© Svenska Akademien. SAOB spalt: P2378; tryckår: 1955
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
PULVER pul⁴ver, n.; best. pulvret (BOLAVI 117 b 1578 osv.) ((†) pulveret IERICI Colerus 1: 261 (c. 1645, PH 5: 2946 1750); pl. ==; pl. best. pulvren (SAHLSTEDT 1773 osv.) l. pulverna (ENGSTRÖM Lif 17 (1903, 1907) osv.) ((†) pulveren BOLAVI 134 b 1578). ( pol- 1530–1849 pul- (pull-) 1521 (: puluermakare) osv.)
[fsv. pulver, polver; jfr d. pulver (fd. äv. polver), mlt. pulver, mnl. pulver, polver (holl. pulver, holl. dial. polver), mht. o. t. pulver.; liksom fr. poudre, eng. powder, ytterst av lat. pulvis (gen. -eris; i senlat. äv. pulver, gen. -eris), stoft, damm, mull, aska, besläktat med pollen, fint mjöl (jfr POLLEN). – Jfr PUDER, PULVERISERA, PULVERULENT]
[PULVER 1]
1) fast ämne som är fördelat i mycket små partiklar; dels om ämne som förekommer i naturen i sådan form, dels om ämne som er hållit sådan form gm bearbetning l. behandling; ofta i sådana uttr. som krossa l. stöta (ngt) till (förr äv. bråka i) pulver, fördela (ngt) i små partiklar gm krossning l. stötning. Tagh tigh specerij.. och reent rökilse.. Och stööt thet til puluer. 2Mos. 30: 36 (Bib. (1541). Molma.. (dvs.) Röta och bråka i pulver. STIERNHIELM Vt. (1658, (1668). Kolet förekommer i flera olika former, dels som väl utbildade kristaller .., dels som ett finkristulliniskt pulver. BOLIN OrgKem. 9 (1925). jfr ASBEST-, BLY-, BRUNSTENS-, DIAMANT-, FLINT-, GUMMI-, HARTS-, JÄRN-, KAKAO-, KALK-, KORK-, METALL-, MJÖL-, MUSKOT-, NICKEL-, NUGAT-, SPOR-, STEN-, TALK-, TVÅL-, VÄXT-, ÄGG-PULVER m. fl. särsk.
[PULVER 1.a]
a) () aska. Tagh Paradisholt, Nägliker (m. m.).., bren til pulwer. BOLAVI 4 a (1578). BORG Luther 2: 854 (1753).
[PULVER 1.b]
b) () i uttr. metalliska pulvret, om damm av malm (i gruva). LINNÉ Diet. 2: 3 (c. 1750.
[PULVER 2]
2) om pulver (i bet. 1) med tanke på att det är avsett för visst ändamål; särsk. om läkemedel (särsk. ss. lugnande l. smärtstillande medel). Pulver til purgatz åt hustrun och migh. JBUREUS 1604 i 3SAH 23: 153. Det pulvret, som nyttjas i proviantmagasinet att dermed söka fördrifva (råttor o. möss). GYNTHER Förf. 4: 26 (i handl. fr. (1751). De stodo.. i ett.. samtal om konsten att sova, nämnande alla marknadens pulver. SIWERTZ JoDr. 317 (1928). jfr AM-, ASTMA-, BAK-, BARN-, BLEKSOTS-, BRÖST-, CEMENTERINGS-, DESINFEKTIONS-, FRÄS-, GELÉ-, HJÄRT-, HUVUDVÄRKS-, HÄRD-, HÄST-, INSEKT-, KLI-, KNALL-, KRÄK-, KVARK-, LAXER-, LEMONAD-, LUKT-, LUT-, MAG-, MAGSYRE-, MAL-, NYS-, POLER-, PURGER-, SKUR-, SÖMN-, TVÄTT-PULVER m. fl. särsk.
[PULVER 2.a]
a) om en dos av ett läkemedel i pulverform; i sht om sådan dos förpackad i ett sammanvikt papper. Et skrifvit papper, hvari pulfvren varit inväcklade. KELLGREN (SVS) 1: 157 (1776). Ta du ett pulver till natten. ÖSTERGREN 1935.
[PULVER 2.b]
b)
[jfr d. grønt pulver]
() i uttr. gröna pulvret, om ett avföringsmedel (bestående av bl. a. pulveriserad lakritsrot o. sennablad), sammansatt lakritspulver. BERGMAN Lappk. 13 (1904).
[PULVER 2.c]
c) (numera bl. arkaiserande, i anslutning till ä. öv. av Höga V 3: ) om välluktande ämne. Allahanda Apothecares puluer. Höga V 3: (Bib. 1541; Bib. 1917: alla slags köpmannakryddor). FRÖDING Guit. 13 (1891).
[PULVER 2.d]
d) bildl.
[PULVER 2.d.α]
α) (numera bl. tillf.) om ngt abstrakt (tillrättavisning, råd o. d.) som tjänar ss. läkemedel l. erinrar om ett läkemedel. PERICI Musæus 3: Oo 3 b (1582). Mitt pulver emot pestilentien var thetta. Fruchta tig intet: ty jag hafver förlossat tig. SWEDBERG Lefv. 259 1729.
[PULVER 2.d.β]
β)
[jfr a samt språkprovet fr.
1847 under PULVER- PAPPER] () om hopvikt brev l. biljett. Nu kommer hingstridaren med kungens lilla pulver, och jag skyndar mig att sluta. GAREUTERHOLM 1796 i MoB 10: 53.
[PULVER 3]
3)
[jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.; eg. specialanv. av 2; krut var i ä. tid pulverformigt]
(numera bl. ngn gg i arkaiserande stil) krut (i pulverform); äv. bildl. Mykit krutt och poluer. G1R 7: 459 1530. I warande belägring wore.. 98,000 pund pulwer förbrukat utaf fienden. SPEGEL Dagb. 102 (1680). Göran, ja, det är pulver i den, men blir det vått, så fräser det bara. STRINDBERG SRidd. 40 (1908). jfr BÖSSE-, FÄNG-, MJÖL-PULVER.
Ssgr (i allm. till 1):
A
:
PULVER-ARTAD, p. adj. RINMAN JärnH 255 (1782).
– (2) PULVER-ASK. för förvaring av pulver. BoupptVäxjö 1849.
– (2) PULVER-BLANDNING. i sht farm.
[PULVER-BLANDNING.ssg 1]
1) abstr.
AHLBERG FarmT 265 (1899).
[PULVER-BLANDNING.ssg 2]
2) konkret, om ett av flera ingredienser bestående läkomedel i pulverform. SFS 1919, s. 2149.
– (2) PULVER-BURK. jfr -ask.
– (2) PULVER-DOSA. jfr -ask. BoupptSthm 1675, s. 1182 b.
PULVER-FIN. fördelad i mycket små partiklar. UVTF 25: 22 1880.
– (2, 3) PULVER-FLASKA. särsk. () till 3: krutflaska. ArkliR 1567, avd. . VinkällRSthm 1583.
PULVER-FORM. särsk. i uttr. i pulverform, i form av pulver; jfr form I 1. Silfver i pulverform. RINMAN 1: 50 (1788). FRIES Krutl. 0 (1869).
PULVER-FORMIG. som har pulverform. BERZELIUS Kemi 1: 276 (1817).
pulverformighet , r. l. f. (tillf.) BERZELIUS Årsb VetA 1833, s. 336.
– (3) PULVER-HORN.
[jfr dan. o. t. pulverhorn]
() kruthorn; anträffat bl. i bildl. anv.; jfr krut-horn 2. Akta du ditt svarta pulverhorn till tryne så jag inte tar det till en snusdosa! BONDESON Markn. 15 (1881).
– (2) PULVER-HÄXA, f.
[jfr d. pulverheks, ä. t. pulverhure; eg. om kvinna som tillreder pulver med påstådd övernaturlig kraft]
(med ålderdomlig prägel) om kvinna som anses vara trolldomskunnig, trollpacka; vanl. i utvidgad anv., ss. nedsättande benämning på ful o. illasinnad kvinna; ngn gg äv. (skämts.) om skälmsk ung kvinna; jfr häxa, sbst. 1 o. 2. LAGERSTRÖM Westph. 15 (1787). Rusthållare-dottern var en rigtig pulverhexa, ful, fnasig i ansigtet (osv.). CFDAHLGREN 5: 1 (1832). SELANDER Keller Seldw. 1: 139 (1913; om ung kvinna).
PULVER-KAFFE. kaffe i pulverform; äv. om ett slags kaffekoncentrat. 2SvVppslB 15: 26 1950.
– (2) PULVER-KAPSEL. kapsel för förvaring av pulver; numera bl. till 2 a, om kapsel bestående av ett vikt papper; jfr kapsel 1 (c α). ( I"medicinalkistan" finns bl. a.) 1 st. Pulverkapsel af horn. SamlFörfArméen 5: 34 1856. VaruhbTull- taxa 1: 263 1931.
PULVER-KVARN.
[y. fsv. pulverqvärn, krutkvarn]
[PULVER-KVARN.ssg 1]
1) till 1: kvarn vari ngt males till pulver. LIND (1749; under pulver-mühle); möjl. till 2. KommentSvFarm. 475 1903.
[PULVER-KVARN.ssg 2]
2) () till 3: krutkvarn; krutbruk. G1R 24: 456 1554. RP 11: 151 1645.
PULVER-LAV. () bot.
[PULVER-LAV.ssg 1]
1) laven Physcia pulverulenta (Schreb.) Hampe, dagglav. VetAH 1791, s. 302. RETZIUS FlOec. 375 (1806).
[PULVER-LAV.ssg 2]
2) i pl. ss. sammanfattande benämning på pulverliknande skorplavar med dolda l. okända fruktkroppar, provisoriskt sammanförda under släktnamnet Lepraria Ach. EACHARIUS i VetAH 1794, s. 244. DENS. Lich. 1798.
PULVER-LIK, adj. EconA 1807, okt. s. 4.
PULVER-LIKNANDE, p. adj.
– (3) PULVER-MAKARE.
[fsv. pulvermakare]
(numera bl. i arkaiserande spr.) krutmakare. SthmSkotteb. 3: 183 (1521). STRINDBERG SRidd. 13 1908.
PULVER-METALLURGI. metall. om den gren av metallurgien som sysslar med att (gm pressning o. sintring) framställa föremål av pulverformigt material. JernkA 1935, s. 255.
pulvermetallurgisk , adj. metall. JernkA 1938, s. 37.
– (2) PULVER-MISSBRUK ~⁰² l. ~²⁰. missbruk av pulver ss. läkemedel.
(2 a) PULVER-OMSLAG ~⁰², äv ~²⁰. jfr -kapsel. DN(A) 1922, nr , s. 12.
(2 a) PULVER-PAPPER. (numera bl. tillf.) vikt papper avsett för förvaring av en dos av ett pulver; jfr -kapsel. PH 11: 315 (1777). (Brevet) ser ut som ett pulverpapper. WETTERBERGH Penning. 123 (1847).
– (3) PULVER-PUNG.
[jfr t. pulverbeutel]
() krutpung. WIKFORSS (1804; under pulverbeutel). HEINRICH 1828.
– (2) PULVER-PURGATS. () laxering med laxerpulver. JBUREUS 1604 i 3SAH 23: 153.
– (3) PULVER-RÖK. () krutrök. 3SthmTb. 1: 241 (1594). STIERNHIELM Fred. 10 (1649).
PULVER-SIKT farm. redskap för siktning av pulver. AHLBERG FarmT 91 (1899).
PULVER-SKORPA. () med. ett slags sårskorpa. SvMerc. 3: 838 1758.
PULVER-SKORV. (i fackspr.) ett slags skorv på potatis, förorsakad av en svamp vars sporer bilda ett brunt pulver på de angripna ställena. LINDFORS SjOdl Växt. 23 1927.
– (2) PULVER-SLÄCKARE, r. eldsläckningsapparat varmed pulverformigt släckningsmedel utsprutas över brandbärden. SvUppslB 4: 984 1930. SDS 1948, nr 85, s. 8.
PULVER-SOCKER. () socker i pulverform, strösocker. RÅLAMB 14: 137 1690.
PULVER-SVAMP. () (Lat.) Fungus pulverulentus irregularis maximus.. (sv.) Stoor ojemn Pulwer Swamp. BROMELIUS Chl. 33 1694.
– (3) PULVER-TORN, n. () kruttorn. MDULLIN (c. 1710 hos AFZELIUS Sag. XI. 2: 3.
PULVER-TORR.
[jfr t. pulvertrocken]
fullkomligt torr, kruttorr, snustorr.
– (2) PULVER-ÄTANDE, n. jfr -ätare. Hälsov. 1913, s. 35.
– (2) PULVER-ÄTANDE, p. adj. jfr -ätare.
– (2) PULVER-ÄTARE. om person som äter pulver ss. läkemedel; i sht om person som hemfallit åt missbruk av (stimulerande) pulver. Hälsov. 1913, s. 33.
– (2) PULVER-ÄTNING. jfr -ätare. Hälsov. 1913, s. 35.
Avledn.:
PULVERAKTIG , adj. till 1: som liknar pulver. WALLERIUS Min. 266 (1747).