en viss kvantitet säd som erhållits vid provtröskning o. d., i sht vid försök gjorda till ledning för uttaxering av en pålaga, särsk. tionde; särsk. (delvis med anslutning till 5) i uttr. taga prov. Anundhsiöö Boerna bleff till hoppa sackfellte för det de icke hafuer tagit proff vtaff kyrckietiend vppå åckerenn, vtaff rogh och kornn. ÅngermDomb. 11/2 1628, fol. 9. Sedan skall prob (av säden) Tröskas uthi Ländzmans och twenne af Nämbdeus nährwaro samma prob skall straxt till Bookhollaren sändas, att man må wetta på förslag huru mycken Spanmåhl effter Inbärgningen ähr att förwanta. LBeg. 432 (1662). 0fferdalKArk. N I 1, s. 77 (1712). – jfr TIONDE-PROV.

[PROV 2.b]

b) om en guld- l. silverlegerings guldhalt resp. lödighet (som visar sig vid probering). G1R 26: 235 (1556). (Vi btfalla de"1) som . . medh sådanne slags Wahror aff Vnsegull och Sölfwer handla, och nu aff ringare Prob än tolfflödigt til köps hafwa . . at the (osv.). STIERNMAN Com. 2: 313 (1641). Arbetat silEver håller 12 lod i prof- vet. ZETTERSTEN AnmMynt 77 (1771); jfr 1. c) sockerbag. om (den gm vissa prov fast- ställda) konsistensen hos en massa l. lag; numera i sht i ssgr. LINDH HnuszaPot. 278 (1675). Vin- bärsgel` bör tagas till så knappt prof att det nätt och jämnt gel`ar sig. GRAFSTRÖM Kond. 106 (1892). – jfr BRÄCK-, GELÉ-, KARAMELL-, TRÅD-PROV. d) arbete som tillvärkats vid ett prov (ss. prov på ngns skicklighet); utom i ssgr numera bl. tillf.; jfr 5. ("fispingarna" utgöra) timbermenens (som dem bygt haffva) första prob. OxBr. 10: 63 (1623). – jfr ARBETS-, GESÄLL-, MÄSTER-PROV n1. fl. e) gärning som visar hur ngn är l. dyl.; jfr 3. Onder giör ondt proff. GRUBB 623 (1665). f) närmande sig bet.: rön, erfarenhet; jfr 3. Af egit prof . . vet (en prövad dygd) at mänskjor kunna fela. NORDENFLYCHT Turt. 7 (1743). 3) († utom i b) ngc som utgör vittnesbörd om l. bevis l. (känne)tecken på ngt; äv. närmande sig (o. stundom svårt att skilja från) 4 l. 5. PERICI Musxus 1: 231 a (1582). På en rätt Christen, är nu itt sådant prof oc wist kenne- tekn: Han sörjer myckit meer för sin Siäl, än som för sin syndighe kropp. #URÄ'Us Arndt 1: 149 (1647); jfr b. Skryta vthan proff troos –ntet giärna. GRUBB 727 (1665). Nu har jag goda prooff at han oskyldig är. LINDSCHIÖLD Gen. D 3 b (1669). Asarna äro prof och klara wittnen til watnens högd. SMEDENBORG RebNat. 1: 12 (1719). För mycken rädhoga . . är altid prof af en liten själ. LAGERBRING 1Hist. 2: 479 (1773). GEIJER I. 5: 395 (1847). – – jfr AVBRAGDS-, KÄNNE-, NÅDE-, YNNEST- PROV m. fl. – särsk. a) i vissa numera obr. uttr., delvis i anv. motsv. b.

[PROV 3.a.α]

α) göra prov att (osv.), visa att (osv.); göra proi' av ngt, visa ngt. Den andra prest- mannen, som . . gjort proff, att han ähr een god kar och prest. RP 7: 525 (1639). Itt . . gott förtroende . ., ther af dhe reda haffwe giordt proff. RARP 8: 48 (1660). β) till prov, till tecken l. be- vis. De, nemligen, som blifvit med några oroligheter belagde, til prof huru goda Christne de voro. DALIN Arg. 1: 100 (1733, 1754). OSCAR II I. 1: 44 (1858, 1885). γ) giva prov av ngt l. att vara ngt, visa sig vara ngt. KURCK Lefn. 191 (1705). Dalekarlarne . . (hava) i förra tider gifvit prof af redelige och ståndagtige Svenska mRn. BSH 3: 208 (1742). stort prof I gett att Satans slägte vara. JGOXENSTIERNA 4: 354 (1815). δ) provet visar sig, det visar sig (av erfarenheten). Profvet visar sig, at utan Deputation kunna vij intet förena oss om denna qvsestion. 2RABP I. 2: 115 j1720). b) (fullt br.) om handling l. yttring o. d. som ådagalägger viss egenskap l. skicklighet l. förmåga l. visst sinnelag hos ngn; numera företrädesvis i vissa stående uttr., särsk. visa l. ge prov pa ngt; jfr a. Visa prov på mod, sinnesnärvaro. EKEBLAD Bref 1: 261 (1653). Wadköping . . visade prov på en beundransvärd sin- nesnärvaro. BERGMAN Mark. 37 (1919). (på) idrottsplatserna ger industriarbetarna dagligen prov på en kroppslig spänstighet och energi, större kanske än något annat folklagers. SELANDER Modermt 55 (1932). – jfr BARMHÄRTIGHETS-, GRYMHETS-, KRAFT-, KÄRLEKS-, LÄRDOMS-, MANDOMS-, SNILLE-, TACKSAMHETS-, TAPPERHETS-, VÄNSKAPS-, ÖMHETS-PROV m. fl. – särsk. α) (†) i uttr. prov av l. om l. till ngt l. ngts prov, prov på ngt. HC11H 14: 14 (1660). (Bengt Oxenstierna) som så många prober gifwit hafwer af sin trohet och zele (dvs. nit) för Ed. Kongl. Mä:ts och desz Rikes tjänst. oärs. 3: 99 (1692). Prof till en rätt ånger. HärnösDP 1694, s. 190. De öfver. tygande prof han mig gifvit om sin Redlighet. EHRENADLER Tel. 525 (1723). Den hvars godhets prof jag njutit utan tal. LEOPOLD 1: 491 (1793 1814). TEGNÉR Armfelt 3: 115 (1887). β) (†) ab- straktare, i uttr. till prov på l. av ngt, till br– vis l. tecken på ngt, ss. prov på ngt. HSH i: 315 (1727). Hatten tage man af, til prof af vördnad och heder. NICANDER GSann. 31 (1766). AHLMAN (1872: På). c) skriftlig vittnesberättelse, skriftligt vittnesmål l. intyg. (Vittnena) witnade och swor på booken, att . . dråpett . . war så til- gångitt, som eth breff förmälte, . . såsom och thett probet förmälthe som schriffuett war i Skara, ther gierningen och dråTitt skedde. TbLödöse 47 (1587). Därs. 434 (1599). 4) fall som är representativt för ett visst antal fall, typiskt fall, exempel; numera bl. tillf., med mer l. mindre tydlig anslutning till 3 b l. 5; äv. i uttr. prov på (förr äv. av) ngt. RARP V. 1: 100 (1652). Födas och döö, är hwar dagz proff . . (dvs.j intet är grmeenare, än födas och döö. GRUBB 230(1665). Händer det, som man ock har prof deraf, at kamrarne (i hjärtat) varit tvärt igenomborade. ACREL Sår 134 (1745). Lätt tillgängliga äro prof på n i sjelfva ordspetsen. RYDQVIST SSS 4: 322 (1870). Kläderna, de vandrade från den ena till den andra, det sågo (barnen) ständiga prov på. LAGERLÖF hlårb. 12(1922). Alla kantaternas former finns prov på hos Bach. Röst- Radio 1948, nr 13, s. 10. – särsk. (†) i uttr. ttll prov, till exempel; jfr 5 e. 2SAH 59: 190 (1735). Begreppsbestämningar . . sådana, son2 till prov, följande: "Nomen kallar man hvarje ord, som (osv.)". PIPON SprGr. 1II (1872). 5) (enstaka) fören?ål l. viss n?indre del l. kvantitet av ngt som användes för att visa arten l. beskaffenheten l. kvaliteten hos en större mängd föremål av samma slag (som förefinnas l. äro avsedda att tillvärkRs) resp. föremålet l. partiet i dess helhet o. d., provexemplar, provbit, provstycke, provlapp, provparti; jfr 2 a, d, 3, 4. Prov på (äv. av) en vara. Taga prov. Skicka ett prov på utsäde. köpa efter prov. (Gnld- 1mederna – varj-e stad skola kov1ma en gång on4 året till Stockholm) medh enn wijs probe af theris arbethe. PrivSvStäd. 3: 345 (1577); jfr 2 d. Haffuer . . till skickat dhem een liten proff både aff rååkopper och plåter. OxBr. 11: 559 (1628). Eburu han ännu låg på sängen, hade han redan en köpman med profver och en skräddare inne hos sig. TERSMEDEN Mem. 3: 23 (1740). Vid smärre fröpartier kan man utsla fröet på ett rent underlag och efter noggrann blandning taga prof p– flere stäl- len. LYTTKENS Frök. s (1879). Varuprof lior a omslaget bära anteckningen Varnprof eller Prof utan värde. Döss o. LANNGE 686 (1908). (Hon) tappade . . upp prov ur sina (vin-)tunnor. HEDBERG BleknBrud. 74 (1951). – – jfr BET-, BORR-, FRÖ-, FÄRG-, JORD-, LEVERANS-, MALM-, SMAK-, SMÖR-, SPANNMÅLS-, STICK-, TYG-, UTSÄDES-, VARU-, VATTEN-, VIN-PROV m. fl. – särsk. a) om litterärt alster, skrift l. dyl.; ofta med mer l. mindre klar bibet. av 3 l. 4; jfr e. Vi hafva nu sett några prof på verser af Hr Tayardens faCon. KELLGREN (SVS) 5: 154 (1788). Dessa sonetter kunna tjena som prof på hvad ypperst Nicander i denna konstform mäktade åstadkomma. SSAH 7: 166 (1892). jfr SKRIFT-, SPRÅK-, STIL-PROV. b) (numera bl. tillf.) provtryck (se d. o. 2, provark o. d.; förr äv. liktydigt med: korrektur(avtryck). RUDEECKIUs Dagb. 1T (1621). Uthi det proffuit, Eders höggrefl. Excellence gaff mig i Stockholm, äro månge tryckefel. SCHÜCK VittA 3: 313 (i handl. ––1695). c) om en viss del l. kvantitet av ngt l. om ett visst föremål o. d. avsedd (avsett) att användas l. använd (använt) för prov (i bet. 1; provstycke (se d. o. 5. (Vi ha) upburith . . aff vår tro tienere och sölffscriffvere Oloff Knutszon någre prober, som hann udhi bergzlaghen probeve och driiffve lathit haffver. G1R 26: 570 (1556); jfr 2. Om . . (vid reduktionsförsök) sot afsättes på profvet så är detta ett bevis attelden är för mycket rökig. BERZELIUS Blåsr. 27 (1820). Med . . missnöje . . hade . . (läkaren) erkänt, att (Wassemnann-)provet varit reaktionsfritt. HEDBERG Räkn. 9 (1932). jfr BESKICKNINGS-, BLOD-, MJÖLK-PROV m. fl.

[PROV 5.d]

d) ngt som är avsett ss. modell l. mönster l. förebild för ngt. SCHRODERUS Os. 11I. 2: 199 (1635). Tvenne Sokneboer hafva igenom egen öfning lärt förfärdiga Vagnar . . Slädar och dylikt arbete, hälst efter prof. HÜLPHERs Dal. 327 (1762). Framför sig har . . (mattväverskan) en liten mattbit som prov. HINDE Byvallaf. 92 (1927). särsk. (†) bildl.: före- bild, mönster (se MÖNSTER sbst.³, ²); äv. i uttr. ngts prov, mönster av ngt. Grollen . . blef et prof i sitt släkte af all god gång och skickelig- het. DALIN Vitt. 11. 6: 113 (1740). Du sparsamhetens prof. LIVIN Kyrk. 10 (1781). e) (numera bl. tillf.) med mer l. mindre klart framträdande abstr. bibet. (motsv. 1, 2, 3 l. 4, i uttr. till prov, förr äv. till ett prov l. till provs, ss. prov. Then tyske snidkere . . må drage till Stocholm och göre ther en kijste till en probe på sitt hand- verke. G1R 26: 765 (1556). Se här vil jag, til prof, meddela d;g utkast til et (riksdagsmemorial). Posten 1769, s. 705. BJÖRNSTÅHL Resa 2: 21 (1773: til profs). ATTERBOM Minnest. 2: 160 (1853). :