PRYGEL pry⁴gel, stundom ³² (pry'gel WESTE; pry'g'l DALIN), i bet. 1 r. l. m., i bet. 2 n. (CIHALLMAN 372 1779 osv.) l. (mindre br.) r. l. m. (WESTE 1807, JOHNSSON Essad Härligh. 204 1930); best. prygeln (CIHALLMAN 9 1775 osv.) ((†) prygelen KKD 11: 166 1710), ss. n. pryglet; pl. i bet. 1 pryglar, i bet. 2 == l. (numera bl. vard. l. bygdemålsfärgat i södra Sv.) PRYL pry⁴l, sbst.¹, i bet. 1 r. l. m., i bet. 2 n.; best. -en, ss. n. -et; pl. (i bet. 1) -ar. ( prygel 1642 osv. prygl 1695. pryglar, pl. 1638 osv. pryl 1668 osv.)

[jfr d. prygl; av t. prügel, påk, i pl. äv.: stryk, av mht. brügel, liksom t. dial. brügi, kavelbro, sannol. rotbesläktat med BRYGGA, sbst.¹ – För betydelseutvecklingen jfr DAGG sbst.²]

[PRYGEL 1]

1) påk, käpp; i formen pryl numera bl. bygdemålsfärgat i södra Sverige; i formen prygel numera bl. (i fråga om ä. l. utländska förh.) dels om käpp för bestraffning med slag, dels (i utvidgad anv.) om särskilt konstruerat redskap för sådan bestraffning; jfr PRYGEL-KÄPP. SCHRODERUS Albert. 1: 169 (1638). Exempel gifvas at.. (fjällappar) blott med störar eller pryglar gifva Björnen sin bane. FISCHERSTRÖM 2: 6 (1780). Risflätors karbasers och pryglars offenteliga uphängande i Seholerummet. HFinSkolvH 3: 393 (1783). Pryglar av läder, som hittades (vid grävningar i Lund). Kulturen 1941, s. 156.

[PRYGEL 2]

2) om slag med prygel (i bet. 1) o. d.

[PRYGEL 2.a]

a) koll., dels (i sht i skildring av ä. l. utländska förh.) om prygelstraff, dels (allmännare) om stryk l. smörj. Ge ngn prygel. Få prygel. LIND (1749). Det prygel, som Hans nåde mig vill ge. CIHALLMAN 372 (1779). Överhuvud taget spelade pryglet en stor roll (i äldre teaterpjäser). OoB 1936, s. 114. jfr ARS-PRYGEL.

[PRYGEL 2.b]

b) (i formen prygel) (i skildring av ä. l. utländska förh.) i pl., om enskilda prygelslag utdelade ss. straff. Tiugufem prygel. FörordnRegem. 1781, 2: 14. Den förnämsta mandarinen kan den ena timman emottaga de prygel hans regerande majestät täckes låta i nåder tilldela honom. LIVIJN 1: 176 (1817). Manliga fångar .. kunna bestraffas med prygel till ett antal av högst fyrtio. SFS 1918 s. 485.

Ssgr (i allm. till 2 a. Anm. Vissa av de här nedan anförda ssgrna kunna även hänföras till prygla):

– PRYGEL-BESTRAFFNING. (i sht om ä. l. utländska förh.) == -straff. KrigVAT 1845, s. 114.

– PRYGEL-BEVIS.

[efter nylat. argumentum baculinum]

(†) om övertygande av en klentrogen gm stryk. NF 1: 1030 1876.

– PRYGEL-BÄNK. (om ä. l. utländska förh.) jfr bänk III. BLANCHE Tafl. 251 (1845).

– PRYGEL-KÄPP. (om ä. l. utländska förh.) käpp som användes vid utdelande av prygelstraff (jfr -straff). RYDBERG Frib. 18 (1857).

– PRYGEL-POJKE.

[efter t. prügeljunge; jfr stryk-pojke]

(om ä. utländska förh.) pojke som uppfostrades tillsammans med en prins o., då prinsen begick en förseelse, pryglades i hans ställe. PALMBLAD Nov. 4: 3 (1851).

– PRYGEL-SCEN. tilldragelse vid vilken prygling förekommer; äv. om dylik scen i skådespel o. d.; jfr pryglingsscen. BEROQVIST o. KJEDERQVIST Ziegler 42 (1898; i skola).

– (1) PRYGEL-SLAG. (om ä. l. utländska förh.) slag med prygel. ÖSTERGREN 1935.

– (1) PRYGEL-SLÄNG. (†) == -slag. LAGERBRING 1Hist. 2: 269 (1773).

– PRYGEL-SOPPA, r. l. f.

[efter t. prügelsuppe]

(†) prygel, (kok) stryk. Weise 63 (1697). AB 1898, nr 4, s. 2.

– PRYGEL-STRAFF.

[jfr t. prügelstrafe]

(i sht om ä. l. utländska förh.) bestraffning i form av slag med en käpp (l. liknande straffredskap). Cirk RegChef 26/11 1812, s. A 3 a. Till prygelstraff nyttjas käpp af en och en half alns längd samt omkring en half tunis diameter. SFS 1844 nr 12 s. 4. ÅbSvUndH 23: 145 1928.

– PRYGEL-SYSTEM. (i sht om ä. l. utländska förh.) bestraffningssystem enl. vilket prygelstraff användes. SthmFig. 1849, s. 8.