PÄLS päl⁴s, i bet. 1–3 r. l. m:, i bet. 4 m.||ig.; best. -en; pl. -ar (HovförtärSthm 1603, s. 48, osv.) ((†)
-er KlädkamRSthm 1622 A,
s. 128 a,
Därs. 1758,
s. 281).
( bäälz- i ssg 1633 (: bäälzwärks boodh). päls (-e-) 1587 osv. pälts (-e-) 1582–1753) [jfr d.
pels; av mlt.
pels, peltz, t.
pelz (mht.
belliz, belz), liksom feng.
pil(e)ce (eng.
pilch) o. fr.
pelisse (jfr
PELIS) av senlat.
pellicia, substantivering av lat.
pellicius, gjord av skinn, till
pellis, skinn (besläktat med FILM,
FJÄLL, sbst.²,
FÄLL, sbst.¹) –
Jfr PÄLSA, v.¹,
PÄLSARE,
PÄLSERI]
[PÄLS 1]
1) om ngt som helt l. delvis är framställt av djurskinn med kvarsittande tät (o. yvig) hårbeklädnad. [PÄLS 1.a]
a) om (vanligen lång) rock l. kappa av l. fodrad med skinn av detta slag; äv. i utvidgad anv., om liknande plagg av pälsimitation. HELSINGIUS Bb a (1587). Bestella peltzar och stöflor (för krigsmaktens behov). GUSTAF II ADOLF 499 (
1625).
Päls af Får-skinn. PH 6: 4386 (
1756).
Med muff och päls man sig beväpnar, / Mot köldens grymma tyranni. LENNGREN (SVS) 1: 19 (
1775). 1 brun päls af damas och skinfoder.
Fatab. 1911,
s. 89 (
1781).
Hon var .. klädd i svart päls. HELLSTRÖM Malmros 329 (
1931).
En engelsk firma har fått patentet (på tillvärkning av nylonpälsar) och pälsarna skall tillverkas i Durham. GHT 1953,
nr 13 A, s. . jfr
BISAM-,
BJÖRNSKINNS-,
BÄVER-,
DAL-,
DAM-,
DAMAST-,
FÅRSKINNS-,
GRÅVÄRKS-,
HERMELINS-,
HUNDSKINNS-,
KUSK-,
LÅNG-,
MILITÄR-,
NERZ-,
NUTRIA-,
PALETÅ-,
RES-,
SAMMETS-,
SKINN-,
SOBEL-,
VARGSKINNS-PÄLS m. fl. särsk.
[PÄLS 1.a.α]
α) i ordspr., t. ex.: List och vprichtigheet sämias fulle vnder en Peltz, när båda tijdigt (dvs. i rätt tid) brukas. GRUBB 08 (
1665); jfr β. Den, som är tokig, byker pelsen.
WENSELL Ordspr. 20 (
1863).
[PÄLS 1.a.β]
β) (
i sht i vitter stil; se dock α')
mer l. mindre bildl. I en pels af tålamod / Vill jag svepa mig.
SEHLSTEDT 1: 35 (
1844 Alla buskar och träd var höljda i .. tjocka pälsar av snö och rim.
LAGERLÖF Kejs. 219 1914. särsk.
α') (
vard.)
i uttr. ett glas i pälsen o. d., om ett glas spirituosa (l. vin) som ngn dricker; särsk. om ett glas spirituosa osv. som ngn dricker, då han står i begrepp att avresa l. bege sig bort från ett ställe, färdknäpp. Kasper 1878,
nr 15 s. 1. SöndN
1879, s. 9. När far är klädd, tar han ett glas glödgadt franskt vin i pelsen och går.
STRINDBERG SvÖ 2: 157 (
1883).
Turå 1915,
s. 105. jfr (†): Wij willlom .. / Fora wår Päls medh thet Spanska Wijn.
DALIUS Valet. A 3 b
1681.
β').
[jfr AVKLÄDA 2 c α slutet]
(
†)
om "den gamla människan" (se MÄNNISKA [PÄLS 4]
4) ss. ngt vari man är klädd. Affklädha wår krops gambla peltz. PERICI Musæus 5: 143 b (
1582).
KOLMODIN QvSp. 2: 266 (
1750).
[PÄLS 4.b]
b) (
förr)
om kjol (se d. o. ) som (i sin övre del) bestod av pälsskinn (med den hårbeklädda sidan inåt), skinnkjol. BRUZELIUS AllmogL 27 (
1876). jfr: Sjelfva kjortelen eller skörtet (på
kvinnodräkten i Herrestad) är en päls af lamskinn, utantil beredt, dock innantil ludet.
LINNÉ Sk. 148 1751.
[PÄLS 4.c]
c) (
†)
== FÄLL sbst.¹, ¹? Sängtäcken äl(le)r pälsarne på sängarna voro (i Ångermanland.) af harskin. LINNÉ Skr. 5: 27 1732.
[PÄLS 2]
2) beteckning för skinnet hos högre djur (däggdjur) med tät (o. yvig) hårbeklädnad; ofta med tanke företrädesvis l. enbart på hårbeklädnaden. Hans (dvs. vargens) skiöna och warma Pältz. BALCK Es. 157 (
1603).
(Björnen) har .. en tjock pels, som är svart eller brun till färgen. BERLIN Lrb. 24 (
1852).
Buken (på nutria) har den tätaste pälsen. EGNELL Nutria 8 (
1933). – jfr
FÅR-,
HÅR-,
SOMMAR-,
VINTER-PÄLS m. fl. – särsk.
[PÄLS 2.a]
a) i utvidgad l. oeg. anv.
[PÄLS 2.a.α]
α) zool. om (hud med) tät beklädnad av "hår" hos lägre djur (t. ex. insekter); äv. (föga br.) om en fågels fjäderbeklädnad. Bland insekter känna vi ej något slägte som har en rikare och yfvigare pels (än humlorna). DAHLBOM Insekt. 281 (
1837).
ROSENIUS SvFågl. 3: (
1927;
om fjäderbeklädnad). jfr
DUN-PÄLS.
[PÄLS 2.a.β]
β) (med prägel av fackspr.) om tät (o. tovig) vegetation av växter (örter) på en markyta l. om ytlager av mögel l. mycelietrådar o. d. på ngt; äv. anslutet till 1 a β. En tjock tufvig pels af Myrica, Myrtillus, Empetrum etc. utgör ytan (på en viss mosse). MoosskT 1892 s. 10.
Låt ett stycke bröd ligga på ett fuktigt ställe i lagom värme och snart är det överdraget av en grågrön päls av mögel. BOLIN VFöda 403 (
1934). jfr
TRÅD-PÄLS.
[PÄLS 2.b]
b) mer l. mindre bildl.; särsk. [PÄLS 2.b.α]
α) symboliserande ngns liv l. kropp; jfr SKINN. Försware ehr, här gäller ehr pälss. BRASCK Arg. K
4 b
1648. När Fåret reetas wedh Vlfwen, så står pältzen i wåda.
GRUBB 94 (
1665).
Det var klart att nu gällde det jutens pels. TOPELIUS Fält. 3: 45 (
1858).
[PÄLS 2.b.β]
β) i uttr. angivande omild behandling o. d.; numera bl. (vard.) ge ngn på pälsen, ge ngn stryk, ge ngn på huden; ge ngn uppsträckning l. "ovett"; få på pälsen, få stryk, få på huden osv. Efter Måltiden lät Försten inskäncka sitt Munn-glas, fick thet åt Hof-Predikanten och sade: I dag hafven j gifvit mig braf på pälsen. SCHERPING Cober 2: 207 (
1737).
Statsutskottet fick .. dugtigt på pelsen. LILJECRONA RiksdKul. 110 (
1840).
SvD(A) 1931 nr 107, s. 15.
särsk. (†) i sådana uttr. som hugga ngn på päl- sen, slå ngn på l. igenom pälsen, garva pälsen på ngn. Corffus som kallas Vlfeldt / Bleff medh i samma Slacht / slaghen igenom Pälsen, / Och nedh til Jorden lagdt. Polit Vis. 318 (
1644).
Falskhet slår sin egen herre på pelsen. LIND 1749.
(Johannes döparen) hugger dem
(dvs. fariséerna.) .. manliga på pälsen.
BORG Luther 1: 104 (
1753).
Jag garfvar pelsen jag på dig. HAGBERG Aristoph. 25 (
1834).
[PÄLS 2.b.γ]
γ) (
†)
i uttr. få skam på päls, ådraga sig vanära? PRYTZ OS C 4 a
1620.
[PÄLS 3]
3) (utom i ssgr nästan bl. i fackspr.) om från pälsbärande djur avdraget, berett l. oberett skinn med kvarsittande hårbeklädnad; äv. koll. l. ss. ämnesnamn; i sht ss. förled i ssgr (se t. ex. PÄLS-BRÄM, -FODER, -HANDEL, -KRAGE, -MÖSSA, -VARA, -VÄRK). EKBLAD 268 (
1764).
Fodra med pels. NORDFORSS (
1805).
Så finnas många exempel på huru fullväxta (kanin-)hanar vid sommarslakt kunnat lämna verkligt förstklassig, tät päls. HAGELIN Köttpälskanin. 107 1934. – jfr
BJÖRN-,
NERZPÄLS.
[PÄLS 4]
4) (
vard.)
ss. nedsättande benämning på person; i ssgrna PRÄSTA-, RÄV-, SVIN-PÄLS. abstr. o. konkret; jfr pälsvaru-affär. Ecksteins Pälsaffär. RTKatal. 1920 4:
1028. –
(1 a, 3) PÄLS-ATELJÉ.
syateljé för tillvärkning av pälsar o. d. AdrKalSthm 1928, s. 207.
– (
1,
3)
PÄLS-BAGGE entomol. skalbaggen Dermestes (Attagenus) pellio Lin. (vars larv lever på pälsskinn o. yllevaror), pälsänger. Re- bau NatH 1: 92 (1879). 2SvUppslB 9: 1110 1948.
– (
3)
PÄLS-BEBRÄMAD,
p. adj. (
numera föga br.)
pälsbrämad. SthmModeJ 1845, s.
.
–
PÄLS-BEKLÄDD,
p. adj. [PÄLS-BEKLÄDD.ssg 1]
1) (
föga br.)
till 1 a: klädd i päls, pälsklädd. SNOILSKY 1: 177 (
1869).
Pelsbeklädda, väl omsvepta, gingo vi i vinterdimma. WIRSÉN Jul. 27 (
1887).
[PÄLS-BEKLÄDD.ssg 2]
2) till 3: beklädd med pälsskinn. Den ena (hatten var) af laxfärgadt sammet med pelsbeklädt brätte. Freja 1886,
s. 17.
– (
2)
PÄLS-BEKLÄDNAD.
konkret. Myskodens pälsbeklädnad. LAHT 1903,
s. 40.
– (
3)
PÄLS-BEREDERI.
konkret, om värkstad för pälsberedning. RTKatal. 1926, IV. 1:
1208. – (
3)
PÄLS-BEREDNING.
beredning av pälsvärk. 2UB 8: 59 1900.
– (
3)
PÄLS-BESATT,
p. adj. besatt med pälsskinn. – (
3)
PÄLS-BESÄTTNING.
konkret; jfr -besatt. Den imiterade pelsbesättningen (på skon). NJournD 1856,
s. 35.
–
(2 a α) PÄLS-BI,
n. [efter t. pelzbiene]
entomol. (individ l. art av) insektsläktet Anthophora Latr. (med hårbeklädd kropp) väggbi. 2NF 21: 1114 1914.
– (
3)
PÄLS-BOA,
r. l. f. av pälsskinn; jfr boa, sbst.². DN 1902,
nr 11693 a,
s. 1.
– (
3)
PÄLS-BRÄM.
av pälsskinn; jfr bräm 1. MÖLLER 1790.
1LundagKron. 295 1918.
– (
3)
PÄLS-BRÄMAD,
p. adj. [jfr -bräm]
om klädesplagg o. d.: försedd med pälsbräm. SCHOLANDER I. 2: 6 (c. 1870).
– (
2)
PÄLS-BÄRANDE,
p. adj. i uttr. pälsbärande djur, djur med tät (o. yvig) hårbeklädnad. PALMBLAD LbGeogr. 132 (
1835).
– (
3)
PÄLS-CAPE.
(ngn gg -kep) cape av pälsskinn; jfr kep, sbst.²,samt -krage. SIWERTZ Fribilj. 112 1943.
– (
2,
3)
PÄLS-DJUR.
pälsbärande djur (varav man får pälsskinn). Pelsdjur (t. ex. Zobeln, Hermelinen, Mården). PALMBLAD LbGeogr. 81 (
1835).
Ssgr:
–
pälsdjurs-avel.
Ymer 1926,
s. 34.
–
pälsdjurs-farm.
anläggning för pälsdjursavel. FSvRävuppfÅb. 1929, s. 0.
–
pälsdjurs-gård.
( pälsdjur- 1937–1945. pälsdjurs- 1929) pälsdjursfarm. FSvRävuppfÅb. 1929, s.
5. jakt.
HandInd. 342 1926.
–
pälsdjurs-uppfödare.
Hledn- Pälsdj. 5 1930.
–
pälsdjurs-uppfödning.
FSvRävuppfÅb. 1929,
s. 12.
– (
2)
PÄLS-FARM.
päls djursfarm. FSvRävuppfÅb. 1929, s. 3.
–
(1 a) PÄLS-FICKA.
i päls;jfr ficka 1.
–
(1 a 3) PÄLS-FIRMA,
r. l. f. jfr -affär.
–
(1 a, 3) PÄLS-FODER.
( päls- 1745 osv. pälse- 1672) foder av pälsskinn i l. till en päls (l. annat klädesplagg); äv. om foder av tyg i päls med skinnet utåt. BoupptSthm 1672,
s. 878 a.
KRÆMER Brantings 221 (
1939).
– (
3)
PÄLS-FODRA.
fodra (ngt) med pälsskinn; i sht i p. pf. i adjektivisk anv. FRYXELL Ber. 6: 258 (
1833).
Pälsfodrade bottiner. KRUSENSTJERNA Fatt. 1: 225 (
1935).
– (
2,
3)
PÄLS-FÅR. (
i fackspr.)
om får hos vilket skinnet har en mycket tät o. kraftig hårbeklädnad, som gör det ägnat att användas till pälsvärk. LAHT 1924,
s. 807.
–
(1 a) PÄLS-FÖRVARING. särsk.
: av pälsvarufirma o. d. ombesörjd förvaring på lämpligt sätt av päls(ar) under den varmare årstiden.
– (
3)
PÄLS-GARNERA.
garnera (ngt) med pälsskinn; i sht i p. pf. i adjektivisk anv. (Kjolen) var pälsgarnerad. SvD(A) 1916,
nr 263, s. 9.
– (
3)
PÄLS-GARNERING.
konkret: garnering bestående av pälsskinn- NJournD 1855,
s. 13.
– (
3)
PÄLS-GARVNING.
om den garvning (på köttsidan) som företages med skinn avsedda att användas till pälsvärk. SvGeogrÅb. 1932, s. 5.
–
PÄLS-HANDEL. särsk.
till 3: handel med pälsskinn (o. pälsvaror); äv. konkret. WIKFORSS 2: 283 1804.
(Rovaniemi är en medelpunkt för skogsindustrien och pälshandeln.
BÖÖK ResSv. 217 1924.
– (
3)
PÄLS-IMITATION.
konkret, motsv. imitation 2. NJournD 1856,
s. 22.
Krimmer .. (dvs.) en väfd pälsimitation. 2NF 14: 1325 1911.
–
(1 a, 3) PÄLS-JACKA.
jacka av pälsskinn l. fodrad med pälsskinn; kort päls; numera i sht om kort dampäls med skinnet utåt. DA 1808,
nr 27, s. 3.
Jul. katalPUBergström 1931,
s. 13.
– (
2)
PÄLS-JAKT. (
i fackspr.)
jakt på pälsbärande djur. 3NF 4: 1005 1925.
– (
2)
PÄLS-JÄGARE.
jfr jakt. JournLTh. 1810, s.
98
– (
3)
PÄLS-KANTAD,
p. adj. kantad med pälsskinn Freja 1885,
s. 3.
Den pälskantade mössan. HEIDENSTAM Folkung 2: 41 (
1907).
–
(1 a, 3) PÄLS-KAPPA,
r. l. f (dam)kappa av pälsskinn l. fodrad med pälsskinn av SCHULTZE Ordb. 2213 (c. 1755). HELLSTRÖM Malmro 338 (
1951).
– (jfr
1 b)
PÄLS-KJOL l.
-KJORTEL. (
förr)
skinnkjol. BoupptRasbo (
1769).
Kvinnfolken (i Hornborga by) begagnade pelskjortel och skinntröja. Fatab. 1906,
s. 33. Gruddbo 419
1938 –
PÄLS-KLÄDD,
p. adj. [PÄLS-KLÄDD.ssg 1]
1) till 1: klädd i päls. ATTERBOM LÖ 1: 9 (
1824).
[PÄLS-KLÄDD.ssg 2]
2) till 3, om sak: beklädd med pälsskinn. LUNDIN StockhMinn. 1: 92 (
1904).
En röd rock med pälsklädda ärmuppslag. SVRokoko 34 1924.
–
(1 a, 3) PÄLS-KRAGE.
krage på päls (i bet. 1 a); krage av pälsskinn på ett klädesplagg; äv. om lös krage l. cape o. d. av pälsskinn. WIKFORSS 2:
284 (
1804).
Hu, så kallt, ryste Sofia och svepte pälskragen upp över öronen. KRUSENSTJERNA Fatt. 1: 181 (
1935).
– (
1,
3)
PÄLS-MAKARE.
person som förfärdigar pälsar l. bereder pälsvaror, buntmakare, körsnär. SVARTG1 97 (1561). Lars Larsson Pällssmakare. BoupptSthm 1679,
s. 910 a.
ÖSTERGREN 1935.
– (
1,
3)
PÄLS-MAL.
malfjärilen Tinea pellionella Lin., vars larver leva på pälsskinn o. ylle. WIKFORSS 2: 284 1804.
HandtvLBl. 1906, s. 0.
– (
3)
PÄLS-MARKNAD.
[PÄLS-MARKNAD.ssg 1]
1) marknad (se d. o. 1) för affärer med pälsskinn (o. pälsvaror). Pälsmarknaden i Leipzig. LAHT 1912,
s. 9.
[PÄLS-MARKNAD.ssg 2]
2) den del av affärslivet som består i handel med pälsskinn (o. pälsvaror), pälsvarumarknad(en); i sht i sg. best. Silfverräfven lämnar ett af pälsmarknadens värdefullaste skinn. 2NF 24: 45 1916.
– (
3)
PÄLS-MUDD.
av pälsskinn; jfr mudd, sbst.⁴
³. BÖTTIGER 6: 205 1835.
– (
3)
PÄLS-MÖSSA.
mössa av pälsskinn. MÖLLER (
1790).
InfRegl. 1939, 2:
139. –
(1 a, 3) PÄLS-ROCK.
rock av pälsskinn l. fodrad med pälsskinn; (kort) päls (i bet. 1 a). JTBUREUS 1625 i
2Saml. 4: 95. GEIJERSTAM KBrandt 83 (
1904).
– (
3)
PÄLS-SAMMET. (
†)
ett slags långhårig sammet, fälb. KlädkamRSthm 1614 A,
s. 4 b.
DALIN 1855.
– (
3)
PÄLS-SJAL l.
-SCHAL. sjal av pälsskinn. En pälsschal av brun murmel. UNT 1930, nr 10618, s. 10.
– (
3)
PÄLS-SKINN.
från pälsdjur avdraget, oberett l. berett skinn med kvarsittan de hårbeklädnad; äv. ss. ämnesnamn. Ett slags vid och lång tröja af pelsskinn. LÖNNBERG Ragnf. 17 (
1873).
SFS 1943,
s. 899.
– (
3)
PÄLS-STÖVEL. (
i sht förr)
pälsfodrad stövel. BoupptVäxjö (
1762).
DAHLBECK Åb. 260 (
1914).
–
(1 a 3) PÄLS-SYMASKIN ~⁰⁰². för sömnad i pälsskinn vid framställning av pälsar l. andra pälsvaror-
²UB 8: 407 1900.
– (
2,
3)
PÄLS-SÄL l.
-SJÄL.
[efter eng. fur seal]
individ l. art av sälsläktet Arctocephalus F. Cuv. (som lämnar ett mycket värdefullt pälsskinn); särsk. dels om Arctocephalus ursinus Lin., sjöbjörn, dels om Arctocephalus australis Zimm. Ymer 1900,
s. 2.
Alaskas pälssälar. FoFl. 1941,
s. 168.
Ssgr:
–
pälssäl(s)-fångst.
FoFl. 1915,
s. 217.
–
(1 a, 3) PÄLS-SÖMMERSKA.
kvinna som utför sömnadsarbete vid framställning av pälsar l. andra pälsvaror. GHT 1895,
nr 232 B, s. 4.
– (
3)
PÄLS-TRÖJA.
tröja av pälsskinn l. fodrad med pälsskinn. BoupptVäxjö (
1785).
RedNordM 1927,
s. 15.
– (
3)
PÄLS-VANTE.
av pälsskinn l. fodrad med pälsskinn. Solnedg. 2: 175 (cit. fr. 1845).
– (
3)
PÄLS-VARA,
r. l. f. vara bestående av l. helt l. delvis framställd av (beredda) pälsskinn. MÖLLER (
1790).
Att hänga pelsvarorna i stall är .. ett bra sätt, att freda dem för mal. KÄLLSTRÖM Jagt 191 (
1850).
BOLIN OrgKem. 116 (
1925).
Ssgr:
–
pälsvaru-affär. särsk.
konkret. RTKatal. 1913, 4:
458. –
pälsvaru-handel.
abstr. o. konkret. BERNDTSON 1880.
–
pälsvaru-handlare.
KatalIndUtst- Sthm 1897,
s. XI.
–
pälsvaru-industri.
RTKatal. 1912, 4:
66. –
pälsvaru-marknad(en).
jfr marknad 2. NF 12: 975 1888.
–
pälsvaru-skatt.
på vissa pälsvaror lagd skatt, för inom riket beredda skinn erlagd av beredaren o. för importerad vara av den för vars räkning varan importerats. SFS 1943, Reg.
–
PÄLS-VÄRK,
n., förr äv. -VÄRKE . [PÄLS-VÄRK.ssg 1]
1) om (i sht berett) pälsskinn l. vara (beklädnadspersedel o. d.) därav; vanl. koll., om beklädnadspersedlar o. d. av pälsskinn, l. ss. ämnesnamn; äv. i utvidgad anv., om pälsimitation. CHESNECOPHERUS RegIter D 2 b (
1613).
En nÿ Sortut Råck, fodrader med Pälss verck. KlädkamRSthm 1753 A
s. 78. (Vesslorna.) lemna dyrbart pälsverk.
SUNDEVALL Zool. 27 (
1835).
Hennes vissna, rynkiga ansikte var till hälften dolt bakom det mjuka, yviga pälsverket. HEERBERGER Dag 120 (
1939).
Pälsverk av nylon. GHT 1953,
nr 13 A, s. . jfr chinchilla-, iller-, nerz-pälsvärk m. fl.
[PÄLS-VÄRK.ssg 2]
2) herald. fodervärk (se d. o. slutet). UGGLA Herald. 33 (
1746).
KLEBERG Herald. VI 1919.
–
(1 a) PÄLS-VÄRME. (
numera bl. tillf.)
När dhen naturlige warmen begynner tryta, måste man hielpa vnder medh Pältz- och Stuguwarmen. GRUBB 845 1665.
SANTESSON Sv. 97 (
1887).
– (
1,
3)
PÄLS-ÄNGER.
entomol. skalbaggen Dermestes (Attagenus) pellio Lin. (vars larv lever på pälsskinn o. yllevaror), pälsbagge. DAHLBOM Insekt. 15 (
1837).
Uppl. 1: 154 1901.
– (
2)
PÄLS-ÄTARE,
m. l. r. entomol. individ l. art l. släkte av insektfamiljen Mallophaga (som parasiterar hos däggdjur l. fåglar o. livnär sig av dessas överhudsbildningar); jfr fågel-lus. THORELL Zool. 2: 371 (
1865).
SJÖSTEDT Storv. 412 (
1911).
B
(
†):
C
(
†):
–
(1 a) PÄLSE-GÄRD.
( pälsa- 1647. pälse- 1635–1839) gärd som utgjordes i pälsar för krigsmaktens behov. RAP 5: 317 (
1635); jfr
2VittAH 17:
8 (
1839 HSH 31: 409 (
1663;
i Bohuslän).
–
(1 a) PÄLSE-RUSK.
om kallt vinterväder vid vilket man bör gå klädd i päls. QUENSEL Alm(Jönk.) 1723, s. 29.