© Svenska Akademien. SAOB spalt: B308; tryckår: 1899
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
BARBETT barbät⁴, i.; best. -en; pl. -er.
[jfr d.. t. o. eng. barbette, af fr. barbette l. it. barbetta, trol. dimin. af fr. barbe, it. barba (af lat. barba; jfr BARB, sbst.¹) med oviss bet.-utveckling; jfr dock LITTRÉ]
[BARBETT 0]
mil. ett slags inrättning för uppställande af kanoner så, att män med dem kan skjuta öfver vall, bröstvärn o. d. (jfr BANK, sbst.¹ I 2 a β); ofta liktydigt med: barbett-torn; numera hufvudsakligen i fråga om pansarfartyg. Conv.lex. (1821). Kanoner. stående dels å .. däcket och dels i barbetter. GHT 1898, nr 287 A, s. 3. Från dess (dvs. den lilla fästningens) nordvästra barbett vaJjr Rysslands flagga. HEDIN Gm Asien 1: 142 (1898). jfr: Skjuta à Barbette eller skjuta öfver bank. STURTZENBECHER Ing.-lex. (1805).
Ssgr:
– BARBETT-TORN ⁰³~². öppet torn (på pansarfartyg) i hvilket kanonerna äro så placerade, att man skjuter med dem öfver tornets öfre kant. KONOW (1887). J. G. BRAUNE i NF 12: 685 (1888). Bih. t. kat. öfv. flottans utställn. 1897; s. 40.
– BARBETT-TORN-FARTYG ~⁰~²⁰ l. ~⁰². med barbett-torn försedt pansarfartyg. Lunds veckobl. 1888; nr 89, s. 2.