BAKTERIE bakte⁴rie, äfv. bakte³rie², r. (l. m.); best. -en; pl. -er. [jfr d. o. t. bakterie, eng. bactery, bacterium, fr. bactérie, af nylat. bacterium, af gr. βακτήϱιον dimin. av βάκτϱον, käpp, staf. Ss. benämning på viss mikroskopisk, stafformig oranism har det nylat. ordet först användts af tysken
EHRENBERG 1828; med afs. på bet.-utvecklingen jfr
BACILL]
[BAKTERIE 0]
individ af ordningen Schizomycetes, ett slags mikroskopiska, bladgrönt saknande svampar af växlande form; klyfsvamp; i inskränkt bem. om visa staflika former av denna ordning; i dagligt tal i sht om mikroskopiska organismer som äro upphof till en mängd smittosamma sjukdomar, till förruttnelse- o. jäsningsfenomen; mikrob, bacill. A. TÖRNBLOM i
UVTF 2: 7 (
1872).
Den bakterie, som med full sannolikhet kan antagas vara upphofvet till nervfebern. E. ALMQUIST i Hygiea 1884,
s. 375.
(Pasteur visade) att luften på höga berg eller på glacierer innehöll mycket färre bakterier än luften på släta landet eller i städerna.
WALLIS Bakter. 119 (
1888).
Att .. renodla bakterierna. Därs. 23. Klotformiga bakterier (Micrococcus, Gonococcus).
O. T. SANDAHL i
NF 14: 650 (
1890). Med hänsyn till deras
(dvs. Schizomycetes') yttre form urskiljer man
(bl. a.) .. stafbakterier, dels kortare (de egentliga bakterierna) .., dels längre (baciller).
T. FRIES Syst. bot. 407 (
1897).
bildl.: K. WARBURG i GHT 1897,
nr 253 B,
s. 1. jfr
DIFTERI-,
FÄRG-,
FÖRRUTTNELSE-,
HÖ-,
HÖNSKOLERA-,
JÄSNINGS-,
KAPSEL-,
KLOT-,
KNOPP-,
KOLERA-,
KUL-,
LUFT-,
LUNGSOTS-,
MJÄLTBRANDS-,
PNEUMONI-,
SKRUF-,
STAF-,
TRÅD-,
TYFOID-,
TYFOIDFEBER-,
TYFUS-,
VACCIN-,
VAR-,
VATTEN-BAKTERIE m. fl.
Ssgr:
–
BAKTERIE-ART ⁰³⁰⁰~². E. ALMQUIST i
Hygiea 1884,
s. 375.
–
BAKTERIE-DÖDANDE ~²⁰⁰, adj. WALLIS Bakter. 227 (
1888).
Ljusets bakteriedödande förmåga. GHT 1896,
nr 283 s. 3.
–
BAKTERIE-FATTIG ~²⁰. WALLIS Bakter. 192 (
1888).
–
BAKTERIE-FILTER ~²⁰ l. -FILTRUM ~²⁰. WENSTRÖM (1891).
–
BAKTERIE-FLORA ~²⁰. WALLIS Bakter. 218 (
1888).
–
BAKTERIE-FORM ~². Helsov. 1886,
s. 110.
–
BAKTERIE-FRI ~². WALLIS Bakter. 67 (
1888).
–
BAKTERIE-FÄRGNING ~²⁰. SUNDBERG Mikrob. inträng. 19 (
1892).
–
BAKTERIE-FÖRBAND ~⁰². Bakterierna ordna sig ofta i bestämda grupperingar, s. k. bakterieförband. SUNDBERG Mikroorg. 39 (
1895).
–
BAKTERIE-GIFT ~². [BAKTERIE-GIFT.ssg 1]
1) bakteriedödande gift. WALLIS.
Bakter. 227 (
1888).
[BAKTERIE-GIFT.ssg 2]
2) gift som alstras af bakterier. SUNDBERG Mikroorg. 200 (
1897).
–
BAKTERIE-HALT ~². Markens, luftens, vattnets bakteriehalt. WALLIS Bakter. 128, 160 (
1888).
–
BAKTERIE-HALTIG ~²⁰. A. TÖRNBLOM i
Hygiea 1875,
s. 44.
–
BAKTERIE-HÄRD ~². WALLIS Bakter. 221 (
1888).
–
BAKTERIE-INFEKTION ~¹⁰². smittande förmedelst bakterier. WALLIS Bakter. 83 (
1888).
–
BAKTERIE-INJEKTION ~¹⁰². insprutning af bakteriehaltig vätska. WALLIS Bakter. 49 (
1888).
–
BAKTERIE-KOLONI ~¹⁰². WALLIS ter. 87 (
1888).
–
BAKTERIE-KULTUR ~⁰². äfv. konkret; jfr -KOLONI. WALLIS Bakter. 83 (
1888).
–
BAKTERIE-LÄRA ~²⁰. Bakterielärans vigt för industrien var redan känd .. på 50-talet. WALLIS Bakter. 56 (
1888).
–
BAKTERIE-NÄRINGSVÄTSKA ~¹⁰²⁰. vätska i hvilken bakterier odlas. WALLIS Bakter. 78 (
1888).
–
BAKTERIE-ODLING ~²⁰. WALLIS Bakter. 89 (
1888).
jfr -KULTUR.
–
BAKTERIE-PREPARAT ~¹⁰². Att konservera bakteriepreparat. WALLIS Bakter. 101 (
1888).
–
BAKTERIE-RENODLING ~¹²⁰.
–
BAKTERIE-RENODLINGS-METOD ~⁰¹⁰~⁰². WALLIS Bakter. 87 (
1888).
–
BAKTERIE-SJUKDOM ~²⁰. l. ~⁰². WALLIS Bakter. 11 (1888).
–
BAKTERIE-SLÄKTE ~²⁰. E. ALMQUIST i
Hygiea 1884,
s. 380.
–
BAKTERIE-TÄT ~², adj. som ej genomsläpper bakterier. WALLIS Bakter. 218 (
1888).
–
BAKTERIE-UNDERSÖKNING ~¹⁰²⁰. E. ALMQUIST i
Hygiea 1884,
s. 376.
–
BAKTERIE-UTVECKLING ~⁰²⁰. A. TÖRNBLOMi Hygiea 1875,
s. 44.
–
BAKTERIE-VEGETATION ~¹⁰⁰² l. ~⁰¹⁰². A: TÖRNBLOM i Hygiea 1875,
s. 44.
–
BAKTERIE-VÄTSKA ~²⁰. vätska som innehåller bakterier. A. TÖRNBLOM i
Hygiea 1875,
s. 510.