PUTS put⁴s, sbst.⁴, r. l. m. (VetAH 1780, s. 206, osv.), äv. n. (PT 1895, nr 230, s. 3 (i bet. 1), SmålP 1927,
nr 105, s. (i bet.
2));
best. -en, ss. n. -et; pl. (tillf., om olika slag av puts) -er ³². [jfr d.
puds, nor.
puss, t.
putz; samhörigt med (i bet.
1 avledn. av l. grundord till, i bet.
2 avledn. av)
PUTSA, v.³]
[PUTS.sbst4 1]
1) konkret: tunt ytterlager av murbruk (vanl. kalkbruk) på mur l. vägg l. innertak o. d.; stundom om murbruket; äv. abstraktare, om putsning ss. en särskild teknik l. arkitektur; jfr RAPPNING, REVETERING. På flera ställen hade putsen fallit av väggen. En stor byggnad i vit puts. ROTHSTEIN Byggn. 448 (
1859). Det gamla husets färg var daskigt smutsgrå, där putsen ännu satt kvar; annars lyste teglet igenom på otaliga ställen.
SANDBERG GHusH 6 (
1897).
Bjälklag av armerade håltegelplattor med puts å undersida. SFS 1919,
s. 340. jfr
CEMENT-,
FASAD-,
FIN-,
FRESKO-,
GIPS-,
KALK-,
MUR-,
SLÄT-,
SPRIT-PUTS m. fl.
[PUTS.sbst4 2]
2) abstr., ss. vbalsbst. till PUTSA v.³,: putsning. VetAH 1780,
s. 206, Murare, 4 st., erhålla strax lönande arbete med invändigt puts.
SmålP 1927,
nr 105, s. . ByggnArbMinn. 16
1950.
Ssgr (till
1, stundom äv. med anslutning till
2; byggn.; jfr
putsa, v.³ ssgr):
–
PUTS-ARKITEKTUR.
arkitektur som utmärkes av användningen av putsade ytor.
TT 1884, s. 4.
–
PUTS-BEKLÄDNAD.
beklädnad av väggyta o. d. med puts; ofta konkret, om putsen. , Allm.
s. 187.
–
PUTS-BRUK.
jfr bruk 11, AHB 131: 83 1887.
–
PUTS-BÄRARE,
r. l. m. [jfr d. pudsbärer, t. putzträger]
särskilt underlag (bräder, reveteringsmattor l. dyl.) för puts. HantvB I. 4: 23 1936.
–
PUTS-DEKORATION.
dekorering av putsen på en väggyta o. d.; äv. konkret(are), om dekoration av puts. Fatab. 1933 s. 105 (konkret).
–
PUTS-DRAGARE. (
†)
person som utför putsning. ÖSTBERG ArkAnt. 35 (
1928;
om ä. förh.).
–
PUTS-FASAD.
putsad fasad. TT 1893, Byggn. s. 5.
–
PUTS-FÄLT.
putsat väggfält. MeddSlöjdF 1896,
s. 36.
–
PUTS-GRUND,
r. l. m. om den grund varpå putsen anbringas. 2NF 21: 1336 1914.
–
PUTS-HUS.
hus med putsade ytterväggar. TT 1896, Extrah.
s. 44.
–
PUTS-KALK,
sbst.¹ (sbst.² se putsa, v.² ssgr). kalk för användning till putsbruk. Göteborgs Murbruks & Sandcements A.-B... Tillverkar och försäljer: Maskinarbetad Mur- Tak- Puts- o. Barlastkalk. GHT 1898,
nr 266 B,
s. 1.
–
PUTS-KLÄDD,
p. adj. putsad (se putsa, v.³). AntT XXI. 4: 3 (
1913,
1919).
–
PUTS-LIV.
jfr liv II 5 c. (Man) skiljer.. mellan tegeilifvet och putslifvet. 2NF 16: 425 1911.
–
PUTS-MASSA,
r. l. f. jfr -bruk. TT 1885,
s. 109.
–
PUTS-MUR.
putsad mur. AB 1898,
nr 9 B, s. 2.
–
PUTS-MURBRUK ~⁰² l. ~²⁰. TT 1873,
s. 173.
–
PUTS-REVETERA,
-ing. revetera med puts. HOFRÉN Herrg. 324 (1937).
–
PUTS-RUSTIK,
r. rustik i puts. 2NF 20: 1243 1914.
–
PUTS-SAND.
för användning till putsbruk. PT 1908,
nr 37 A, s. 3.
–
PUTS-TAK.
putsat innertak. 2SvKulturb. 5– 6: 108 1936.
–
PUTS-UNDERLAG ~⁰⁰². 2NF 22: 35
1915.
–
PUTS-VÄGG.
putsad vägg. TT 1900, Byggn. s.
3.
–
PUTS-YTA.
[jfr t. putzfläche]
putsad yta; äv. om ytan av putsen på en vägg o. d. AHB 131: 111 1887.