sp.
–
(I 24 c δ) PÅ-TAL.
[jfr -tala]
[PÅ-TAL.ssg 1]
1) motsv. -tala 1: tadel, kritik; klander; anmärkning; invändningäv.: klagomål; förr äv.: åtal; särsk. i uttr. utan (allt l. något o. d.) påtal. AOXENSTIERNA 2: 71 (
1624).
Som han förväntar sig heder och fördel af sitt arhete (med boken), så bör han äfvenväl, där något påtal upkommer, draga lasten af ansvaret. SCHÜCK VittA 4: 355 (i handl. fr. 1739).
WESTE (
1807;
om åtal).
De ymniga skogar, som staten anvisat till järnhanteringens stöd och fromma, fingo utan påtal utskövlas. HÖGBERG Utböl. 2: 185 (
1912).
För påtal fredad. ÖSTERGREN 1935. särsk. (†) i uttr. göra påtal emot ngn l. ngt, framställa klagomål l. anmärkning mot ngn l. ngt. Han .. begynner ledsna vid de många påtal, sonu någre andre Boktryckare.. göra emot hans Psalmböcker.
BenzelBr. 97 1732.
VDakt. 1736,
nr 494. [PÅ-TAL.ssg 2]
2) (
†)
motsv. -tala 3: (framställande av) anspråk l. krav. The Swenskas, Danskas och Lübeskas påtal belangande om bekostnaden på Feig(d)en. GIRS G1 135 (
c. 1630).
HC11H 11: 84 1689.
(Sv.) Påtal,..
(t.) die Ansprache.
DÄHNERT (
1784); möjl. till l.
–
PÅ-TALA,
-an (FörarbSvLag 7: 160 1695 osv.)
; jfr -tal. [fsv. patala, y. fsv. patalan. – Jfr opåtalig]
[PÅ-TALA.ssg 1]
1) till 1 24 c : framföra kritik l. klander mot l. klagomål över (ngt, äv. ngn); framställa anmärkning(ar) mot; kritisera l. klandra; uttala sitt ogillande av l. med klander l. ogillande omtala l. omnämna (ngt); äv.: inför myndighet, domstol o. d. (under vederbörliga former) framföra klagomål över l. framställa anmärkning mot (ngt. äv. ngn), i sht förr äv.: väcka klander av (ngt); förr äv.: väcka åtal med anledning av (ngt). RÄÄF Ydre 1: 328 (
i handl. fr. 1581).
The brister.. wore.. monge, som tbe hade godh fogh och rådh til at påtala och klaga. TEGEL G1 1: 270 (
1622). Hwad af ..
(de närmaste arvingarna) antingen är samtyckt eller försummat, kunna fiermare Arfwingar .. icke påtala.
SCHMEDEMAN Just. 994 (
1686).
Jag har nu uti 40 åhr mitt Prästeliga Embete så förestådt, att ingen hafft orsak mig der utinnan påtahla. VDAkt. 1720,
nr 119. (Det) åligger.. Länsmännen, att.. angifva och påtala, alla öfriga emot ordning och skick stridande förbrytelser.
SPF 1814,
s. 34. Svenskens ofta påtalade formalism.
NILSSON FestdVard. 53 (
1925).
Han .. visade, att de motsägelser opponenten påtalat lågo i.. naturen hos de .. krafter han studerat. SIWERTZ JoDr. 88 (
1928). jfr opåtalad, opåtalandes. särsk.
[PÅ-TALA.ssg 1.a]
a) (
†)
i uttr. påtala om ngt, framföra l. komma med klander l. anmärkning(ar) angående ngt; äv. i uttr. påtalan sker om ngt, anmärkning framställes mot ngt. TbLödöse 94 1588. UrFinlH 112 1809. [PÅ-TALA.ssg 1.b]
b) abs.: framföra kritik l. klander l. klagomål l. framställa anmärkning(ar) o. d.; numera nästan bl. ss. vbalsbst. -an l. -ande, kritik l. klander l. anmärkning osv., förr äv.: åtal. Huilken här effther.. på taler, skall bötha (osv.). TbLödöse 94 (
1588).
Så framt saken utan laga påtalan kan afgöras. PH 13: 432 (
1786).
RiksdP 1930, 2 K
nr 33, s.
0 (:
Påtalandet).
[PÅ-TALA.ssg 2]
2) (
†)
till I 24 c : säga l. påstå (ngt) om (ngn); särsk. med avs. på ngt som innebär klander l. osanning; jfr på I 24 c At man altijdh handlar medh then Personen som thet angåår, och intethonom frånwarande vthan hans weetskap något ondt påtalas. RUDBECKIUS Luther Cat. 117 (
1667).
Jngen ährlig, kan med skiäll, honom annat påtala eller beskylla, wthan det som berömmeligit ähr. VDAkt. 1671,
nr 343.
[PÅ-TALA.ssg 3]
3) (jfr 1] (†) göra anspråk på (ngt); kräva (ngt); stundom svårt att skilja från 1; jfr på I 24 g. G1R 28: 337 (
1558).
Then halles for rättelig sin skuld påtalt hafwa, som.. kan bewisa sig inom 20 åhrs tid .. hafwa låtit kräfja sin Debitor. SCHMEDEMAN Just. 1315 1691.
CivInstr. 94 1723.
(Sv.) Påtala,..
(t.) in Ansprache nehmen.
DÄHNERT (
1784); möjl. till
1. [PÅ-TALA.ssg 4]
4) (
i sht i skriftspr.,
numera mindre br.)
till I 24 c : tala om (ngt), diskutera (ngt); omnämna (ngt); framhålla (ngt). TEGNÉR (WB) 1: 320 (
1804).
Särskilt påtalades behovet av reformer i löne- och befordringsväsendet (för präster). KyrkohÅ 1925, s. 174. Biskopen påtalade det gynnsamma förhållande, som de svenska skolorna .. få arbeta under. SträngnäsT 1943 nr 9,
s. 2.