BAND ban⁴d, hvard. äfv. ban⁴, sbst.¹, n.; best. -et; pl. == ((†) bänder BEIJER Vitt. 319 (c. 1685; i bet. 4 b), Förbud ang. gulltyg 3 April 1688, s. 3 (i bet. 29), RYDELIUS Vitt. 19 1715; i bet. 4 b)). ( bånd(h) Luk. 13: 16, i Kor. 7: 35 m. fl. ställen (NT 1526), Ps. 1536, s. 87, Dom. 15: 14 (Bib. 1541), B. OLAVI 8 a (1578), Visb. 141 (c. 1620), RARP V. 1: 289 (1654) m. fl.); bond FH 4: 297 1556; i ssg), SVART G. I 30 (1561). band Psalt. 107: 14 (Bib. 1541) osv.) MURRAY); jfr det med annan afl. bildade got. bandi, ags. bend, f. (jfr BAND sbst.²,); till BINDA v., Om bånd o. dylika former jfr ROCK Fsv. ljudl. 401 följ. Med afs. på pl. bänder jfr sv. dial. (Skåne) bänder (i bet. 29). – Se för öfr. TAMM, KLUGE] Öfversikt af betydelserna. A) om ngt som binder i. sammanhåller l. stöder osv. l. om ngt bundet osv. 1) i allm. om ngt hvarmed man binder l. fäster. 2) bildl. anv. af 1; härunder kärlekens, släktskapens, äktenskapets band.

[BAND.sbst1 3]

3) förbund, förening. 4) hindrande l. fängslande band; härunder gå, hålla, ligga i band, tungans band, lägga band på sig.

[BAND.sbst1 5]

5) bindel, bandage; plåster. 6) arm-, hals-, radband o. d.

[BAND.sbst1 7]

7) kärfband.

[BAND.sbst1 8]

8) kärfve.

[BAND.sbst1 9]

9) vidjeband; hank o. d.

[BAND.sbst1 10]

10) fiskknippa.

[BAND.sbst1 11]

11)fönsterglaspacke.

[BAND.sbst1 12]

12) korsband.

[BAND.sbst1 13]

13) namnsdagsgåfva.

[BAND.sbst1 14]

14) anat. ligament o. d.

[BAND.sbst1 15]

15) trä- l. metallring (å laggkärl, skjutvapen, hjul).

[BAND.sbst1 16]

16) bokband.

[BAND.sbst1 17]

17) inbunden bok.

[BAND.sbst1 18]

18) sjöt. refband o. d.

[BAND.sbst1 19]

19) skeppsb. krumband.

[BAND.sbst1 20]

20) byggn. murband; husknut; bindbjälke; munkband.

[BAND.sbst1 21]

21) byggn. murbruk.

[BAND.sbst1 22]

22) berg. stöd.

[BAND.sbst1 23]

23) skogsv. viss del af träd som skall fällas.

[BAND.sbst1 24]

24) tonk. å gitarrs l. cittras gripbräde.

[BAND.sbst1 25]

25) i brädspel.

[BAND.sbst1 26]

26) mot. korda.

[BAND.sbst1 27]

27) fogeord; kopula; sammanhang.

[BAND.sbst1 28]

28) abstr.: bindning. B) om ngt som har en mer l. mindre smal o. långsträckt form utan afs. på ugn dess funktion att binda l. fästa.

[BAND.sbst1 29]

29) i allm. om väfd remsa, ss. siden- o. ylleband; äfv. om liknande föremål.

[BAND.sbst1 30]

30) ordensband.

[BAND.sbst1 31]

31) i uttr. blå bandet.

[BAND.sbst1 32]

32) boktr. å maskinpress.

[BAND.sbst1 33]

33) tekn. platt lina.

[BAND.sbst1 34]

34) bandformig linje l. rand.

[BAND.sbst1 35]

35) herald. devisband; balk. A) 1) i allm. bem., om långsträckt o. mer l. mindre smalt föremål som tjänar att förbinda l. förena l. fästa utan direkt afs. på ngn speciell yttre form l. beskaffenhet; numera mest i ssgr l. elliptiskt i st. f. sign ssg; ofta svårt att skilja från 29. Ther skal wara .. itt lööst band för belte, och itt skllot hoffundh för krusat håår. Jes. 3: 24 (Bib. 1541). Dhe skulle komma tillstädes at underskrifwa besluthet, men .. instrumentet (dvs. dokumentet) war inthet färdigt till kupor och band (hvarmed sigillet skulle föstas). RARP 1: 100 (1660). SAHLSTEDT (1773). Sedan instrumentet (dvs. kastanjetten) medelst ett hand fästs vid tummen. A. LINDGREN i NF 8: 458 (1884). jfr FÖRKLÄDS-, KLAMMER-, KNÄ-, KORSETT-, KÄNG-, LIF-, MIDJE-, NAFVEL-, RED-, RYNK-, SERVETT-, SKO-, SNÖR-, STRUMPE-, UPPFÄSTNINGS-BAND m. fl. 2) mer l. mindre bildl. anv. af 1. Wee them som kobbla sigh tilhopa medh fåfengeligh band til at göra orett, och lijka som medh wagnsreep til at synda. Jes. 3: 18 (Bib. 1541); jfr 3 a. Thet vnderbara bandet. som förknippar krop och siäl. RYDELIUS Förn. 12 (1718, 1737) Igenom dem (dvs. fenicierna) har hafvet blifvit ett band, som förknippar alt Folck på Jorden. EHRENADLER Tel. 351 (1723). Rosenstein (var) .. bandet uti sångens krans. TEGNÉR 2: 229 1836; i fråga om den gustavianska skaldekretsen). Det andliga band. som förenar .. (filologiens olika delar) till en vetenskap. CAVALLIN Skr. 50 (1876). jfr ENINGS-, FÖRENINGS-, SAM-, SAMMAN-BAND. – särsk. a) i fråga om känsla, plikt o. d. Winleggiandes idher ath hälla andans eenheet genom fridzens band. Ef 4: 3 (NT 1526; LUTHER: das band des friedens; gr. ἐν τῷ συνδέσμῳ τῆς εἰϱήνης). RARP 2: 31 (1633). Det fasta band . .. som är och bör vara Öfverhet och Undersåtare emellan. 2 RARP 2: 11 (1723). Starke äro de band, som vänskap och kärlek knyta. TESSIN Bref 1: 160 (1752). Inga band vid dem (dvs. Beles söner) mig fästa. TEGNÉR 1: 32 (1825). Pligtens heliga band. WALLIN Rel. 4: 159 (1832). Det sista band af örmhet briste. WENNERBERG 2: 75 (1848, 1882) Kärleken är bandet emellan jorden och himmelen. RUNDGREN Minnen 2: 32 (1871. 1883). Kände han sig fäst vid någon med vänskapens eller tacksamhetens band. så var bandet oslitligt. H. HAMILTON (1877) hos LJUNGGREN SAHist. 2: 277. (K. XII) var .. med starka band fäst vid sin äldre syster, Hedvig Sofia. E. CARLSON i Läseb. f. folksk. 543 (1892). – jfr ENIGHETS-, HJÄRTE-, KÄRLEKS-, LYDNADS-, SAMFUNDS-, SAMHÄLLIGHETS-, SAMHÄLLS-, SJÄLA-, SÄLLHETS-, TROHETS-, UNIONS-, VÄNSKAPS-, ÖMHETS-BAND m. fl. b) i fråga om släktskap. Blodets helga band. FAHLCRANTZ 1: 71 (1846). Frändskapens band. STRINNHOLM Hist. 4: 163 (1852). (†) Der var .. ett band i .. blodet Konungarna (Karl o. August) emellan. NORDBERG 1: 52 (1740). jfr: Dessa Konungars Fäder och Band sees i den 2 Chronol. Taflan. RUDBECK Atl. 1: 827 (1679). – jfr BLODS-, BRÖDRA-, FRÄNDSKAPS-, SKYLDSKAPS-, SLÄKT-, SLÄKTSKAPS-, SYSKON-BAND m. fl. c) i fråga om äktenskaplig förening (jfr 3 a α slutet); i sht i uttr. äkta l. äktenskapets l. kyrkans band. Lagförsl. 125 (c. 1609). Om the trolofwade hwar annan häfda, så är thet ett Ächtenskap, som med Kyrckiones Band fullkomnas skal. Kyrkol. 10: 13 (1686). NORDENFLYCHT QT 1748–50, s. 22 (1741). Välsigna de äkta band, som här i Din åsyn fästas och beseglas. Handb. 1811, s. 147. Der skall jag (dvs. Juno) sjelf med egen hand / Ett ljuft och kraftigt ägta band / Imellan begge knyta. STIERNSTOLPE Æn. 64 (1814, 1825) Äktenskapets / Helga band. OSCAR II Skr. I. 2: 36 (1859, 1886) jfr ÄKTENSKAPS-BAND. 3) (†) förbund; förbindelse l. förening. a) i fråga om personer. α) i mera abstr. bem. Drotzeten och Niels Stenson med hans brodher bundo band til hopa (dvs. ingingo förbund, sammansvuro sig) emoot marsken. o. PETRI Kr.. 196 (c. 1540). Keijsaren, Pohlen, Brandeburg . . förwentade dhen tijd, att jag (dvs. K. X G.) först skulle lösa dhet band, som i Mönster giort war. RARP 7: 5 (1660). – om äkta förbund (jfr 2 c). Wij .. gifwe oss i rätt ächtenskaps band med ärlige och wälbyrdige Jungfru Margareta Erichs Dotter. G. 1:s reg. 11: 176 (1536; möjl. ssg). Bandet är (starkt), som j (dvs. brudparet) hafwe giordt idher emellan. Christ. ordn. G 2 b (1602); jfr 2 c. jfr: Inträdandet i ett nytt band. CARLÉN Skugg. 1: 318 1865; om äktenskaplig förbindelse). β) i mera konkret bem.; stundom liktydigt med: (handels)kompani; "ring". ENEMAN Resa 1: 45 (1711). Det Catholske Bandet. CELSIUS G. 1 324 (1746 1792). Denna staden var af det Hansiske bandet Därs 401. DALIN Hist III. 1: 349 (1760). Varorne .. äro med en .. tull-afgift belagde, som .. är af et sälskap handlande .. förpaktad, hvilka .. hafva deruti olika .. andelar, och kallas detta bandet Cong-hang. EKEBERG Ostind. r. 110 (1773). De särskilda (metodist-)församlingarne ledeas af prediaknterne: medlemmarne indelas i klasser och band under särskilda föreståndare. ANJOU Kyrkohist. 84 (1842. 1867) . Propheternas Band eller förening . ., hvilka motsvarade Magernas caste i Assyrien. AGARDH Teol. skr. 1: 71 (1855). jfr: Den. som förråder sitt Band, det är, förråder sin vän eller sina vänner. THORILD 3: 189 (1792).– Anm. I ett l. annat ä. ex. kan det vara ovisst, om ordet hör hit l. till BAND sbst.², b) (†) i fråga om saker. (Att) nogha drabba Fijnheten. och wichten i föreskrefne (mynt-)Foot. och ther til behörlige Band och bländning. STIERNHIELM Arch. H 2 a (1644). Om något band eller ening af Röda hafvet skulle göras med något vatn. ENEMAN Resa 2: 5 (1712). 4) om snöre, tåg, kedja o. d. som hindrar ngns l. ngts fria rörelse; äfv. i bildl. bem. – särsk.

[BAND.sbst1 4.a]

a) om rep l. länk (jämte halsband) o. d. hvarigenom djur, i sht hund (jfr BANDHUND), hindras från att aflägsna sig utom ett visst område; särsk. i uttr. gå, stå i band; hålla, leda, drifva, köra (en hund osv.) i band. Hoo haffuer wildåsznans band vplööst? Job 39: 8 (Bib. 1541). En ond hund, then ther står j band. L. PETRI 1Post. Y 7 b (1555). Nödh drifwer Hunden i bandh. GRUBB 604 (1665); jfr Mont-Louis 271 (1739). Sätta .. hunden i band. WESTE (1807). Än håller han (dvs. Amor) dufvor i band, än jagar han dem med långa spön. LYSANDER Föredr. 20 1855; i beskrifning på konstverk). – bildl. i fråga om människor. Du kommer att gå i band, du med, och blir lurad och gjord löjlig som alla andra (äkta män). CAVALLIN Kipling Gadsby 51 (1897). jfr LED-BAND. b) i pl.: bojor, fjättrar; ofta i det allittererande uttr. bojor och band o. d., stundom närmande sig bet.: fängelse. Ligga i band. Hålla någon i band. (Den besatte) wort bunden medh kedhior och föruarat j fiätrar, och sleet söndher bånden. Luk. 8: 29 (NT 1526; öfv. 1883: bojorna). (Hans) löste honom vthwr bånden. Apg. 22: 30 (NT 1526). The lades vthi hårda Band och Fängzell. GIRS E. XIV 38 (c. 1630) . Then som olyklig war, ok satt i Band ok hekte. LUCIDOR Hel. Ee 1 b (1673). Band och boijor, ångst och wee. Ps. 1695, 152: 2; jfr Ps. 1819, 76: 2. Din far af nesa höljd, din älskare i band. LEOPOLD 1: 75 (1790, 1814) (Denne läkares) method var, at genast taga alla band och bojor, til och med af dem som voro rasande galne. G. ADLERSPARRE i LBÄ 11– 13: 161 (1798). Min fot och hand / Kan slås i band, / Men ej min håg och vilja. Ps. 1819, 229: 5 – Ljufvare lott är döden, / Än lifvet i bojor och band. ÖSTERGREN N dikt. 29 (1879). jfr FOT-, JÄRN-BAND.

[jfr eng. bond]

mer l. mindre bildl., stundom liktydigt med: tvång, förtryck. Riff sönder all dieffuulsens bånd. O. PETRI Handb. A 4 a (1529). The som fechta för Frijhetena, äro the som sielfwe sluta Frijheten i band och kädior. STIERNHIELM Lycks. intr. 3 (1650). Jag drog the band, som hon mig anlade(.) med obeskrifvelig förnöjelse, och förklarade mig stilla tigande för hennes eviga fånge. HUMBLA 89 1740; om kärleksbojor). Jag min tunga ej kan röra, / Kärleken den i band har lagt. ENVALLSSON Förm. 41 (1799); jfr c. Lossa syndens gamla band. THOMANDER Skr. 2: 586 (1828). Bryt dina jordiska band. lyft dig nr sorgernas däld! B. E. MALMSTRÖM 6: 10 (1845): jfr d. (Riket var) insnärjdt .. i nesliga band af främmande makter. ODHNER G. III 1: 133 (1885). jfr JORDE-, SLAF-, SYNDA-, TROLLDOMS-, TRÄLDOMS-, TVÅNGS-BAND.

[BAND.sbst1 4.c]

c) i uttr. lösa tungans band o. d., eg. i fråga om upphäfvande af hinder för talförmågan, bildl. i fråga om rättighet l. önskan att tala. Strax öpnadhes . . (den döstummes) ören och hans tungos band wort löst, och taladhe redeligha. Mark. 7: 35 (NT 1526; LUTHER: das band seiner zungen). Då löste sig tungornas band. TEGNÉR 1: 247 (1841). Alltså lossa din tungas band! WENNERBERG 2: 22 (1849, 1882)– Anm. I ä. tid har säkerligen ordet i dessa uttr. haft en mera konkret bet. närmande sig 14; jfr den ännu fortlefvande folkliga föreställningen, att man behöfver "klippa tungbandet" på starar, korpar m. fl. fåglar för att kunna lära dem att tala. d) bildl. i fråga om ngt som hämmar l. tillbakahåller l. återhåller ngn l. ngt l. som håller ngn l. ngt inom vissa gränser l. som inkräktar på ngas frihet l. fria handlande: tygel; tvång; hämsko. Et folk .. utan band af Öfverhet och Lagar. SCHRÖDERHEIM Pres. i VetA 1787, s. 17. Lagens helga band. LENNGREN 61 (1798). (Lärarens) enskilda öfvertygelse må icke blifva ett band för andras. ÖDMANN Str. förs. 2: X (1806). Utan band af diplomatiens besvärande former. BESKOW Lefnadsm. 145 (1857). – särsk. i uttr. lägga (äfv. hafva) band (ett band osv.) på (ngn l. ngt), utöfva tvång l. en hämmande inverkan på, hejda l. tygla l. behärska. Lägga band på sig. ÖDMANN Anv. t. pred. 64 (1807, 1812) Carl hade svårt att lägga band på sitt elaka lynne. CRUSENSTOLPE Mor. 2: 143 (1840). Begges (dvs. kejsarens och kurfurstens af Brandenburg) afsigt .. var troligen att sålunda hafva ett band på Sverge. FRYXELL Ber. 10: 128 (1842). Oaktadt hans (dvs. Schartaus) grundsatser rörande afhållsamhet både från ett fåfängt sällskapslif och allt offentligt tidsfördrif, lade han i detta afseende inga band på sin familj. AGARDH Bl. skr. 1: 7 (c. 1855). Grannlagenheten lade band på henne. STRANDBERG 4: 65 (1857). En lag, som lägger ett obehörigt band på den evangeliska friheten. SUNDBERG Bekänn. 7 (1879). En liflig häpnad lågger / På alla tungor band. BÅÅTH På gr. st. 43 (1889); jfr c. Lägg band på era passioner. MICHAELSON Ungk. 193 (1892). 5) för anbringande å sjuk kroppsdel o. d. a) bindel, förband, bandage; aflångt stycke af tyg (l. annat mjukt ämne) användt α) (numera föga br.) till förbindning af l. ombindning om sjuk l. skadad lem l. kroppsdel. Jagh skal sönderbryta Pharaos arm .. och sij, han skal intet förbunden warda at han helas må, eller medh bandeom tilbunden warda. Hes. 30: 21 (Bib. 1541). må han .. binda the ytersta ledhemooten med bånd. B. OLAVI 8 a (1578). SCHÜTZERCRANTZ Chirurg. 290 (1763). (Kompressen) fästes med et band. ROSENSTEIN Huapot. 18 (1765). Den lilla mannen syns med band om pannan. RUNEBERG 2: 114 (1848)), jfr 29. CAVALLIN (1875). – jfr BRÅCK-, NAFVEL-, ÅDER-BAND. β) till uppbärande af skadad arm osv.; i sht i uttr. bära l. hafva armen i band. SERENIUS (1741). SCHÜTZERCRANTZ Chirurg 290 (1763). H., som bär armen i band. SCHRÖDERHEIM Opt. 64 (1794). Se denna krympling . ., / Som släpar armen der i bandet. LEOPOLD 2: 252 (1795, 1815) Johan Fleming .. hvilar slumrande, med armen i band, på en soffa. WECKSELL D. Hjort 73 (1862, 1876) γ) (föga br.) att binda för ögonen. – i bild. (Han) Måste .. på sidstone, ther han wil grijpa til förnufftet. .. slijta banden ifrån sijn ögon. STIERNHIELM Lycks. Cartel (1650). b) (†) plåster l. salfva o. d. (för förbindande af sår osv.); jfr HÄFT-PLÅSTER. The warme bånd som kallas Cerota. B. OLAVI 191 a (1578). Thetta är itt mechta gott warmt band eller plåster. DENS. 191 b. 6) ring- l. spiralformigt föremål afsedt att bäras ss. prydnad kring hals, arm osv.; äfv. om radband; mest i ssgr l. elliptiskt i st. f. ngn ssg. J. G. OXENSTIERNA 2: 50 (1796). Ett band af perlor jungfrun bar. STAGNELIUS 1: 60 (c. 1813). jfr ARM-, HALS-, PANN-, PÄRL-, RAD-BAND. 7) kärf-, nek- l. sädesband. I stället för Band som giöres på åkern af sielfva Säden, är bättre bruka Hallmband til sädeskärfvornes bindande. SALANDER Gårdsf. 109 (1727). LINNÉ Sk. 175 (1751). ARRHENIUS Jordbr. 2: 26 (1862). jfr HALM-, HÖ-, KÄRF-, NEK-, SÄDES-BAND.

[BAND.sbst1 8]

8)

[jfr motsv. anv. i fsv., sv. dial. o. nor.; jfr äfv. fsv. bundin]

viss mängd otröskad säd sammanbunden med band (i bet. 7); sädesband. kärfve, nek. Lagförsl. 191 (c. 1609). Hoos osz sättias 10 à 12 Bandh i Skylen. RÅLAMB 13: 99 (1690). Tå må han .. then andras säd .. i band binda. BB 5: 7 (Lag 1734). Säden .. bindes .. antingen i stora eller små band. J. FAGGOT i VetAH 2: 6 (1741). Han ger liten fågel ett axdigert band. NYBERG 2: 156 (1822, 1832) På Örbyhus gård (i Uppland) innehöll år 1593 en skyl råg 12 band och en skyl korn 15 band. FALKMAN Mått 1: 460 (1884). JUHLIN-DANNFELT 231 (1886). jfr: Åtta band korn utgöra (i Helsingland) en Snes och tio band råg en Skyl. Ordb. öfv. allmogeord i Hels. (1873). jfr HATT-BAND.

[BAND.sbst1 9]

9) om vidja l. kvist som tjänar till ombindande l. sammanhållande (jfr 15 a). Grenarna af gråpilen, Salix cinerea, äro tjenligast till band på liar. LINDERHOLM Handlex. f. landth. 1: 105 (1802). jfr GRAN-, KLAF-, VIDJE-BAND. särsk. om vidja l. vidjor afsedd(a) a) (föga br.) att sammanhålla två hopstående störar i gärdsgård: hank. Som tienar til Widior eller Band. Lex.Linc. (1640; öfv. af lat. viminalis). ALMQVIST 1842. jfr GÄRDSGÅRDS-BAND. b) till stöd för årorna vid roende; i ssgrna HÅ-, ÅR-BAND.

[BAND.sbst1 10]

10)

[jfr d. dial. bende (MOLBECH)]

(†) visst antal sammanbundna fiskar; jfr BAST Fyra band Fisk. Påbud 8 Febr. 1681, mom. 1; jfr ABRAHAMSSON 23 (1726), WILSKMAN Escl. 412 (1760), Sv. eccl.tidn. 1844, s. 58. 11) (föga br.) om fösterglaspacke af föreskrifven beskaffenhet (innehållande ett mindre antal stora l. ett större antal små skifvor). Beräkningen af band å hvitt fönsterglas verkställes efter följande tariff. SFS 1845, nr 42, s. 17. 12) post. korsband. Bref, innehållande penningar(,) må icke uti breflåda nedläggas, ej heller försändelser under band. GEIJER Postförf. 65 (1890) . jfr BAND-FÖRSÄNDELSE.

[BAND.sbst1 13]

13)

[jfr t. angebinde, gebindnis, födelsedagsgåfva; uttr. syftar på den gamla seden att binda gåfvan kring mottagarens hals l. arm]

(†) namnsdagsgåfva (som kunde ersättas gm ett "bindebref"); jfr BINDE-BAND, -BREF. LUCIDOR Hel. N 2 a (c. 1670). Bandet som jag doch måst gifwa, / .. Thet är man (dvs. blott) af Papper giordt. RUNIUS Dud. 2: 171 (c. 1710). Skull man nu begära bandet / Som på Namns-dar här i Landet / Brukas. Därs. 211 (1712). 14) annat. bandformig sträckning (vanl. af blandad bindväf o. elastisk väf) som förenar särskilda organ l. delar i kroppen; ligament; bindsena. När som ledernas band sigh så förandra, at lemmerna warda miwke och swaghe. B. OLAVI 81 b (1578). MARTIN Intr. i VetA 1759, s. 27. Mellan sköldbroskets bakre och kannbroskens främre yta finnas fyra band .. De kallas röst- eller ljndbanden (ligamenta glottidis). THORELL Zool. 1: 247 (1860). Ledhufvudet (fasthålles) .. såväl genom starka yttre senband .. som genom ett mindre band (det trinda bandet), hvilket går från ledpannans insida till ledhufvudets öfversida. WRETLIND Läk. 2: 31 (1894). jfr BLYGD-, FICK-, HÅLL-, KAPSEL-, KORS-, LED-, LJUD-, LJUMSK-, LÅS-, LÄPP-, MODER-, MUSKEL-, NACK-, RYGGKORGS-, RÖST-, SEN-, STÄM-, TUNG- samt SMIL-BAND; jfr äfv. BÄNDE-, BÄR-, GAFFEL-, KRON-, STRÄCK-BAND.

[jfr motsv. anv. i t.]

om låsband hos musslor. Det sega och hårda band, som vid tjockare ändan tilhopa håller bägge Mussle-skalen. J. FISCHERSTRÖM i VetAH 20: 142 (1759). Brehm III. 2: 318 (1876). 15) om (smal) ring af trä l. metall som sammanhåller l. förstärker. a) å tunnor, fat o. d. SVARTG. 1 30 (1561). Itt faat warder medh band ombandat, at thet icke skal läka. P. ERICI 3: 158 a (1582). Band på Sill-tunnor. HERMELIN Præs. i VetA 1773, s. 41. Slå banden af et fat .. Sätta band på, eller banda en tunna. WIDEGREN (1788). På trädkannor göras de vackraste band af qvesved. LINDERHOLM Handlex. f. landth. 1: 105 (1802). G. FLINTA i AHB 108: 41 (1881). jfr LAGG-, TUNN-BAND. b) å skjutvapen. α) å kanoner o. d. GRUNDELL Artill. 88 (1705). De bandade eldrören bestå af ett inre kärnrör af gjutjern eller stål. hvilket förstärkes med utvändigt påkrympta band af stål eller smidesjern i ett eller flere lag. BILLMANSON Vap. 47 (1882). SFS 1889, Bih. nr 63. s. 13. jfr KAMMAR-, MELLAN-, MYNNINGS-, NEDER-, NÄS-, SKÄR-, TUPP-BAND. β) å handeldvapen. Pipan .. fästes vid stokken med skrufvar .. samt med band . ., hvilka vanligen äro två till tre stycken. BILLMANSON Vap. 69 (1880, 1882) Ofvanpå öfre bandet .. sitter kornet. Under. f. inf. 89 (1897). På högra sidan af nedre bandet sitter sidokornet. Därs. 90. – jfr GEVÄRS-BAND. c) (föga br.) omkring hjul. SERENIUS (1734, under clout). CAVALLIN (1875). – jfr HJUL-BAND. 16) om fast öfverdrag (af skinn, papp osv.) å bok: pärmar (o. rygg); bokband. RARP V. 2: 3 (1655). (Bokens) hela .. prydnad är et förträffeligt och kostbart band. DALIN Arg. 2: 229 (1734. 1754). Två böcker i et band. SAHLSTEDT (1773); jfr 17. De "franska banden", enkla kalfskinnsband med lätt förgylda ryggar. Uppf b. 6: 506 (1875). Med halffranska band menas .. sådana, der endast ryggen är af skinn. men permarna klädda med papper. De kallas hos oss emellertid äfven välska, efter Välskland (Italien), der de först begagnades. Arbetets bok 319 (1887). jfr BOK-, FÅRSKINNS-, KALFSKINNS-, KLOT-, LÄDER-, MAROKÄNG-, MOLLSKINNS-, MUNK-, PAPP-, PAPPERS-, PERGAMENT(S)-, PRAKT-, SAFFIANS-, SAMMETS-, SCHAGRÄNG-, SIDEN-, SKINN-BAND m. fl.

[BAND.sbst1 17]

17)

[jfr motsv. anv. i holl. o. t.; bet. utvecklad ur 16]

inbunden volym l. bok; äfv.: större afdelning (af ett arbete) som är afsedd att bindas i ett band. Alle Chartor . ., hvilka til Landtmäterij Contoiret komma och insändas, blifva där uti vissa band eller böcker inbundne. Instr. f landtm. 20 April 1725. mom. 22. En boksamling af nära 900 band. FRYXELL Ber. 8: 138 (1838). Detta på tre band beräknade verk. ATTERBOM Minnest. 2: 211 (1849). På hösten 1801 utkom denna stafningslära. utgörande första bandet af Handlingarnas andra serie. LJUNGGREN SAHist. 2: 399 (1886). jfr FOLIO-, KVART-, OKTAV-, SAMLINGS-, SAMMELBAND m. fl.; jfr äfv. ssgrna under 16, af hvilka flertalet kan höra också till 17. 18) sjöt. om remsa som är fäst tvärs öfver ett segel för att förstärka detsamma; bl. i ssgr ss. BUK-, REF-BAND.

[BAND.sbst1 19]

19)

[jfr motsv. anv. i holl.]

skeppsb. om krumt timmer l. grof järnskena som sättes i fartygets skarpare delar för att sammanbinda bägge skeppssidorna med hvarandra: krumband. Band och Kattspårs tioklek är 1. tijonde del mindre än såm Kiölens tioklek. RAYALIN Skeppsb. 22 (1730). Band äro svåra horizontala trän som för och akter förbultas igenom stäfven, och timren å ömse sidor. DALMAN Sjölex. (1765). WITT Skedsb. 74 (1858). R. NISSEN i NF (1876). jfr BOG-, BOTTEN-, DÄCKS-, HVALF-, KATTSPÅRS-, KLYS-, MASTSPÄRS-, STRÄCKBAND. 20) byggn. jfr TAK-BAND. – särsk.

[BAND.sbst1 20.a]

a) om järnstång inslagen i mur för att förstärka den; jfr ANKARE sbst.² II ¹. ALMQVIST (1842). CAVALLIN (1875). jfr MUR-BAND. b) (†) om förbindelse åstadkommen gm beröring mellan två bjälkar: husknut, knut. Husen (i Kvibille) voro bygda på dalkarlsviset med snedtäljda skåror i ändan af stockarne, som göra bandet eller knuten. TIDSTRÖM Resa 12 (1756). c) horisontellt liggande bjälke som sammanbinder uppstående bjälkar; öfversta timmerlager (i res- o. korsvirkeshus); bindbjälke. Korsvirkesväggar.. (äro) så sammansatta, att trävirket genom sina syllar .. pelare .., sträfvor .., band .. och reglar.. bildar fält... hvilka sedan utfyllas med murverk. HENSTRÖM Handb. i landtbyggn. 155 (1869). JUHLIN-DANNFELT 136 (1886). jfr BJÄLK-, BRÖST-, FÄST-, HAMMAR-, VÄGG-BAND.

[BAND.sbst1 20.d]

d) om sätt att fasthålla hvarf af stenar i mur: förband; äfv. konkret om den vindande stenen: nästan bl. i ssgn MUNK-BAND.

[BAND.sbst1 21]

21) byggn. murbruk; nästan bl. i ssgn KALKBAND; jfr BINDA v.

[BAND.sbst1 22]

22) bergv.

[BAND.sbst1 22.a]

a) till stöd kvarlämnadt stycke af berget (i grufva). Bergv. 1:66 (1627). WALLERIUS Præs. i VetA 1744, s. 20. Till stöd för hängväggen pläga under pallningens fortgång qvarlemnas fyrsidiga block af fyndigheten, hvilka vid branta stupningar afsättas vinkelrätt mot hängväggen och då kallas band samt vid flacka stupningar ställas lodrätt, då de bilda pelare. WETTERDAL Grufbr. 201 (1878). jfr BERG-, HALF-, MALM-BAND. b) stöd af timmer (i grufva). J FAGGOT i VetAH 2:17 (1741). WETTERDAL Grufbr. 203 (1878). – jfr TIMMER-BAND. 23) (kanppast br.) skogsv. på stammen af träd som skall fällas: vid inhuggningen l. insågningen kvarlämnadt parti som ännu fäster stammen vid roten. G. C. WITT i Läsn. f. folket 1844, s. 70. 24) tonk. metalltråd o. d. som går tvärs öfver gitarrens l. cittrans gripbräde o. utvisar de punkter där strängarna skola nedtryckas för att angifva vissa toner. ENVALLSSON Mus. lex. 50 (1802). HÖIJER Mus.-lex. (1864) A. LINDGREN i NF (1876). 25) i brädspel om två l. flere på samma fält stående brickor. Slå l. spränga ett band för motspelaren. MÖLLER (1745, under enfilade). Cinquor all! det var väl jag fick det bandet! ENVALLSSON Tos. 2 (1798). Den stora Jan göres (i tricktrack) uti andra bandet och kallas äfven de stora banden, Kronspelet. Konsten att spela 1.109 (1832). Att göra band eller binda är .. att sätta ännu en bricka på ett fält, der man förut har en blotta. Att bryta band är, att flytta en bricka (dvs. näst sista brickan) från ett fält, der man har ett band. Sv. spelb. 301 (1847). Bror behagade nyss taga "två band". SUNDBLAD med tusch 1:108 (1887). – i ordspr. Han haar ett gott band i Brädet (dvs. goda vänner o. beskyddare att lita på). GRUBB 305 (1665); jfr RHODIN 63 (1807). jfr HÄRN-BAND m. fl.; jfr äfv. BINDA (brickor). 26) (†) mat. korda; jfr BAND-LINJE. SWEDENBORG Reg. 5 (1718). 27) (†) i fråga om syntaktisk förbindelse. a) om fogeord l. bindeord. Particlarne så uti Ebræiskan, som grækiskan .. utgöra meningarnas band och fogning. Instr. f. bibelkomm. 4 (1773). – särsk. : konjunktion. LJUNGBERG Sv. spr. 187 (1756). b) kopula; bl. i ssgn SATS-BAND.

[BAND.sbst1 27.c]

c) abstr.: syntaktisk förbindelse; sammanhang. Att ingen Greks eller Latins Sakld så gammal finnes, den man icke .. något så när kan uplösa (med hänsyn) til bandet emillan orden. RUDBECK Atl. 1:636 (1679). Af contextu, äller ordens band ock sammanhang. TIÄLLMANN Gr. 162 (1696). När vi betrachte och jämföre the närmast föregående och therpå förljande ord och smärre meningar i sitt band med hvar andra. RYDELIUS Förn. 217 (1721, 1737) 28) (†) abstr.: bindning, knytning. Notar och Nät, med hvilka detta Fisk-slaget (dvs. gös) fångas, äro af groft band. O. STRANDBERG i VetAH 33:81 (1772). B) 29) i allm. om jämnbred, väfd remsa afsedd för hvarjehanda ändamål (urspr. att binda med; jfr 1; sedan till prydnad osv.); äfv. om annat föremål af liknande form osv.; ofta koll.; stundom svårt att skilja från 1. En (begrafnings)krans med breda, hvita band. Sielfwe Klädningen må.. medh slätte band aff Tafft eller Athlask besättias, doch så, at ingen drages, på hwilken mehr band ähre, än til .. 120 Swenske Alnar. STIERNMAN Com. 3:229 (1664). Bandstolar.., på hvilka 24 à 25 band tilllika (dvs. på samma gång) väfves. LINNÉ Västg. 123 (1747). han handlar med band. LIND (1749). Förklä', bröstlapp, flor och band / Jemkar hon litet grand. BELLMAN 4:130 (1791). (Vid mätning af hästar) brukar (man) antingen band-mål eller stång-mål. Det förra kan vara ett band eller snöre, helst af silke. BILLING Hipp. 166 (1836). Bandslungan .. består i ett band af en god tums .. bredd och vid pass 3 fots längd. NILSSON Ur. 1:183 (1866). Vaxet (bandas) på bandmachinen i tunna band för att (bleknas). LIEDBECK Kem. tekn. 835 (1868). Silkesflätor och turkiska band försäljas i tapisseribodar. BERG Handarb. 10 (1873). Sträckning åsyftar.. en fortsatt utdragning och utjemning af de från finkardan erhållna lösa banden. Uppf. b. 6:381 (1875; i fråga om mekanisk spinning); jfr KARD-, ULL-, VADDBAND. Hennes mörka kastorhatt med endast ett band kring kullen. ROOS Skugg. 172 (1891). (Arket) föres, tryckt på ena sidan, ut ur maskinen på ett system af ändlösa band. NF 16:838 (1892); jfr 32. jfr: Det ordspråket att een Jungfru gifwer honom brandgult Band (dvs. gifver friaren korgen). RUDBECK Atl. 4:1113 (1702). jfr APPLIKATIONS-, ATLAS-, AXEL-, BENSKO-, BESÄTTNINGS-, BINNIKE-, BOMULLS-, BROKAD-, BÅRD-, DUN-, FANTASI-, FJÄDER-, FLORS-, GALLER-, GAS-, GLITTER-, GUMMI-, HALFYLLE-, HATT-, HÄFT-, INSKRIPTIONS-, KANT-, KAPITAL-, KAPP-, KARKAS-, KLOT-, KORT-, KYPERT-, LILA-, LINNE-, METER-, MIDJE-, MOARÉ-, MUSLINS-, MÅTT-, MÄRK-, OTTOMAN-, PADU-, PANN-, PLYSCH-, POMPADUR-, FUPP-, ROSA-, SAMMETS-, SIDEN-, SIDENSARS-, SILKE(S)-, SKÄRP-, SNÖRMAIERI-, STROPP-, TAFT-, TAGEL-, TRÅD-, TVÄR-, TYLL-, TÖM-, YLLE-, ÅKDONSBAND m. fl. 30) ordensband; dels om band hvarmed ordensstjärna fästes på bröstet l. kring halsen l. som (vid tillfällen då själfva ordensstjärnan ej användes) till tecken af värdigheten bäres i knapphålet, dels om bredt, liksom ett axelgehäng buret band utmärkande vissa högre ordensgrader; ofta sammanställdt med stjärnor. Visst är, at månge öfver sine erhålne stjernor och band måste kändt mycken hugnad och tröst. PORTHAN Bref 149 (1794). Kallt hjerta under stjernan, / Gul hy och granna band. LENNGREN 16 (1797). Till fåfängt glitterprål, till band och stjernor / hans (dvs. smenskens) sinne fikar. TEGNÉR 3:4 (1841). Nog skulle bandet passa bättre i ert knapphål än i hans. HEDBERG Fam. Ben. 27 (1866). SNOILSKY 4:66 (1887). (†) Baronen af Woodstock. Riddare af Kongl. Bandet (dvs. riddare af strumpebandsorden). Förlikn. traktat 3 Mars 1700. s. A 2 a. jfr KOMMENDÖRS-, ORDENS-, RIDDAR-, SERAFIMER-BAND. – i utvidgad anv. a) om hela ordensdekorationen l. om värdigheten, i uttr. blå(a) bandet, om serafimerorden osv., gula bandet, om svärdsordens högsta grad, gröna bandet, om vasaordens högsta grad osv. Riddare af blå bandet, Knight of the garter. SERENIUS (1741). Adlersparre .. fick gula bandet (dvs. blef kommendör med stora korset af svärdsorden). CRUSENSTOLPE Mor. 6:379 (1844). FREDIN Dan. 106 (1885). b) om innehafvaren af orden. BJÖRKEGREN (1784, under cordon). Vi .. skulle bland dessa der församlade stjernor och band se de norska deputerade. TROLLE-WACHTMEISTER 2:42 (1814). Hvilka yhedar blifvit röjda / Och hvad ödemarker plöjda / Af demånga gröna Band. WADMAN 2:82 (1835; om riddare osv. af Vasaorden) 31) i uttr. blå bandet, om band buret ss. tecken, att bäraren hyllar fullkomlig återhållsamhet från alla slags rusdrycker. Anlägga, taga, bära blå bandet. Blå bandet. Tidning för alla Sveriges nykterhetsvänner. 1883; titel). – jfr BLÅBANDIST

[BAND.sbst1 32]

32) boktr. å maskinpress: stark linneremsa o. d. som tjänar dels att mot tryckcylindern fasthålla pappersarket, dels att aftaga detsamma från cylindern. NORDIN boktr. 300 (1881). L. BLOM i Beddel. fr. sv. slöjdför. 1893, s. 98. jfr UNDER- l. ÖFVER-BAND, äfvensom UTFÖRNINGS-BAND. 33)tekn. om platt lina; särsk. bergv. om dylik lina använd vid uppfordring i grufva. Platta linor eller band.. bestå af flere, t. ex. 5-6 linor, hvilka medelst jerntråd blifvit sammansydda vid hvarandra. WETTERDAL Grufbr. 268 (1878) jfr BAND-KEDJA. 34) Ett sammanhängiande Band af Eeld. Ber. om C. XI:s begrafn. 1697. s. c 1 b. Det smala gröna bandet, som slingrar sig omkring Nilen. S. F. LIDMAN i Iduna 7:61 (1817). Regnbågen .. det sjufaldt randade bandet. TEGNÉR 4:101 (1830). Utmed Nordsjöns södra strand draga sig i ett långt band de låga frisiska öarna. S. A. LÖFSTRÖM i NF 4:823 (1881). Högt på stjärnehvalfvet breder sig ett band af stilla ljus. F. HEDBERG i Vintergat. 1: 5 (1894). Kolafjordens breda, vattrade band. SDS 1899, nr 118 s. 2. jfr: Du Gauthiods gördel, Sveriges blåa band. PONTIN Östergötl., sång i anl. af Oscar Fr:s föd. 12 1830; om Göta kanal o. med anspelning på 30) samt TEGNÉR 6:310 (1837). jfr SILFVER-, SKUGGBAND. – särsk.

[BAND.sbst1 34.a]

a) zool. i djurs färrteckning. D. ROLANDER i VetAH 13:66 (1752). Band, Fasciæ, breda färgade streck, så väl longs som tvärs åt kroppen gående. RETZIUS Djurr. 128 (1772). Frambröstet (hos större strandpiparen är försedt) med ett bredt svart band. CARLSON Sv. fågl. 223 (1894). – jfr LÅNGS-, LÄNGD-, TVÄR-BAND. b) i bergart. (Orstenens) lägre del är tät, grå med ljusare, i mjölkblått stötande band. LINNARSSON Vg. cambr. 39 (1869). jfr BAND-AGAT, -JASPIS samt SKIFFER-BAND m. fl. c) fys. i spektrum. I gasernas och ångornas absorptionsspektrum uppträda .. mycket smala mörka band eller linier. R. RUBENSON i NF 1.62 (1875). Ljuset från omhöljet (till kometkärnan) visar (ett spektrum af) tre ljusa band. A. BILLMANSON Därs. 15:212 (1890). jfr ABSORPTIONS-BAND. d) i ornamentiken; jfr BAND-FLÄTA, -ORNAMENT, -SLINGA. Flertalet af alla geometriska ornament låter fördela sig i tre grupper .. (:) fortlöpande ränder (band), eller .. begränsade figurer, fyllningar, eller.. obegränsade ytmönster. ADLER Meyer 13 (1892). jfr FLÄT-, SICKSACK-BAND. e) om yttersta randen af skärgård, skog o. d. Käringöns Fiskeläge .. beläget i yttersta bandet af Skärgården utanför Uddevalla. FORSELL Stat. 15 (1831, 1844) Men vi vilja sträcka / ut åt skärens band. TIGERSCHIÖLD Dikt. 3:18 (1898). – jfr HAFS-, SKOGS-, SKÄR-BAND. 35) herald.; jfr BAND sbst.³ ³. a) språkband, devisband. Uppå Piedestallen .. ligger nedan om Skölden ett hvitt Band, på hvilken Ättens Valspråk.. finnes tecknadt. ROTHLIEB Matr. 14 (1807). b) == BALK 1 e. Vänstra Fältet.. är styckadt genom tre gyllene Balkar ellr Band. ROTHLIEB Matr. 256 (1818). DELEEN (1836, under band).