PUNSCH pun⁴ʃ, r. l. m. (KKD 5: 130 1710 osv.) ((†) n.
TROZELIUS Kronobränn. 15 1776);
best. -en. ( poins 1710. ponch- i ssg 1764. ponche c. 1750. ponche- i ssgr 1752 – c. 1760. pons- i ssgr 1735–1830. ponsch 1771. pontsch 1753. pounce 1753. pounch c. 1735–1871 (: Pounchtillbringare). pounche 1735–1796 pounche- i ssgr 1752–1800 pouns 1757. pounsch 1745–1892 pounsche 1808–1838 punch 1734–1843 (: Punch Kittel). punche 1759–1809. punche- i ssg 1816. punis 1844–1861 punsch 1745 osv. punsk 1786. puntz c. 1750) [jfr d. punch, t. punsch, fr. punch; av eng. punch, möjl. av hindust. pantsch, fem (motsv. sanskr. paña, se FEM); drycken är kommen från Indien, där den enl. uppgift tidigast bereddes av fem ingredienser: sprit, vatten, socker, citronsaft o. ngn krydda (vanl. te)]
[PUNSCH 1]
1) likörartad dryck, väsentligen bestående av en högprocentig lösning av socker i vatten o. sprit (i Sv. vanl. arrak o. brännvin) l. (i Sv. dock sällan) vin; i Sv. numera vanl. framställd fabriksmässigt l. med användande av punschessens. Kall, isad l. iskyld punsch. De serverade varm punsch till torsdagsärterna. Han drack gärna ett glas punsch till kaffet. En flaska, hela, halva, kvarting, knatting, åtting punsch. Dhen ängelska Poins. KKD 5: 130 1710. När man vil oss högt berömma: / Får man Pounch i glaset se. / När man vil oss illa dömma: / Är ock Pounch vår panacée.
DALIN Vitt. 3: 251 (
c. 1735. När varm Punsch behagas, så upkokas vatnet uti en Thé-panna, och slås så hett det är uti punsch-skålen til citron-saften och såckret, och derefter slås Racken uti.
WARG 42 1755. Vi.. drucko din skål uti särdeles god punsch.
WRANGEL BrinkmTegn. 50 (
cit. fr. (
1823).
Den guldgula punschen sken som solstrålar. STRINDBERG Hems. 142 (
1887).
EDSTRÖM Mossgrönt 15 (
1950). – jfr
ANANAS-,
ARRAKS-,
BANKO-,
BERBERIS-,
CHAMPAGNE-,
CITRON-,
DRAGON-,
IS-,
KARLSHAMNS-,
PLOMMON-,
SMULTRON-PUNSCH m. fl. – särsk.
[PUNSCH 1.a]
a) (
om ä. l. utländska förh.)
i uttr. (en) bål punsch, (porslins)skål o. d. med i skålen tillblandad punsch för omedelbart bruk; ofta med tanke företrädesvis l. enbart på innehållet. Töma en båle Pounsch. EKELUND Fielding 183 (
1765).
NYBLOM Twain 2: 134 (
1874). jfr: En balja punsch.
HULTIN Minn. 111 (
1872;
om förh. 1814).
[PUNSCH 1.b]
b) i utvidgad l. bildl. anv.
[PUNSCH 1.b.α]
α) om annan, liknande dryck; i ssgn MJÖLK PUNSCH l. elliptiskt därför. [PUNSCH 1.b.β]
β) om vatten; i ssgn OX-PUNSCH. [PUNSCH 2]
2) (†) övergående i bet.: i porslinsskål o. d. tillredd kvantitet punsch, bål punsch (se 1 a. TERSMEDEN Mem. 2: 83 (
1735).
Befallande in en kopparkittel med varmt vatten, arrak och citroner, tillagade han en pounch. BELLMAN Lev. (BellmS) 46
1794.
[PUNSCH 3]
3) om "kaffegök"; i ssgn KAFFE-PUNSCH. En i sht förr vanlig, skämtsam ombildning av punsch (i anslutning till TOBAK] är puba(c)k (förr äv. skrivet pou-). Landsm. XVIII. 8: 33 (
1850).
WULFF 85 År 300 1929.
Ssgr (till 1):
A
:
–
PUNSCH-AFTON. (
tillf.)
afton ägnad åt punschdrickning. STRINDBERG TjqvS 1: 203 (
1886).
–
PUNSCH-BALJA,
r. l. f. (
tillf.)
om balja fylld med punsch. WALLENBERG (SVS) 1: 298 (
1771).
–
PUNSCH-BALKONG.
om i ett träd uppbyggd plattform där man brukar sitta o. dricka punsch. Ångmans punschbalkong uppe i.. almen. SIWERTZ JoDr. 56 (
1928).
–
PUNSCH-BORD. särsk. (
förr)
om långt, smalt bord där vid en festlighet (ofta i det fria) punsch serverades (i bålar). På aftonen samlades alla studenterna på Lundagård, der i löfsalarne punschbord voro arrangerade. BERGMAN VSmSkr. 185 (
1845).
MALMBERG Styck Väg 134 1950.
–
PUNSCH-BRODER. (
numera mindre br.)
jfr dryckes-broder. LAURIN Folkl. 187 (
1915).
–
PUNSCH-BRYGD. (
mera tillf.)
beredning av punsch; äv. konkret, om vid visst tillfälle beredd punsch. VL 1895,
nr 157, s. 2.
LUNDIN StockhMinn. 1: 16 1904.
– (jfr
1 a)
PUNSCH-BÅL,
r. l. m. ( punsch- 1767 osv. punsche- 1752–1790 punschs- 1819) (i sht om ä. l. utländska förh.) skål (i sht av porslin l. glas) vari punsch tillblandas l. upphälles o. varur man serverar med slev; äv. med tanke företrädesvis l. enbart på innehållet. JAHLELÖF
1752 hos
LINNÉ Bref I. 3: 9. PAULSSON SvStad 1: 146 1950.
–
PUNSCH-DRICKA,
sbst. (
†)
punsch. HovförtärSthm 1735, s. 2492.
–
PUNSCH-DRICKANDE,
p. adj. (Restaurangens trädgärd är) öfverfyld af musikälskande, punschdrickande och rö kande herrar. LUNDIN NSthm 59 (
1887).
–
PUNSCH-DRICKNING.
ATTERBOM 1852 i
3SAH XXXVIII. 2: 5.
–
PUNSCH-ESSENS.
blandning av ett antal ingredienser som behövas för framställning av punsch; urspr. om dylik blandning (sprit m. m.) varav punsch (en punschbål) bereddes gm utspädning med (hett) vatten; numera om blandning (sockerlösning med tillsatta smakämnen) varav punsch beredes gm tillsättning av sprit; jfr
-extrakt, -sirap.
DA 1824,
nr 1, s.
. SvKock. 176
1837.
–
PUNSCH-EXTRAKT.
punschessens (numera bl. i nyare bem.). ÅSTRAND 1855.
–
PUNSCH-FET.
fet gm mycken punschdrickning. Usch! Den där punschfeta karlen. GEIJERSTAM Hallin 92 (
1887).
–
PUNSCH-GLAS.
jfr glas 2 a. Punschglas med öra. PoetK 1813, Suppl.
s. 258.
–
PUNSCH-GLASYR. (
i sht förr)
sockerbag. glasyr innehållande arrak o. d. AHB 92: 9 1876.
GRAFSTRÖM Kond. 238 (
1892).
–
PUNSCH-HALVA,
r. l. f. (
ngt vard.)
jfr halva, sbst. 2 a. ÖBERG Makt. 1: 105 (
1906).
–
PUNSCH-HELA,
r. l. f. (
ngt vard.)
jfr hela, sbst. 1. SERNER Birck 60 (
1917).
–
PUNSCH-KALAS. (
i sht förr)
med traktering huvudsakligen (l. enbart) bestående av, punsch. SEHLSTEDT Tel. 57 (
1857).
SvFolket 8: 294 1939.
–
PUNSCH-KOPP. (
förr)
jfr kopp, sbst.¹ 1 a. DA 1793,
nr 210, s. 2. SvKulturb. 3–
4: 89 (
1930;
om förh. på 1700-talet). jfr
2NF 15: 160 (
1911;
angivet ss. ä. benämning pd krämkopp).
–
PUNSCH-KUM ?, sbst., anträffat bl. i pl. -kummar. (†) skål för tillblandning av punsch?, punschbål? IT 1791 nr 0, s. 1.
–
PUNSCH-KUR;
pl. -er. ( punsch- 1917. punsche- 1800) (
förr)
jfr kur, sbst.³ ¹. JournSvL 1800,
s. 216.
Den i Sverige fordom icke litet brukade s. k. "punschkuren", under vilken punsch i rikliga mängder skulle förtäras. LbInternMed. 1: 879 1917.
–
PUNSCH-KVARTING. (
ngt vard.)
jfr kvarting 2. –
PUNSCH-KYLARE,
r. l. m. jfr kyIare b. KatalNK 1903 – 04, s. 0.
–
PUNSCH-MAGE. (
ngt vard.)
jfr mage 4 c. I vårt land äro stora toddy- och punschmagar sorgligt talrika.
WRETLIND Läk. 6: 100 1898.
–
PUNSCH-MUGG,
r. l. m. (
förr)
mugg (med lock) för punschdrickning. BoupptVäxjö 1872. .
–
PUNSCH-PATRIOT. (
i sht om ä. förh.,
ngt vard.) jfr
-patriotism. VerdS 373: 24 1935.
–
PUNSCH-PATRIOTISM. (
i sht om ä. förh.,
ngt vard.)
om överdriven patriotism som (eg. vid möten l. samkväm där punsch drickes) tar sig mer l. mindre högtravande l. bombastiska uttryck. LAURIN Folkl. 208 (
1915).
Skandinavismens och studentmötenas punschpatriotism. ÅHLÉN Uppsalahist. 19 (
1948).
–
PUNSCH-PAVILJONG. (
i sht förr)
lusthus där man brukar sitta o. dricka punsch; jfr paviljong 4 a. SIWERTZ Förtr. 139 (
1945).
–
PUNSCH-PUDDING. (
i sht förr)
kok. ett slags pudding som serveras övergjuten med punsch. HAGDAHL Kok. 853 (
1879).
HemKokb. 277 1903.
–
PUNSCH-SENTIMENTAL.
jfr -sentimentalitet. ÖSTERGREN 1935.
–
PUNSCH-SENTIMENTALITET.
om känslosamhet (liknande den som hos vissa personer brukar uppkomma) ss. moment l. stadium i ett punschrus. SIWERTZ Sel. 1: 125 (
1920).
–
PUNSCH-SIRAP. (
†)
punschessens (i äldre bem.). DALIN 1855.
–
PUNSCH-SKATT. (
förr)
mellan 1903 o. 1920 uttagen förbrukningsskatt på punsch, vars storlek skulle för varje kärl vari punsch försåldes angivas medelst en kärlet åsatt stämpel (punschstämpel). BtRiksdp 1903, I. 1: PropStatsv. Bil.
1,
s. 12.
Därs. 1921, I. 9:
nr 9, s. 3.
–
PUNSCH-SKÅL.
(punsch- 1735 osv. punsche- 1775–1816) (
i sht förr)
för tillblandning l. servering av punsch; jfr -bål. WRANGEL TessPal. 41 (
i handl. fr. (
1735).
Fatab. 1946,
s. 39 1761.
–
PUNSCH-SLEV.
(punsch- 1751 osv. punsche- 1793) (
i sht förr)
för ösande av punsch ur en bål i glas. DALIN Vitt. 5: 96 (
1751).
ÖSTERGREN 1935.
–
PUNSCH-STÄMPEL. (
förr)
jfr -skatt.SFS 1903,
nr 1,
s. 2.
Därs. 1918, s.
1865.
–
PUNSCH-TILLBRINGARE ~⁰²⁰⁰. (numera knappast br.)
jfr -karaff.Bouppt Växjö 1871.
–
PUNSCH-ÅNGOR, pl.
lukt av punsch (i lokal där punsch drickes l. i andedräkten l. kläderna hos ngn som druckit punsch). WENNERBERG Bref 1: 235 (
1849).
KRUSENSTJERNA Pahlen 4: 141 (
1933).
B
(
†):
C
(
†):
Avledn.. (till
1):
–
PUNSCHA ,
v., -ning (
EDHOLM C15T 192 1867,
ÖSTERGREN 1935);
-are (tillf.,
LUNDEGÅRD Prom. 2: 141 1893).
[jfr d. punche, t. punschen, eng. punch, dricka punsch]
(
ngt vard.)
dricka punsch. FORSSTRÖM Dagb. 97 (
1800).
Våra punschande ungherrar. Nisse 1895,
nr 30, s. 2.
Under tiden punschade och rökte apotekare Bergholm i salongen. KEDBERG Rymm. 168 (
1930). särsk. (numera knappast br.) ss. vbalsbst. -
ning i konkretare anv., om supgille med punsch.
HEDENSTIERNA Vett 231 1887.
–
PUNSCHEOLOG ,
m. (skämts., †) person som är förfaren l. skicklig i konsten att tillreda punsch. WINGÅRD Minn. 11: 134 (1849). NORDENSVAN SvTeat. 2: 171 (
cit. fr. 1861).
–
PUNSCHEOLOGI l.
PUNSCHOLOGI,
r. l. f. ( punscheo- 1828. punscho- 1850) (skämts., †) konsten att tillreda punsch. CFDAHLGREN 3: 197 1828.
StudentGladLif Föret. 2 1850. jfr: Hela härvarande punschologiska fakuIteten.
MoB 6: 106 (
c. 1792).
–
PUNSCHEOLOGIST ,
m. (skämts., †) dyrkare av punsch. Hvad äro väl ryska nihilister .. för ena stympare mot svenska punscheologister på vårens högtidsfest. SöndN 1879, s. 0.
–
PUNSCHIG ,
adj. [PUNSCHIG.avl 1]
1) (
numera bl. tillf.)
nedfläckad l. nedsölad l. klibbig o. d. av punsch. LoW 1889; möjl. till 2. TAMM AvlÄndAdj. 33 (
1899).
(Jag) vaknade.. vid, att en stor svart hund stod och slickade mig ivrigt och njutningsfullt tvärs över mitt punschiga anlete. KMNYBLOM hos ESSÉN Än 84 (
1921).
[PUNSCHIG.avl 2]
2) [äv. till punscha v.,]
(
numera knappast br.)
punschdrickande; hemfallen åt punschdrickning. Kungsdagen med sina tal och skålar för de furstlige och sina punchiga herrar och utstyrda damer. ZEDRITZ 2: 146 (
1857).
KLEEN YDoodle 1: 93 (
1902).