© Svenska Akademien. SAOB spalt: P2152; tryckår: 1954
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
PROVIANT prω¹vian⁴t l. prωv¹-, äv. prå¹- l. prov¹-, r. l. m. (AOXENSTIERNA 2: 23 (1609) osv.) ((†) n. KryddRSthm 1570 C s. 33, LIND (1749)); best. -en ( ss. n. -et); pl. (i bet. 2. -1) -er (ConsAcAboP Å : 433 (1649)). ( profiant (-ffi-, -d-, -ph:-) 1545 (: Profianthmester)–1755. proppiant 1590. proveant (-ue-) 1570–1629. provehant 1563. proviand 1609. proviant (-(f)fui-, -(f)fvi-, -ui-) 1545 (: prouianthuus), 1547 osv. providiant 1621–-1632. provieant-, i ssg 1592. prueant-, i ssg 1565. pråwiant (-ffi-) 1613)
[jfr dan. o. nor. proviant, holl. proviand; av t. proviant, motsv. eng. p"oviant, it. provianda; av oa'stritt urspr.; möjl. är ordet en ombildning av det äldre (delvis liktydiga) PRO- VENT, med anslutning till ngt annat ord (t. ex. ffr. viande, livsmedel, kött, l. fl-r.
Proveant, som för- aer, proveance, förseende). Formen providiant be- por på anslutning tili PROVIDERA I. – jfr PROVIANTERA]
[PROVIANT 1]
1) koll.: livsmedel (i större mängd), i allm. avsedda för underhåll av en större grupp personer (t. ex. en trupp l. fartygsbesättaing l. deltagarna i en expedition) l. för en person under en längre tid, livsmedelsförråd. HFinlH 2: 251 (1547). Twå galleijder . . medtt . . Folck, Skytt och Proviant. E14R 1561. 1: 152 b. (De belägrade) haifua icke längre Proviant el;er Fetalia vthi Förrådh än på 8 Månader. AJGOTHUS ThesArithm. 94 (1621). Till proviant vid långfärder till lands eller vatten föredrages . . det torkade brodet. BOLIN VFöda 266(1934). – jfr DEPÅ-, KRIGS-, RESERV-PROVIANT. – särsk. (†) allmänn are: livs- medel; äv. om kost l. livsmedel ingående i ngns löneförmåner. Didrick Mille kiöpman för allehanda Crydder och Proniant (till konungens begravning). HovförtärSthm 1634 A s. l. At Under.Officerare och Manskapet vid . . (fästningsarbete o. d.) må njuta proviant in natura. PH 8: 296 (1766). Urtaga sin proviant i penningar. NORDFORSS (1805).
[PROVIANT 2]
2) () lagerhus l. magasin för förvaring av proviant l. livsmedelsförråd (för krigsmaktens l. kronans l. koaungens räkning), särsk. sådana livsmedelsvaror (t. ex. spannmål) som inlevererades till kronan ss. skatt in natRra; jfr KRONO-MAGASIN; äv. om dylikt lagerhns o. fl. med inbegrepp av dess personal l. om den personal som hade till uppgift att ombesörja provianteringen vid ett (militärt) företag, betraktat (betraktad) ss. en institution. Till. Landtoget och Proueantet . . (utlämnat) Salth. KryddRSthm 1570 C, s. 33 Fåår . . som i Profuiantrt insalltades. HovförtärSthm 1621–22, s. 17. H: K: M:tt hafx'er . . (Måns Mårtensson) vpå lagdt . . stt förestå krigbzränthecammaren och providiantet. GUSTAF II ADOLF 273 (1626). ConsAvAboP 2: 64 (1656). På wackt wed provianten. GenBesi1Rulla 12/0 1719; jfr 1. – jfr KRIGS-, KRON-PROVIANT.
Ssgr (i allm. till 1):
A
:
PROVIANT-ANSKAFFARE -⁰²⁰⁰.
PROVIANT-ANSKAFFNING -⁰²¹.
PROVIANT-ANSLAG -⁰². anslag till inköp av proviant. SFS 1907, nr 106, s. s.
PROVIANT-ARTIKEL. ( proviant- 1841 osv. proviants- 1818) jfr artikel III 3. VetAH 1818, s. 61.
PROVIANT-BAKNING. (om ä. förh.) bakning av proviantbröd. BoupptSthm 1678, s. 756 a.
PROVIANT-BEHOV. KrigVAT 1839, s. 137.
PROVIANT-BEHÅLLNING. kant. behållning (se d. o. 1I 3 a) som utgöres av pro viant. FörvaltReglFl. 1825, s. 9.
(1,2) PROVIANT-BETJÄNING. () lägre personal anställd vid ett proviaatförråd l. provianthus l. kronomagasia l. tillhörande den avdelning av ett truppförband l. av en fartygsbesättning som hade hand om truppförbandets osv. livsmedelsförsörjning. HB 3: 265 (1675). KrigVAT 1844, s. 124. MEURMAN (1847).
(1,2) PROVIANT-BETJÄNT, m. (†) jfr -betjäning. TSöv. 1904, s. 495 (om rörh. 1563). Vf-l. 1918, s. 27 (om förh. i sv. fl"tta'1 på 1500-talet)
PROVIANT-BOD. (proviant- 1641 osv. proviants- 1608–1702) jfr -hus. SUFi'11H 2: 370 (1608). PT 1910, nr 73 B, s. 2
PROVIANT-BRIST. SvH 8: 298 (1905).
PROVIANT-BRÖD. ( proviant- 1856 0 sv. proviants- 1704) (jfr t. proviantbrot, kommissbröd] (i sht eni ä. förh.) bröd avsett till provisnt; jfr kommiss- bröd. CARL xII Bref 316 (1704). Ordn CentralfängLångh. 1886, s. 15.
PROVIANT-BÅT.
[jfr t. proviautbootl jfr -fartyg.
GYLLENGRANAT SvSjökr. 2: 327 (1840).
PROVIANT-DEPÅ. KJELLMAN SvPolarexp. 260 (1875).
(1,2) PROVIANT-DRÄNG. ( proviant- 1670–1700. proviants- 1659–1705) (†) jfr -betjäning. BoupptSthm 1659, nr 57. KKD 9: 158 (1705).
PROVIANT-FARTYG -²⁰ l. -⁰². fartyg som går med proviant ss. last. HFinlÖ 433 (c. 1730).
PROVIANT-FORA, r. l. f. EKELUND 1FädH 1(. 1: 1–6 (1830).
PROVIANT-FÖRRÅD.
[jfr t. provia'itvorrat]
förråd av proviant; äv. om byggnad för förrådet. NORDFORSS (1805).
(1,2) PROVIANT-FÖRVALTARE. (proviant- 1786 osv. proviants- 1662)
[jfr t. proviantver'valter]
person som förvaltar l. förestår ett proviäntförråd l. dyl.; särsk. dels (förr) sjö] ;il. om person med uppgift ungefär motsvarande en fartygsintendents, dels mil. om person som (i fält) för befälet över en livsmedelssektion av ett regementes livsmedelsträng l. en transportpluton l. -tropp. LReS. 425 (1662). ReglFl. 1834, 1: 120. SoldatinstrIntend. 1944 s. 295
– (jfr 2) PROVIANT-HUS. ( proviant- 1545 osv. pro- viants- 1587–1790)
[jfr holl. proviandJ1uis, t. j"-ovia".t- haui]
förrådshus för proviant: särsk. (förr) om kronans l. konungens förradshus för proviant l. livsmedel, särsk. sådana livsmedelsvaror som inlevererades till kronan ss. skatt in natura; jfr krono-magasin. G1R l =: 268 (1545). K: M: p(ro)uiantz huss vid Stocholms slot. Hor-örtärStbm 1587 s. 59. Cronones Prowianthnus. Bouppt-Sthm 1672, s. 835 a. BERG Remarlue Västfr. 202 (1929).
PROVIANT-INTENDENT. (förr) sjömil. cii–ilniilitär t–änsien1::n (inom n?arin- intendenturkåren) B1ed uppgift att förvalta l. förestå ett av flottans proviantförråd (till lands). PT 1904 nr 21. s. 3. Proviant- och beklädnads- intendeut. SvSt':tskal. 1940, s. 1410.
PROVIANT-JOURNAL.
[jfr d. provian–-ournal]
(förr) mil. , sjömil. räkenskäsjournal (dagslista) över förändringar i ett proviantförråd; jfr -1iggare. KKo 10: 386 (1704). Re71–-1. 1834 2: 30.
PROVIANT-KAMMARE.
[jfr t. j'roviavtka'nmer]
(numera bl. tillf.) == -rum. LANDELL Bligh 2 (1795; på fartyg).
PROVIANT-KARL. (förr) sjömil. person som (närmast under förrådsmannen) biträdde med proviantens dagliga utvägning ombord på ett fartyg. KoNow (1887). VFl. 1928, s. 142.
PROVIANT-KISTA. (proviant- 1734 osv. proviants- 1675) LINDH Huuszapot. 122 (1675).
(1,2) PROVIANT-KNEKT. ( proviant- 1620–- 1639. proviants- 1555–1597) (1-) j f r -betjäning. ArkliR 1555, avd. s. BtHforsH –: 150 (1639).
PROVIANT-KOLONN.
[jfr t. proviantkolonne]
mil. kolonn av fordon som forsla proviant; förr använt ss. beteckning för viss trängformation (förplä gnadskolonn). BtRiksdP 1883, l. 1: nr 2, Bil. s. 3.
PROVIANT-KOMMISSARIE. forr äv. -KOMMISSARIUS.
[jfr t. proviantkommissär]
(förr) mil. person som hade ansvaret för ett truppförbands livsmedelsförsörjning.
MÖLLER 1: 339 (1745). MONTELIN VLittH 4: 82 (1933; om förh. i Spanien 1587).
PROVIANT-KOMMISSION.
[jfr d. proviantkommission]
(förr) sjömil. kommission med nppgift att vid upphandling o. besiktning utöva viss kontroll över ett fartygs proviant. KrigVAT 1856, s. 209.
PROVIANT-KONVOJ. konvoj som utför transport av pro- viant. RICHARDSON Krigsv. 2: 308 (1741).
PROVIANT-KORG. (proviant- 1922 osv. prouiants- 1769) (numera bl. tillf.) korg för proviant l. livsmedel. En . . Munk . . med sin proviantskorge på armen. WALLENBERG (St'Sj 1: 129 (1769).
PROVIANT-KUSK. (i sht förr) kusk på ett fordon som forslar proviant. KKD 9: 151 (1705).
PROVIANT-KÄRL. kärl för proviant. HÄGG TretungTl. 295 (1941; efter handl. fr. 1815).
PROVIANT-KÄRRA r. l. f. för transport av proviant. SumlFörfArm`e'1 5: 58s (1813).
PROVIANT-LAGER, n. DA 1808. nr 33 s. 3.
PROVIANT-LEVERANS. HÖGLUND SkogsinsP. 103 (1906).
PROVIANT-LEVERANTÖR. BtRiksdP 1874, I. 1: nr 1, Bil. nr 1, s. 91.
PROVIANT-LEVERERING. ( proviant- 1805–1847. pro- viants- 1630) (nu;nera mindre br.) proviantlev–- rans. BP 2: 14 (1630). MEURMAN (1847).
PROVIANT-LIGGARE, r. l. m. (förr) sjömil. liggare (se d. o. 7) vari infördes uppgifter om förändringarna i ett proviantförråd; jfr -journai. RiksdRevStatsv. 1901, s. 114.
PROVIANT-LÅDA, r. l. f. GRIPENBERG Johnson Lej-. 93 (1929).
PROVIANT-LÖS. (numera bl. tillf.) som saknar l. lider brist på proviant. AGRELL 1Haroco 2: 120 (1797, 1807).
– (jfr 2) PROVIANT-MAGASIN.
[ifr t. proviontmagazin]
magasin för proviant. DALMAN (1765).
(1,2) PROVIANT-MÄSTARE. ( proviant- 1545 osv. proviante- 1635. proviantes- 1592. proviants- 1647–1713)
[jfr dan. n. nor. proviantmester, holl. proviandmeester, t. provianta1eister]
–förr) person som hade ansvaret för ett truppförbands o. d. livsmedelsförsörjning l. hade nppsikt över ett (större) proviantförråd; särsk. dels ss. titel för viss civilmilitär tjänsteman inom flottan (vid 1900-talets början ersatt av proviantintendenteI), numera utan direkt n1ot- svarighet), dels ss. titel för föreståndare av ett kronomgasin; jfr magasins-förvaltare, provent-mästare. G1R 17: 18 (1545). Proviantmästare vid Krono-Magazinet i Caln2ar. Svn-orStatscal. 1823. s. 55. Proviantmästeren vid flottans station i Karls- krona. SFS 1892 nr 32, s. 8. VFl. 1929, s. 93. jfr amiralitets-, fält-, slotts-proviantmästare.
PROVIANT-OFFICER, äv. -OFFICERARE.
[jfr t. Proviantofflzier]
sjom2f. officer med uppgift att utöva tillsyn över proviantuppbörden m. m. på ett örlogsfartyg. Realf-l. 1834, 2: 24.
PROVIANT-PERSEDEL. ( proviant- 1662–1842. proviants- 1605–1742) (†) proviantartikel. SUFinlH 2: 219 (1605). Krig VA T 1842, s. 241.
PROVIANT-PORTION. ( proviant- 1834–1904. proviants- 1717) (numera föga br.) livsmedelsportion, ranson; särsk. om dylik portion som ingår i ngns löneförnÅä ner. Desze Proviants-portioner (vid de värvode regementena) lrfwereras antingen i sjelfwa persedlen eller betalas med penningar. Ln–il. 4: 1583 (1717). TSev. 1904, nr 45, s. l.
PROVIANT-RUM, n. rGm (särsk. på ett fartyg) för proviant. ReglArm`enFl. 1788, s. 51.
PROVIANT-RÄKNING. ( proviant- 1662–1834. proviante- 1669. proviants- 1631) () i pl.: räkenskaper som avse ett proviantförråd l. provianten till ett truppförband o. d. LReg. 401 (1631). ReglFl. 1834, 2: 29.
PROVIANT-SAK. ( proviant- 1626–1669. pro- viants- c. 1640–1709) (†) proviantartikel. OxBr. 405 (1626). KKD 5: 38 (1709).
PROVIANT-SKAFFARE. (proviant- 1882 osv. proviants- 1587–1590)
[PROVIANT-SKAFFARE.ssg 1]
1) () till 1, 2: person som hado uppsikt över l. förested ett proviantförrå:l l. provianthus l. d3'l. HvvförtärSthm 1587, s. 16. KlädkamRSthm 1590 C, s. 52 a.
[PROVIANT-SKAFFARE.ssg 2]
2) (förr) sjömil. till 1, – -kari. UFlott. 1: 6 (18821. HÄGG Örl. 237 (1943).
PROVIANT-SKEPP. ( proviant- 1604 osv. proviants- 1620–1680) ljfr t. proviantschff] jfr -fartyg. CARL IX Cal. 126 (1604). SMITH (1917).
(1,2) PROVIANT-SKRIVARE. ( proviant- 1565 osv. proviants- 1565–1646)
[jfr d. proviantskriver, t. proviant- schreiber]
(fö1-rl tjänsteman anställd ss. bokförare o. d. vid ett proviantförråd l. provianthis l. krono;nagasin l. dyl. l. vid den avdelning av ett truppförband l. en fartygsbesättning som hade hand om truppförbandets osv. livsmedelsförsörjning. ArkliR 1560, avd. 3 (1565). ReglArméenFl. 1788, s. 51. KARLSON StåtVard. 645 (1945).
PROVIANT-SLUP. jfr -fartyg. Krij I'AH 1816, s. 264.
PROVIANT-TRANSPORT. PT 1758. nr 65. s. 2.
PROVIANT-TROSS. () livsniedels- tross. Krigs'nSH 1803, 2: 145. HAZELIUS Förei. 92 (1839).
PROVIANT-TÅG. (jfr t. proviantzug] järnvägståg varmed proviant transporteras; i stit förr äv. om t–gande trupp som utför transport av pro- v1ant (transportkonvoj). SCHULTHESS (1885).
PROVIANT-UNDERBEFÄL -⁰⁰⁰². mil. underbefäl som för befälet över livsmedelstross av mindre omfattning. ExIn– 1927, s. 260.
PROVIANT-UNDEROFFICER -⁰¹¹⁰² äv. -UNDEROFFICERARE -⁰⁰¹⁰²⁰⁰. (förr) .fömil. underofficer med uppgift att närvara vid proviantutvägningen ombord o. vid mottagningen av. färskt kött för manskapet samt att vid upp backning till måltiderna tillse att manskapets rätt iakttogs, skaffningsunderoffiCer. RAMSTEN 67 (1866). (-Fl. 1928 s. 142.
PROVIANT-UPPBÖRD -⁰². uppbörd l. emottagande av proviant. R–91Arv1`enj-l- Förv. 1796 s. 148.
PROVIANT-UPPBÖRDSMAN -⁰¹². person som handhar proviantuppbörd (särsk. på ett fartyg). RegljArv1`enFl. 1796, s. 15.
PROVIANT-UPPHANDLING -⁰²¹.
PROVIANT-UPPLAG -⁰².
PROVIANT-VAGN. (proviant- 1710 osv. proviants- 1683–-1714) (jfv t. proviavtwagen] för transpert av proviant. SCRXEDEMAN Just. 84s (1683).
PROVIANT-VARA, r. l. f. (numera bl. tillf.) pro- viantartikel; företrädesvis i pl. HSH 6: 260 (1713).
PROVIANT-VÄSEN, äv. -VÄSENDE. ( proviant- 1746 osv. pro- viants- 1642)
[jfr t. proriant'iesenÅ sammanfattande, om allt som har samband med proviantering 0. provia1itförråd; särsk. (
förr) om den detalj inom militärväsendet som bestrider krigsmaktens livsmedelsförsörjning. RP 9: 495 (1642).
A
(†):
PROVIANTE-MEDEL pl. proviantsrtiklar, proviant. RP 6: 545 (1636).
PROVIANTE-MÄSTARE,
PROVIANTE-RÄKNING, se A.
A
(†):
PROVIANTES-MÄSTARE, se A.
A
(†):
PROVIANTS-ARTIKEL,
PROVIANTS-BOD, se A.
PROVIANTS-BORGARE. borgare (i en stad) med uppdrag att till konungens l. kronans proviantförråd överlämna stadens in natura utgående skatter? Tb- Lödöse 7 (1586). HovförtärSthm 1587. s. 7.
PROVIANTS-BRÖD,
PROVIANTS-DRÄNG, se A.
(1,2) PROVIANTS-FÖRESTÅNDARE. person som förestod ett (av kronans l. konungens) proviantförråd. HovförtärSthm 1592 B s. 94.
PROVIANTS-FÖRSEL. provianttransport. HSH /: 324 (1742).
PROVIANTS-FÖRVALTARE,
PROVIANTS-HUS,
PROVIANTS-KISTA,
PROVIANTS-KNEKT,
PROVIANTS-KORG,
PROVIANTS-LEVERERING, se A.
PROVIANTS-MANGEL. proviantbrist. OxBr. 9: 633 (1645). 2RA 1: 448 (1723).
PROVIANTS-MÄSTARE,
PROVIANTS-PERSEDEL,
PROVIANTS-PORTION. se A.
PROVIANTS-PÄNNINGAR. pl. kost- pänningar. LMil. 4: 1476 (1714). Därs. 1583 L1717).
PROVIANTS-RÄKNING,
PROVIANTS-SAK,
PROVIANTS-SKAFFARE,
PROVIANTS-SKEPP,
PROVIANTS-SKRIVARE,
PROVIANTS-VAGN,
PROVIANTS-VÄSEN, se A.
Avledn. (till 1):
PROVIANTSKAP , f. () om proviant l. möjl. om avdelning av flottan som hade att bestrida flottans livsmedelsförsörjning (jfr proviant 2, provianteri). Så blef ock Amiralen Bengt Söfwerinszon alt för länge ute med Arcklii och proviantskapen, at uti lägret wordo öfwer femhundrade man döde af hunger. GIRS J3 75 (1627).