© Svenska Akademien. SAOB spalt: A71; tryckår: 1898
(Observera att webbversionen av SAOB på http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 11/9 2014). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningsformer av uppslagsorden.)
ADVOKAT ad¹vωka⁴t (advoca't WESTE), m.||(ig.); best. -en; pl. -er. (pl. best. advocatren WENNÆSIUS 193 1680)
[af t. advocat, lat. advocatus, eg. tillkallad; sedan: sakförare, ombud ]
Äro mong fremmande ord af then wigt, at thet är .. nästan ogiörligit, at få, beqwemliga Swenska ord vppå them .. Såsom .. advocat. SWEDBERG Schibb. 219 1716.
[ADVOKAT 1]
1) sakförare; lagfaren person, som har till yrke att föra (l. i ett särskildt fall för) andras talan inför rätta l. i allm. att tillhandagå med råd o. dåd i rättssaker. Paracletus är en Aduocat, förspräkare eller bijstånd in för Retta. Joh. 14: 16 randanmärkning (Bib. 1541). Advocater och Procuratorer. K. M:tz rättegångs process 1615, s. C 2 b. Processordn. för Sthm 1661, s. A 2 b. Advocater .. eller sådana, som nära sig ther med, at the för rätta framföra andras saker. NEHRMAN Pr. civ. 158 (1751). Advocaten uti Svea Håf-Rätt (N. N.). PT 1758, nr 9, s. 4 (jfr HOFRÄTTS-ADVOKAT). – i pl. ss. namn på en sällskapslek (jfr ADVOKAT-LEK). Advocaterne. Denna lek består .. deruti, att vid anklagelser som göras ingen får svara sjelf, utan Advocaten måste svara. Sedan sällskapet satt sig i ring, är en hvar den andras Advocat. STIERNSTOLPE Lekar 71 (1817). – jfr BOND-, BRÄNNVINS-, GENERAL-, KRONO-ADVOKAT.
[ADVOKAT 2]
2) försvarare, förespråkare (i allm.) (Jesu.) var min trogne advocat, när satan mig försmäder. VULTEJUS 136 1686. BOTIN Hist. 2: 168 (1792). HAGBERG Shaksp. 8: 384 (1849). Trots min föresats att skrifva opartiskt .. finner jag, att jag ofta uppträdt såsom advokat för mig själf och velat försvara mitt handlingssätt. DE GEER 2:109 1892.
[ADVOKAT 3]
3) ord- l. lagvrängare. NORDFORSS (1805). DALIN 1850. – jfr ADVOCERA 2.
[ADVOKAT 4]
4)
[af advocatus i latinska handlingar från Sv:s medeltid]
() fogde. (Uppland o. underlydande provinser) äre fördom af twänne särskilte Landzhöfdingar handhafde, vnder titel af Advocater och Kongl. Embetesmän. PERINGSKIÖLD M. Upl. 9 (1710). – jfr FOGAT, FOGDE.
Ssgr (mestadels till 1):
ADVOKAT-BEVISNING ¹⁰³~ ⁰²⁰. Argumentatio per retorsionem (== "advokatbevisning", som vederlägger genom följddragning af det medgifna). AFZELIUS Log. 76 (1864).
ADVOKAT-BYRÅ ~²⁰ l. ~⁰². byrå l. kontor, där man tillhandagår allmänheten med biträde i allehanda juridiska frågor o. mål. SCHULTHESS 1885.
ADVOKAT-FISKAL, se d. o.
ADVOKAT-KNEP (jfr 3). MÖLLER 1790. TROLLE-WACHTMEISTER 2: 14 1814.
ADVOKAT-KONST . Universitetet såsom sådant har väl att lemna undervisning .. i juridik, men ej i advokatkonst. CLAËSON 2: 255 1857.
ADVOKAT-KONTOR ~⁰². == -BYRÅ. B. F. OLSSON i NF 3: 1156 1880. HD 1886, nr 58.
ADVOKAT-LEK . (jfr under 1)
[jfr fr. jeu de l'avocat]
en pantlek, hvari alltid en annan än den tilltalade skall svara. HUBENDICK 85 (1879, 1889).
ADVOKAT-PÄRON ~²⁰.
[af t. advogato(-birne), eng. avocado (pear), af sp. avocodo l. aguacate, af aztekiska ahuacatl]
bot. frukt af Persea gratissima Gärtn. N. J. ANDERSSON i NF 1875.
ADVOKAT-SAMFUND ~²⁰ l. ~⁰². Sveriges advokatsamfunds Stockholmsafdelning. SD (L) 1893, nr 312, s. 8.
ADVOKAT-STÅND . Tiden 1848, nr 96, s. 1. SVEDELIUS Statsk. 1: 170 (1868).
ADVOKAT-TVÅNG . ovillkorlig skyldighet att i rättegång använda advokat. NF 1875.
ADVOKAT-YRKE ~²⁰. DALIN (1850). L. ANNERSTEDT i NF 1875. ADVOKATS- är jämförelsevis sällsynt: Advokats-knep. NORDFORSS 1805. WESTE 1807. LINDFORS 1815. MEURMAN 1846. Advocatsnamnet. NEHRMAN, Pr. civ. 161 1751. Advokatsprosa. TÖRNEROS Bref 59 (1824). Clerk .. Advocats-skrifvare. SERENIUS 1734.