BANKETT baŋkät⁴ (banngkä'tt DALIN), sbst.¹, r. (jfr CRUSENSTOLPE 1840; se under 1) osv.; m. DALIN (1850)) ((†) n. allmänt i ä. tid t. ex. P. BRAHE Kr. 26 (c. 1585), WIVALLIUS Dikt 75, 76w (1631), DALIN Vitt. 5:293 (1753)); best. -en ( ss. n. -et); pl. -er (RA 1:639 (1559), RUDBECKIUS Kon. reg. 469 (1620) osv.) ((†) == Därs. 151 (1615), J. MATTHIÆ 1:208 (1658)). (bankett Conv.-lex. (1821) osv. ban(c)quetter (pl.) RARP 3:275 (1642), Stadga ong. adel. trolofn. 30 Aug. 1664, mom. 1. banquet RARP 3:275 (1642). LIND (1749, under bancket). bancqueter (pl.) RARP 2:73 (1634). banqwet SPARRMAN Sund. sp. 274 (1642). N. Av. 22 Nov. 1655, nr 1 s. 2. – pankett P. BRAHE Kr. 26 (c. 1585). panquettet (bets.) RARP V. 1:146 (1652). panqvetter (pl.) Därs. 147 pan(c)ket PHRYGIUS Him. lif 95 (1615). LIND (1749, under bancket) m. fl. panketer (pl.) SCHRODERUS J. M. kr. 431 (1620). DALIN Vitt. 5:109 (c. 1753). panqueter (pl.) Stadga 17 Dec. 1644, mom. 1, SWEDBERG Sabb. ro 859 (1689, 1710). m. fl. pan(c)keet(t) ASTEROPHERUS 17 81609). J. SIGFRIDI C 1 b (1619), Lex.Linc. (1640, under convivium), J. MATTHLÆ 1:208 (1658). m. fl.; pancheet RUDBECKIUS Kon. reg. 151 (1615). pankieter (pl.) RA 1.639 (1559). Skrifsättet med ee tyder på uttal med långt e-ljud) 1) festmåltid, gästabud; numera företrädesvis om festmåltider som hafva en officiell anstrykning, i sht i föråga om utländska förh. l. i historisk framställning; ngn gg i allmännare anv., om större festlig tillställning där förfriskningar äro tillgängliga. Staden Paris gaf en lysande bankett för sina furstliga gäster. Ställa till en bankett. Tå konung Giöstaff war komen thill sitt läger igen, rädis (dvs. reddes) ther thill ett ståtteligitt pankett. P. BRAHE Kr. 26 (c. 1585). Iagh will tilreda itt furstligit lagh, / Et sådant panckeet, att vnder skall wara. ASTEROPHERUS 17 (1609). Itt nöchtert Panckeet. Lex.Linc. (1640, under convivvium). Dock at dem på Landet icke må förwägras jemptte de få Faddrerne at kalla sina Färäldar, Syschen och näste Granner till en ringa Collation, men icke till någet Banquet. RARP 3:275 (1642). The hålla panketer och stora måltider. SWEDBERG Sabb. ro 756 (1688, 1710) Banquet ett stort gästebod. BIURMAN Brefst. (1729). Denna rätt är icke så mycket för smaken som för ögat och kostnaden; derföre brukas han mäst vid stora panketer. DALIN Vitt. 5:109 (c. 1753). Sedan sorgen efter konung Fredrik I var aflagd, firades drottning Lovisa Ulrikas födelsedag 1752 med en lysande bankett på hofvet. CRUSENSTOLPE Mor. 1:18 (1840). Hotel Phoenix (i Sthm), en för större banketter o. d. mycket anlitad lokal. Ill Sv. 1.106 (1866, 1882) Efter (promotions-)middagens slut var af invånare i staden Lund anordnad en Bankett på Lundagård och i Gamla Botaniska trädgården. LJUNGGREN Lunds univ. secularf. 1:68 (1868). Banketten (blef) förbjuden af (franska) regeringen. SVEDELIUS Statsk. 2:215 1868; om reformbankett). jfr FEST-, REFORM-BANKETT. – särsk. a) i numera obr. förb. The tyska vefalningsmen.., the ther atid giöra stora pankieter och aptans gestebud. RA 1:639 (1559). På Herredagen skedde ett ståteligit Pankeet. GIRS G. I 81 (c. 1630). Söndagen, på hwilken dagh, Gudh bättre, the mäste Pankeet medh Fråsserij oc öfwerflödige tractamenter anstichtade warda. J. MATTHLÆ 1: 208 (1658). b) ironiskt, om fientlig behandling. Hertigh Albrecht aff mechelborgh .. hade i thet smålendska Buller brukat monge lister och practiker (dvs. knep) .., alt vppå Konungh Gustaffs och meenige Rijkets argeste och förderff, så at H. K. M. förthenskuldh högeligen förorsaket bleeff, at skänckia Hertigh Albrecht ett Pancket igen. TEGEL G. I 2:198 (1622); jfr a. 2) (†) konkret: festlig undfägnad; särsk.: bakelser, konfekt o. d. Confect och allahanda slags banket och Confecturer. Sthms stadsord. 1:50 (1636).