© Svenska Akademien. SAOB spalt: P2498; tryckår: 1955
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
PUTS put⁴s, sbst.⁴, r. l. m. (VetAH 1780, s. 206, osv.), äv. n. (PT 1895, nr 230, s. 3 (i bet. 1), SmålP 1927, nr 105, s. (i bet. 2)); best. -en, ss. n. -et; pl. (tillf., om olika slag av puts) -er ³².
[jfr d. puds, nor. puss, t. putz; samhörigt med (i bet. 1 avledn. av l. grundord till, i bet. 2 avledn. av) PUTSA, v.³]
byggn.
[PUTS.sbst4 1]
1) konkret: tunt ytterlager av murbruk (vanl. kalkbruk) på mur l. vägg l. innertak o. d.; stundom om murbruket; äv. abstraktare, om putsning ss. en särskild teknik l. arkitektur; jfr RAPPNING, REVETERING. På flera ställen hade putsen fallit av väggen. En stor byggnad i vit puts. ROTHSTEIN Byggn. 448 (1859). Det gamla husets färg var daskigt smutsgrå, där putsen ännu satt kvar; annars lyste teglet igenom på otaliga ställen. SANDBERG GHusH 6 (1897). Bjälklag av armerade håltegelplattor med puts å undersida. SFS 1919, s. 340. jfr CEMENT-, FASAD-, FIN-, FRESKO-, GIPS-, KALK-, MUR-, SLÄT-, SPRIT-PUTS m. fl.
[PUTS.sbst4 2]
2) abstr., ss. vbalsbst. till PUTSA v.³,: putsning. VetAH 1780, s. 206, Murare, 4 st., erhålla strax lönande arbete med invändigt puts. SmålP 1927, nr 105, s. . ByggnArbMinn. 16 1950.
Ssgr (till 1, stundom äv. med anslutning till 2; byggn.; jfr putsa, v.³ ssgr):
PUTS-ARKITEKTUR. arkitektur som utmärkes av användningen av putsade ytor.
TT 1884, s. 4.
PUTS-BEKLÄDNAD. beklädnad av väggyta o. d. med puts; ofta konkret, om putsen.
TT 1896, Allm. s. 187.
PUTS-BRUK. jfr bruk 11, AHB 131: 83 1887.
PUTS-BÄRARE, r. l. m.
[jfr d. pudsbärer, t. putzträger]
särskilt underlag (bräder, reveteringsmattor l. dyl.) för puts. HantvB I. 4: 23 1936.
PUTS-DEKORATION. dekorering av putsen på en väggyta o. d.; äv. konkret(are), om dekoration av puts. Fatab. 1933 s. 105 (konkret).
PUTS-DRAGARE. () person som utför putsning. ÖSTBERG ArkAnt. 35 (1928; om ä. förh.).
PUTS-FASAD. putsad fasad. TT 1893, Byggn. s. 5.
PUTS-FÄLT. putsat väggfält. MeddSlöjdF 1896, s. 36.
PUTS-FÄRG. om färgen hos putsen på en väggyta o. d. THORDEMAN FolkLust. 17 (1933).
PUTS-GRUND, r. l. m. om den grund varpå putsen anbringas. 2NF 21: 1336 1914.
PUTS-HUS. hus med putsade ytterväggar. TT 1896, Extrah. s. 44.
PUTS-KALK, sbst.¹ (sbst.² se putsa, v.² ssgr). kalk för användning till putsbruk. Göteborgs Murbruks & Sandcements A.-B... Tillverkar och försäljer: Maskinarbetad Mur- Tak- Puts- o. Barlastkalk. GHT 1898, nr 266 B, s. 1.
PUTS-KLÄDD, p. adj. putsad (se putsa, v.³). AntT XXI. 4: 3 (1913, 1919).
PUTS-LIV. jfr liv II 5 c. (Man) skiljer.. mellan tegeilifvet och putslifvet. 2NF 16: 425 1911.
PUTS-MASSA, r. l. f. jfr -bruk. TT 1885, s. 109.
PUTS-MUR. putsad mur. AB 1898, nr 9 B, s. 2.
PUTS-MURBRUK ~⁰² l. ~²⁰. TT 1873, s. 173.
PUTS-ORNAMENTIK. ornamentik av puts. NÄSSTRÖM SvFunkt. 1 1930.
PUTS-REVETERA, -ing. revetera med puts. HOFRÉN Herrg. 324 (1937).
PUTS-RUSTIK, r. rustik i puts. 2NF 20: 1243 1914.
PUTS-SAND. för användning till putsbruk. PT 1908, nr 37 A, s. 3.
PUTS-TAK. putsat innertak. 2SvKulturb. 5– 6: 108 1936.
PUTS-TÄCKE. täcke l. ytlager av puts. ÖSTBERG ArkAnt. 35 (1928).
PUTS-UNDERLAG ~⁰⁰². 2NF 22: 35 1915.
PUTS-VÄGG. putsad vägg. TT 1900, Byggn. s. 3.
PUTS-YTA.
[jfr t. putzfläche]
putsad yta; äv. om ytan av putsen på en vägg o. d. AHB 131: 111 1887.