[bildat efter lat. mönster till PROVISIONAL (med avs. på ändelsen jfr t. ex. NORMALITER)]
(†) provisoriskt; pre- liminärt; interimistiskt; tills vidare (till dess ngt definitivt fastställes l. får sin definitiva ut- formniBg o. d.). RA1f. 2: 223 (1617). Effter som wij . . här medh provisionaliter 'uart . . Förbudh om the Fremmandes seglation til Nyen iuele hafwa relaxerat. STIERNMANCom.2: 174 (1638). (I Korls- krona finnas) 6 Bodar eller rum af bräder, provisionaliter upslsgne at förwara Materialier in- under. HC11H11: 164 (1697). 2RA1: 12 (1719). MEURMAN (1847).