AFFISCH afiʃ⁴, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
[af t. o. fr. affiche, eg. ngt vidfäst; anslag]
(eg. på offentliga ställen uppsatt) anslag l. tillkännagifvande (om konstföreställningar o. a.). Klistra upp l. slå upp affischer om morgondagens konsert. Jag har .. läst (teater)Afficherne. LINDAHL Sanningens tempel 12 (1749). Hvilket allt genom .. Afficher närmare skall tillkännagifvas. DA 1824,
nr 96, s. 2. jfr
TEATER-AFFISCH. – (
föga br.)
bildl. All prydnad drifven intill skrud / Är blott affichen af en fjolla. LENNGREN 3 (
1798).
jfr under AFFISCHERA 2.
Ssgr –
AFFISCH-KLISTRARE ⁰³~²⁰⁰.
BJÖRKMAN (
1889).
–
AFFISCH-MAN ~². man, som bär affisch(er) till allmänt åskådande. DN (L) 1893, nr 8643, s. 2.
–
AFFISCH-STIL ~² boktr. Stilar, som äro ännu större än canon, kallas med ett allmänt namn affischstilar. Uppf. b. 1: 553 (
1873).
LUNDELL 1893.