BAKÅT ba⁴kåt, äfv. ba³k~å²t (ba'kåt WESTE), adv. l. prep. (bak åt(h) RUDBECK Atl. 3: 580 (1698), BROOCMAN Hush. 3: 66 (1736), WIDEGREN (1788). bakåt JUSLENIUS (1745), LEOPOLD 2: 280 (1800, 1815) osv.) [af BAK, adv., o. ÅT, adv. l. prep.]
[BAKÅT I]
I) adv.: åt baksidan l. bakdelen till; i riktning åt baksidan; jfr BAKUT På thet taket må luta slutt bak åt. BROOCMAN Hush. 3: 66 (
1736).
Med foten bakåt förd, och kroppen framåt sträckt. LEOPOLD 2: 280 (
1800,
1815;
om fäktare). Somliga foglar (t. ex Hackspetten) hafva
2 tår framåt och
2 bakåt.
SUNDEVALL Zool. 68 (
1847,
1864)
Taga ett steg bakåt. Er hatt sitter bra mycket bakåt. DALIN (
1850).
Benen (äro hos skarfvarna) korta, belägna långt bakåt. CARLSON Sv. fågl. 335 (
1894).
Ryttarna ströko bakåt med hästarna. HEIDENSTAM Karol. 1: 268 (
1897). – särsk.
[BAKÅT .a]
a) i gymnastik- o. excercistermer. Bakåt böj! Sträck stödstående ryggböjning bakåt. TÖRNGREN Regl. 20 (
1879).
Skall en kolonn under manöver .. förändra marschriktningen bakåt .. gifver batterichefen därom särskild befallning till parkchefen eller kommenderar .. Marsch bakåt! Ex.-regl. f. fältart. 1893, 1: 143. [BAKÅT .b]
b) oeg. o. bildl. [BAKÅT .b.α]
α) i fråga om tankens riktning: tillbaka; regressivt. genom en slutledning kommit till läran om preexistensen. E. SVENSÉN i
NF 14: 1159 (
1890).
Den som studerat folklivet ock något följt dess rötter bakåt i tiderna. J. A. LUNDELL i Sv. spörsm. 3: 5 (
1892).
[BAKÅT .b.β]
β) (mindre br. utom i Finl.) == BAKUT c δ. Intet hjälpte, för fem år sedan såg han att det gick bakåt med honom. AHRENBERG Hihul. 21 (
1889).
[BAKÅT II]
II) (
mindre br.)
prep.: i riktning åt baksidan l. åt bakre delen af (ngt). Sitt långa Hår som de (dvs. de norska gallerna) stryka tilbaka öfwer hufwud, och bak åth Halsen. RUDBECK Atl. 3: 580 (
1698).
Han skulle gått ut genom porten, men i stället gick han bakåt trädgården. DALIN 1850.
LUNDELL 1893.
Ssgr:
–
BAKÅT-AFLÄGGNING ³⁰~⁰²⁰. tekn.
J. H. FREDHOLM i
Tekn. tidskr. 1874,
s. 161 (om slåttermaskin).
SCHENBERG 139 1739;
under recurvus).
Från munsidorna (på hvalrossen) nedstå två långa, .. något bakåtböjda betar. NILSSON Fauna 1: 318 1847;
uppl. 1820:
bakåt böjda).
THOMSON 127 (
1862).
–
BAKÅT-DRAGANDE ~²⁰⁰, (p. pr. l.) adj. anat. (Hufvudet) bakåtdragande muskel.
WENSTRÖM o. LINDGREN (
1889, under renuent).
–
BAKÅT-DRAGNING ~²⁰ gymn. ett slags aktiv rörelse med stöd af rörelsegifvare. LING Tab. 12 (
1866).
Vingländstödstående bakåtdragning. HARTELIUS Sjukg. 71 (
1870,
1883)
Helgr(en)sitt(ande) bakåt(dragning). L. G. BRANTING 1: 151 (
c. 1850).
–
BAKÅT-FLYTTNING ~²⁰. Ryttarens kropp .. gör (vid afsittning) en bakåtflyttning med vändning till höger. C. G. WRANGEL Handb. 288 (
1885).
–
BAKÅT-FÄLLNING ~²⁰. gymn. Str(äck)kn(ä)gr(en)st(ående) bakåt(fällning). L. G. BRANTING 1: 152 (
c. 1850).
Str(äck)halfknäst(ående) bakåtfälln(ing). BALCK i Idr. 3: 150 (1888). –
BAKÅT-FÖRNING ~²⁰ gymn. Sträckning (bakåtförning) af benet är .. mycket begränsad och kan ej ske mer än några få graders vinkel mot vertikalplanet. WRETLAND Läk. 2: 41 (
1894).
–
BAKÅT-GÅENDE ~²⁰⁰, adj. CLAËSON 2: 103 (1859). Bakåtgående rörelse. BJÖRKMAN (
1889).
–
BAKÅT-KÄKIG ~²⁰ etnogr. person på hvilken ansiktsplanet nedtill är draget bakåt; opistognat. G. v.
DÜBEN i
NF 7: 11 (
1883).
–
BAKÅT-LAGD ~². (Fågeln) har ofvanför det öfre ögonlocket en tofs af .. bakåtlagda .. fjädrar. C. R. SUNDSTRÖM i NF 10: 303 (
1886).
–
BAKÅT-LIGGANDE ~²⁰⁰, adj. Den bakåtliggande, brokiga fjädertofs, hvilken en del tropiska fåglar har i pannan. KRÆMER Span. 172 (
1860).
–
BAKÅT-LUTAD ~²⁰. Han satt bakåtlutad i sin gungstol.
–
BAKÅT-RIKTAD ~²⁰. Bakåtrigtade tänder. NILSSON Fauna II. 2: 504 (
1858).
F. A. SMITT i
NF 1: 71 (
1875).
–
BAKÅT-SITTANDE ~²⁰⁰, adj. Benen (på alksläktet äro) korta, mycket bakåtsittande. NILSSON Fauna II. 2: 562 (
1835,
1858)
–
BAKÅT-STJÄLPNING ~²⁰. särsk. obst. Lifmoderstjelpning i allmänhet och helst bakåtstjelpning befordras i synnerhet genom förslappning af .. (lifmoderns) bandapparat. HALLIN Hels. 2: 524 (
1885).
–
BAKÅT-STRÄCKNING ~²⁰. gymn. BALCK i
Idr. 3: 149 (
1888).
–
BAKÅT-STRÄFVARE ~²⁰⁰. == BAK-STRÄFVARE. LUNDELL 1893.
–
BAKÅT-STÅENDE ~²⁰⁰, adj. MARKLIN (
1818).
NILSSON Fauna 1: 480 (
1847).
–
BAKÅT-VÄND ~². WALLMARK Resa 68 (
1819,
1832).
NILSSON Fauna 3: 71 81842,
1860).