BANKO baŋ⁴kω, stundom baŋ³kω² (bánnko ALMQVIST; bánngko DALIN; WESTE synes hafva känt båda accentueringssätten; jfr KOCK Akv. 2:409), i bet. I m., i bet. II i allm. n., i den under II 3 b β anf. anv. samt i bet. III r. l. m.; best. i senare tid bl. i bet. II 3 b β, III) -n (i bet. I 1 RARP 9:193 (1664), 10; 460, 467 (1668) m. fl. ställen); pl. (i senare tid bl. i bet. II 3 b β) == (i bet. I 1 RISINGH Kiöph. 120 (1669)); jfr anm. 2:o strax nedan. 1:o Att ordet i de flesta anv. under II är neutr., beror på att det i dessa anv. står elliptiskt för BANKO-MYNT (liksom t. banco i liknande anv. i st. f. banco-geld o. liksom RIKSGÄLDS i st: f: RIKSGÄLDS-MYNT. Det reala l. mask. genus i II 3 b β beror på en ytterligare ellips, i det att en banko där sstår i st. f. en riksdaler banko(mynt9. – 2:o Ordet brukades i bet. I oftast oböjligt ss. ett slags nomen propr. Den i bet. I 1 hos RISINGH Kiöph. 118 (1669). förek. pl.-formen bancar är kanske snarast att föra hit, ej till BANK sbst.³, enär samme förf. regelbundet använder singularen banco. (förr rregelb. skrifvet banco, stundom bancho, t. ex. RARP 10:414 1668; i ssg)) I) ss. mask., motsv. vissa bet. af BANK, sbst.³ 1) ((†) utom i åtsk. ssgr) == BANK, sbst.³ 1. STIERNMAN Com. 2:809 (1656). Om Nyåhret enär Banco åter öpnas. Ordn. f. växelbänken 30 Juni1657, mom. 25. När een insätter swårt (dvs. fullviktigt, "klingande") mynt i Banco, moste det emdh swårt betalas. RARP 8:143 (1660). Den 5.. reste .. Svanfelt åter till Hamburg; att utur Banco uttaga någre penningar. DAHLBERG Dagb. 9 (c. 1660). Dock hafwer man nu förhänder att vprätta ett stoort anseenligit huuss på Järntorget, der som en Beurs, Banco, Tolagz- och FrachtCammaren med flere sådane Commoditeter skole finnas tillhopa. S. ROSENHANE i HSH 31.39 (1663). Rijkzens Ständers Banko i Stockholm. Växel- o. länbanken F 4 b (1668). För all ting är nyttigt .. när Banco så bestäld är, at han .. holler wårt Landz Mynt i wärde emoot andre Mynt.. Thetta skeer när Banco holler proportionen aff wårt Mynt, emot then Sorten, som i ala Banco i Werlden mäst validerar, som är Ducat Vngersch, etc. RISINGH Kiöph. 120 (1669). En öppen Banco, der alle både inhemske och utländske kunna insätta. DALIN Arg. 2:377 (1734, 1754) Penningarne skulle insättas i Lybecks Banco. DENS. Hist. 2:872 (1750). ZETTERSTÉN Anm. om mynt 155 (1771). jfr LÄNE-, VÄXLEBANKO. Ofta brukades äfv. uttr. in banco, i en bank, i banken. STIERNMAN Ccom. 2:809 (1656). När man Penningar insätter eller vthtager, n och vhr Banco. RISINGH Kiöph. 56 (1669). 2) (†) == BANK sbst.³, ². Den (så kallade) nya Banco, eller det prächtiga huset, i hvilket nu för tiden Stockholmiska Banco befinnes. Rüdling 88 (1731); jfr 1. II) i allm. ss. neutr.: bankmynt; viss räkneenhet för myntvärde. 1) (fordom) af bank utfärdadt mynt; i sht om Rikets ständers banks sedel- o. skiljemynt, till åtskilland å ena sidan från samma banks silfver- o. guldmynt, SPECIE, o. å den andra från riksgäldskontorets sedlar, RIKSGÄLDS. Hvilken summa består af .. 4 st. Ständernes Obligationer, .. Riddarhusets Myntetecken, Myntesedlar och Försäkringssedel på 1,031 Dal. 16 öre och uti Riksens Ständers Banco i Plåtar 3,+72 Dal. 7 öre. 2 RARP 5:532 (1727). när någon .. vil uttaga specie (dvs. redbart mynt) ur Banken, eller en skuld i specie med Banko betala, så måste han (i hamburgs bank) ärlägga 1 6/8 per Mille, hvilket kallas det stora Banko Agio. ZETTERSTÉN Anm. om mynt 119 (1771). (En ny profet i finanser) påstår, att en riksgälds-sedel har en vida större säkerhet, än allt Banco i verlden. THORILD 4:21 (1792). Emellertid hade under loppet af år 1791 Riksgäldssedelstocken blifvit minskad med omkring 400,000 Riksdaler och agio mot Banco hållit sig vid 6 procent. SKOGMAN Bank. 1:95 (1845). J. HELLSTENIUS i NF (1876). – (I Finl.) om ryskt sedel- o. kopparmynt. SPF 1809, .s 57. 2) i mer l. mindre oeg. uttr. som utgått från uppfattningen af Rikets ständers banks mynt ss. fullgod o. säker valuta, men som (på grund af att ordet i bet. 1 icke brukas i fråga om nutida förh.) af språkkänsklan antingen förknippas med 4 o. sålunda uppfattas ss. betecknande "50 % mer än vanligt" l. också icke alls associeras med ngn i de föreg. l. efterfölj. momenten anf. bet. a) i banko (jfr b samt 4, i fullt mått, i ordets fulla mening; riktig(t), veritabel(t); rikligt, i öfvermått. Här gifvas dumheter i dessa ämnen (dvs. finanserna) som man kan kalla: dumheter i Banco. THORILD 4:19 (1792). Lefve det nattliga Schylla! Här fins det folklif i banko. WENNERBERG 2.37 (1848, 1882) Roligt ha vi haft och roligt ska vi ha, För här ä' fästefolk i banko. LILJA Julboken 7 (1865, 1876; i en folklig dansvisa). De fingo påskrifvet i banko. HEDIN Gm Asien 2:291 (1898). b) (föga br.) stå i banko, vara utmärkt, "heta duga". Vid skördeföesten .. ska han .. hålla ett tal till er som står i banko. BAKCMAN Reuter Lifv. på I 2:232 (1870). c) (föga br.) säkert som banko, säkert som bankomynt l. som banken, absolut säkert, pin säkert. CARLÉN Köpm. 2:343 (1860). d) (hvard., i Finl.) taga (ngt) för banko, taga för kontant. Jag tillhör ej .. dem, som taga alla amsagor för banko. TOPELIUS Vint. I. 1:256 (1859, 1880). 3) (fordom) om af viss bank som fastställd räkneenhet för myntvärde, motsv. en viss kvantitet fin metall o. oberoende af myntens prägelvärde; alltid vid penninguppgifter satt efter dessa o. ofta tecknadt b:ko (l. B:co). 200,000 R(iks)dal(er) Banco. NORDENCRANTZ Oväld. tankar 3.61 1769; med afs. på Sveriges riksbank). "50 rdr specie". hvarmed vid 1789 års örjan icke kunde förstås anna tän banko. LJUNGGREN SAHist. 2:297 (1886). – särsk. a) om af Hamburgs bank fastställd räkneenhet; motsatt KURANT. NORDENCRANTZ Oväld. tankar 3:105 (i handl. från (1762). År 1706 var VäxelCoursen på Hamburg 26 7/8 mark Kopparmynt, per R:d. Hamburger Banco. FLINTBERG Bruksidk. 1:342 (1788). 60,000 mark hamburger banko är minsann en vacker förmögenhet i våra dagar. CARLÉN Repr. 2:76 (1839, 1861) Hamburger bank (förde) intill 1872 sina räkningar i s. k. Hamburger banko .. en räkneenhet, hvaraf intet motsvarande mynt derstädes präglades. C. G. HAMMARSKJÖLD i NF 1:1520 (1876). jfr HAMBURGER-BANKO. b) om i Sv. år 1901 (1802) fastställd o. år 1863 vid decimalsystemets införande upphäfd räkneenhet, som förhöll sig till riksgälds (o. riksmynt) som 1 1/2 till 1 (o. till specie som 1 1/2 till

[BANKO II.4]

4) Återstoden af min skuld i Riksglds.. (har) förvandlat sig till Banko och sålunda blifvit en half gång större. LEOPOLD i 2 Saml. 9:61 (1807). En summa af .. R(iks)d(ale)r Specie Banco. (1808; formulär) . – särsk. α) i uttr. en riksdaler banko, en o. en half riksdaler (riksgälds l. riksmynt), tjugofyra skilling(ar) banko, trettiosex skilling, en tvåa banko, en treriksdalerssedel o. d. Sveriges Rikes Ständers Bank inlöser vid anfordran denna sedel å Riksd(ale)r Sex och Tretiotvå skill(ingar) Banco med 2 1/2 Riksd(ale)r solfver Specie neligt 1830 års myntfor. Stockholm den .. SFS 1835, nr 60, s. 2. (Privatbankerna egde enl. d. förordn. 9 jan. 1846 att) utgifva sedlar å minst 6 R:dr 32 sk. b:ko. ÅSTRAND (1855). – jfr: (Den kungliga familjens) till 681,419 Riksdaler 13 sk. 11 r:st. Svenskt Banco lagligen uppskattade enskilta förmögenhet. SKOGMAN Bank II 1.139 (1846). β) med realt l. mask. genus, elliptiskt (se den inledande anm. 1:o) i uttr. en banko, hundra banko, tusen banko, en och sexton banko o. d., dvs. en riksdaler banko, en riksdaler o. sexton skilling banko osv. Börta fick en hel banko för det sista tjoget (ägg) BONDESON Glimm. 12 (1892). . Sedan det lagliga räknandet i banko upphörde, har naturligen ordet efter hand kommit allt mera ur bruk. Dock användas uttr. sådana som en banko, tusen banko ännu stundom i dagligt tal, i sthh af ä. pesoner. 4) oeg. i uttr. i banko (jfr 2 a) en half gång till (så mycket), med 50 procents förhöjning. Fotogenåtgången utgör (vid fotogenglödljus) i banko så mycket som vid de vanliga lamporna. SD(L) 1897, nr 579, s. 2 (efter Sundsv.-p.). Priset (på honung är) i år nästan i banko högre än förlidet år. GHT 1898, nr 243, s. 3. Maskinkraften (hos den finska isbrytaren) är 1500 indikerade hästkrafter, alltså Stockholms isbrytare "i banko". SD 1899, nr 90, s. 3. – i mera bildl. anv. Den elakheten skall du få igen i banko. III) (nästan bl. i Finl., numera föga br.) ed realt l. mask. genus == BANKO-PUNSCH.

Ssgr (i allm. till I 1). åsyftas numera nästan alltid Riksbanken, motsv. ä. tiders Rikets ständers bank. Ddå fråga är om banker i allm., föredrages afgjordt ssg med BANK. I Finl. användes fordom (beträffande Finlands bank) ssgrna BANKO-BOKHÅLLARE, -DIREKTION, -DIREKTÖR, -KAMRERARE, -KASSÖR o. -KOMMISSARIE; men utom benämningen BANKO-DIREKTÖR, hvilken ännu förekommer ss. titel, äro dessa ssgr numera nästan bortlagda, o. ssgr med BANK äro i Finl. de så godt som ensamt br.

– (I 2) BANKO-AFLÖSNING. (†) trupp som aflöser den vid Rikets ständers bank posterade vakten.

Bönderne .. (blefvo) arresterade för det de kullkjörde Banco-aflösningen klockan 2 eftermiddagen på Riddarhus-Torget. DA 1771, nr 25, s. 3.