RABARBER rabar⁴ber, sbst.¹ förr äv. RABARBAR, r. l. m.; best. -n (KELLGREN (SVS) 5: 276 (1795) osv.) ((†) -en SYLVIUS Mornay 192 (1674), LINNÉ Bref I. 1: 35 (1762)); pl. (numera bl. i bet. 2 b) = förr äv. RABARB l. RABARBARA l. RABARBARUM, sbst. Anm. Formen rabarbarum har anträffats med lat. böjning. Pulwer aff Rhabarbaro. L. PAULINUS GOTHUS Pest. 80 a (1623). ( ra- (rha-) 1572 osv. rar- 1640. re- (rhe-, reh-) 1543–1727. rheu- 1578. ru- 1580. rheubara 1578 (sannol. tryckfel). -barb 1734. -barbar 1623–1845. -barbara 1543–1795. -barbarum 1572. -barber 1637 osv. -barbera 1645. -barbra 1580. -barbrum 1580. -berber 1659)

[fsv. rebarbare, rebarbere; jfr ä. d. rabarbere, rabarbra m. m. d. rabarber, mlt. rebarber, t. rhabarber, eng. rhubarb, fr. rhubarbe, it. rabarbaro; av (en sidoform till) lat. r(h)eubarbarum, till gr. ϱ῾ᾶ, ϱ῾ῆον, rot av växten Rheum, av asiatiskt urspr.; med avs. på efterleden jfr BARBAR; rabarbern var för antikens romare o. greker känd från barbarländerna öster om Bosporen. – Jfr RAPONTIKA]

[RABARBER.sbst1 1]

1) farm. koll. o. ss. ämnesnamn, om (drog av) rötter av växten Rheum palmatum Lin., möjl. äv. av andra, närstående (centralasiatiska) arter av släktet Rheum Lin. (rhizoma l. radix rhei); äv. om medicin beredd av dylik drog; förr äv. om drog osv. av vissa andra växter med liknande anv. (särsk. Rheum rhaponticum Lin., Centaurea centaurium Lin., Rumex alpinus Lin. o. Rumex patientia Lin.). Ett stortt sty'3ckie Rebarbara. HH 1: 19 (1543). LEMNIUS Pest. B 2 b (1572; ss. arföringsmedel). Barken . . af Rehbarbara. Rildebrand Mag Nat. 4 (1650; i hårfärgningsmedel). (Skeppet Enigheten medför från Kanton) 9170 . . (skålpund) Rhabarbara. PT 1758, nr 70, s. 3. Jag . . Fick Colik. Tog in Rhabarber. KELLGREN (SVS) 6: 90 (1779). En brun rock. . . Som ser ut liksom rabarber. ALTÉN Landförv. 1 (1795). GENTZ Lindgren 165 (1931). – jfr KRON-, MUNK-, TUGG-RABARBER. – särsk.

[RABARBER.sbst1 1.a]

a) (†) i pl., om (doser av) olika mediciner innehållande rabarber. Fältskärn . . kryddade . . sina bäska rhabarber med skämtsama historier. TOPELIUS Fält. 1: 13 (1853).

[RABARBER.sbst1 1.b]

b) (†) bildl.: "beskt piller" . WALLENBERG (SVS) 1: 284 (1771).

[RABARBER.sbst1 2]

2) växt av släktet Rheuni Lin.; särsk. om den i Sv. allmänt odlade arten R. rhaponticum Lin., matrabarber; förr äv. inskränktare, om R. palmatum Lin. (motsatt: R. rhaponticum); ofta koll. o. ss. ämnesnamn, om ätliga delar (bladskaft) av R. rhaponticum. Odla rabarber. Koka, sylta, lägga in rabarber. FRANCKENIUS Spec. E 2 a (1638). VetAH 1740, s. 420 Rhabarber . . som . . var gifven för äkta slaget, men var dock en gemen Rhaponticum. LINNÉ Vg. 161 (1747). Rabarber . . Bladen äro om våren goda til grönkål. ROTHOF (1762). Tvätta och skala rabarbern samt skär den i bitar. StKokb. 231 (1940). – jfr MAT-, MUNK-RABARBER. – särsk.

[RABARBER.sbst1 2.a]

a) ss. förled i ssgr som utgöra namn på maträtter, drycker, konserver o. d. vari (på olika sätt behandlad) rabarber ingår.

[RABARBER.sbst1 2.b]

b) (mera tillf.) i pl., om stånd l. bladskaft av matrabarber. Därute bland kålhufvudena och rabarberna. VALLENTIN London 123 (1912). AllmSvTrädgT 1931, s. 290.

[RABARBER.sbst1 2.c]

c) i utvidgad anv., i SSgn MUNK-RABARBER (se d. o. a).

[RABARBER.sbst1 3]

[specialanv. av 1 o. 2]

(i fackspr.) i vissa uttr. som beteckna medicinalväxter(s rötter) o. därav framställda droger o. läkemedel o. d.

[RABARBER.sbst1 3.a]

a) (i sht om ä. förh.) indisk, kinesisk, turkisk, äkta rabarber,om Rheuni palmatum Lin. l. R. officinale Baill. (möjl. äv. vissa närstående arter) resp. om från asiatiska hamnar utskeppad rabarberrot; i uttr. indisk l. kinesisk rabarber äv. om jalapparot. LINNÉ Bref I 1: 35 (1762). Chinesisk eller Indisk Rhabarber. TLäk. 1834, s. 203. Den äkta Rhabarbern. DÜBEN Vextr. 181 (1841). GENTZ Lindgren 169 (1931).

[RABARBER.sbst1 3.b]

b) moskovitisk, sibirisk, (äkta) rysk rabarber, dels (om ä. förh.) rabarberrot transiterad från Asien genom Ryssland (jfr KRON-RABARBER), dels bot. om Rheum palmatum Lin. var. tanguticum. TLäk. 1834, s. 203. GENTZ Lindgren 169 (1931).

[RABARBER.sbst1 3.c]

c) (†) god rabarber, kronrabarber. ApotT 1698, s. 65 Därs. 1739, s. 62.

[RABARBER.sbst1 3.d]

d) (†) pontisk l. tatarisk rabarber, (drog av) Rheum rhaponticum Lin. LINNÉ Bref I. 1: 34 (1762). Pontisk rabarber. Orrelius (1797).

[RABARBER.sbst1 3.e]

e) (†) falsk rabarber, växten Rheum hybridum Lin.; vågig rabarber, R. undulatum Lin. LILJA FlOdl- Vext. 56 (1839).

[RABARBER.sbst1 3.f]

f) (†) indianisk l. vit rabarber, jalappa. SERENIUS (1734; under mechoacan). DALIN FrSvLex. 2: 114 (1843).

Ssgr

– (2) RABARBER-ART. bot. art av släktet Rheum Lin. SIMMONS Jönsson 135 (1935).

– (1) RABARBER-BITTER, r. l. m. (†) farm. o. kem. == rabarba- rin. BERZELIUS Kemi 4: 505 (1827). ÅSTRAND 2: 223 (1855).

– (2) RABARBER-BLAD. HAARTMAN Sjukd. 349 (1765).

– (2) RABARBER-DRIVNING. trädg. abstrakt o. konkret: rabarberodling; jfr driva v.², ⁴² b. LIND o. LILJEWALL Köksv. 150 (1908). LAHT 1909, s. 130 (konkret).

– (1) RABARBER-DROPPAR, pl. farm.

[RABARBER-DROPPAR.ssg 3.a]

a) ss. magstärkande o. avförande medel använd tinktur beredd av bl. a. rabarberrot, gentianarot o. kardemumma; förr äv. i uttr. beska l. dubbla rabarberdroppar. Alm(Gbg) 1762, s. 33 ROSENSTEIN BarnSj. 218 (1764). Rabarberdroppar beska. LINDGREN Läkem. (1891). GENTZ Lindgren I70 (1931). b) alkalisk rabarberinfusion; numera i sht i uttr. rabarberdroppar för barn, förr äv. enkla rabarberdroppar. Rabarberdroppar, enkla. LINDGREN Läkem. (1891). GENTZ Lindgren 170 (1931).

– (1) RABARBER-ELIXIR. farm. visst läkemedel berett av bl. a. rabarberrot, franskt brännvin o. malagavin; särsk. i uttr. beskt rabarberelixir, med angelikarot o. gentianarot; sött rabarberelixir, med bl. a. kardemumma. Tjenligit Laxer-medel för et Barn är Rhabarber-Elixiret gjordt med vin. Alm(Sthm) 1759, s. 35 Rhabarber-Elixir utan Socker. ROSENSTEIN BarnSj. 68 (1764). Söt rhabarber-elixir . . användes . . efter långsamma frossor. LINDERHOLM 1: 507 (1802). Därs. (Besk).

– (1) RABARBER-EXTRAKT. farm. extrakt berett gm perkolering av rabarberrot med sprit (förr äv. gm övergjutning med ljumt vatten) o. indunstning. ApotT 1698, s. Q 2 a. GENTZ Lindgren I70 (1931).

– (2) RABARBER-FRÖ. PBIERCHE*1N (1759) hos LINNÉ Bref. I. 3: 218.

– (2 a) RABARBER-FYLLNING. konkret; jfr fyllning 1 b. HemKokb. 285 (1903; i tårta).

– (1) RABARBER-FÄRG. (numera föga br.) jfr -färgad, -gult. Brunaktig Rabarber-färg. WESTRING SvLafv. 1: 28 (1805).

– (1) RABARBER-FÄRGAD, p. adj. (numera föga br.) av samma färg som rabarberrot; brunl. rödaktigt gul, gulbrun, gulröd; jfr -gul. Rabarberfärgade byxor. KELLGREN (SVS) 6: 269 (1790). URSING SvVäxt. Krypt. 390 (1949).

– (1) RABARBER-GUL. (†) jfr -färgad. Malayiska stammen har brun (från rhabarbergul till castaniebrun) färg. PALMBLAD LbGeogr. 71 (1851).

– (1) RABARBER-GULT, n. (†) kem. o. farm. = rabarbarin. TLäk. 1834, s. 512 ÅSTRAND 2: 223 (1855).

– (1) RABARBER-INFUS.

[av nylat. infusum, eg. p. pf. n. av lat. infundere (se infundera)]

(†) rabarberinfusion. NYBLÆUS Pharm. 281 (1846).

– (1) RABARBER-INFUSION. farm. gm vattenutdrag beredd infusion på rabarberrot; äv. i uttr. alkalisk rabarberin- fusion, beredd gm perkolering med sprit alkaliserad med soda. FORSHÆLL OrgPharm. 233 (1836). 2NF 28: 578 (1918).

– (1,2) RABARBER-JORD.

[rabarber innehåller stora mängder oxalsyra]

(†) kem. om oxalsyrans kalciumsalt, kalciumoxalat. VetAH 1784 s. 180.

– (2) RABARBER-JORDLOPPA. (†) entomol. insekten Ch'ätocnema concinna Marsh., som bl. a. angriper rabarber, betjordloppa. UppsatsPrEntom. 17: 26 (1907). LAHT 1920, s. 114

– (2 a) RABARBER-KOMPOTT. HAGDAHL Kok. 1054 (1879).

– (2 a) RABARBER-KRÄM. LANGLET Husm. 492 (1884).

– (2 a) RABARBER-MARMELAD. HAG- DAHL Kok. 1076 (1879).

– (2 a) RABARBER-MARÄNG. beredd av rabarber kokt i sockerlag o. täckt med marängmassa. EKBERG Hvad äta? 312 (1899).

– (2) RABARBER-ODLING. abstr. o. konkret. BtRiksdP 1935 7: nr 44, s. 14.

– (1) RABARBER-OLJA, r. l. f. (†) farm. läkemedel berett av linolja o. rabarberpulver. DARELLI Sockenapot. 70 (1760).

– (2 a) RABARBER-PAJ. jfr paj, sbst.¹ LANGLET Husm. 509 (1884).

– (1) RABARBER-PAPPER. (†) kem. reagenspapper gulfärgat i en dekokt på rabarberrot; jfr gurkmej-papper. BERZELIUS Kemi 3: 324 (1818).

– (2) RABARBER-PLANTA, r. l. f.

[RABARBER-PLANTA.ssg 1]

1) (numera knappast br.) växt av släktet Rheum Lin., rabarber. HushJourn. 1787, juli s. 521. ABELIN MTr. 69 (1902).

[RABARBER-PLANTA.ssg 2]

2) planta (se planta sbst.¹, ¹a) av rabarber. LAHT 1911, s. 197

– (2) RABARBER-PLANTAGE. (†) konkret: rabarberodling. VetAH 1792, s. 191

– (1) RABARBER-PULVER. (- er- 1680 osv. -ers- 1623) farm. pulver av torkad rabarberrot, använt i avföringsmedel. L. PAULINUS GOTHUS Pest. 80 a (1623). GENTZ Lindgren 170 (1931). Särsk. om viss mängd av dylikt pulver. At . . intaga et RhabarberPulver. KSTOBÆUS (1732) hos FÜRST Stobæus 55. jfr CGVBRINKMAN (1826) hos WRANGEL Brinkm- Tegn. 175 (bildl.).

– (2 a) RABARBER-RIS. maträtt tillredd av kokta risgryn med bitar av kokt rabarber; jfr äppel-ris. EKBERG Hvad äta? 317 (1899).

– (jfr 1) RABARBER-ROT. rot av rabarber; i sht farm. om drog av rötter av vissa arter av släktet Rheum Lin., särsk. Rheum palmatum Lin.; ofta äv. om läkemedel berett av dylik drog. ApotT 1698, s. Q 2 a. SFS 1922, s. 498

– RABARBER-SAFT.

[RABARBER-SAFT.ssg 1]

1) (†) till 1 medicin av rabarberpulver o. vatten. DARELLI Sockenapot. 57 (1760).

[RABARBER-SAFT.ssg 2]

2) till 2 a saft beredd av rabarber. HemKokb. 361 (19O3).

– (1) RABARBER-SIRAP. farm. sirap beredd på (bl. a.) rabarberrot. VetAH 1740, s. 372. GENTZ Lindgren 170 (1931).

– (1) RABARBER-SLEMSKIVLING. (†) bot. matsvampen Gomphidius rutilus Lundell et Nannf., brunröd slemskivling. STRÖMBOM Svamp. 37 (1881).

– (2) RABARBER-SLÄKTE(T). bot. släktet Rheum Lin. ELFVING Kulturv. 135 (1895).

– (2 a) RABARBER-SOPPA, r. l. f. HALLSTÉN o. LILIUS (1896).

– (2) RABARBER-STJÄLK. bladskaft av rabarber; äv. koll. o. ss. ämnesnamn. RETZIUS BlSkr. 225 (1836; koll.). Stufvad rabarberstjelk. HAGDAHL Kok. 1048 (1879). SIMMONS Jönsson 135 (1935).

– (2) RABARBER-STÅND. 1NordUnivT I. 2: 35 (1855).

– (2) RABARBER-STÄNGEL. BERGSTRÖM Vinb. 22 (1926).

– (2 a) RABARBER-SUFFLÉ. HemKokb. 245 (1903).

– (2 a) RABARBER-SYLT.

– RABARBER-SYRA, r. l. f. (†)

[RABARBER-SYRA.ssg 1]

1) kem. till 1, = rabarbarin. BERZELIUS ÅrsbVetA 1840, s. 392 ANDERSSON (1857).

[RABARBER-SYRA.ssg 2]

2) bot. till 2 växten Rumex alpinus Lin., som något påminner om rabarber. LILJEBLAD Fl. 146 (1792).

– (1) RABARBER-TE, n. (†) farm. om ett slags svag rabarberinfusion, sannol. beredd på söndersmulade skivor av rabarberrot. ROSENSTEIN BarnSj. 68 (1764).

– (1) RABARBER-TINKTUR. farm. tinktur beredd på (bl. a.) rabarberrot; särsk. (äv. i uttr. besk rabarbertink- tur) om rabarberdroppar (se d. o. a). ApotT 1698, s. Q 2 a. LINDGREN Läkem. (1902).

– (1) RABARBER-TRÄD. (†) trädet Rhamnus frangula Lin., av vars bark erhälles ett avföringsmedel. LINDFORS (1824).

– (2 a) RABARBER-TÅRTA. med fyllning (o. garnering) av rabarberkompott l. rabarbersylt l. dyl. RETZIUS BlSkr. 225 (1836).

– RABARBER-VIN.

[RABARBER-VIN.ssg 1]

1) farm. till 1 läkemedel berett av rabarberrot, gentianarot, kar- –R6– (1851). KommentSvFarm. 1232 (1906).

[RABARBER-VIN.ssg 2]

2) till 2 a vin berett av rabarber. HandtvLBl. 1905, s. 148

– (jfr 2) RABARBER-ÖRT. (†) växt av släktet Rheum Lin. Orrelius (1797). Rhabarber-örtens blad kunna begagnas som spenat. RETZIUS BlSkr. 224 (1836).

(†):

– RABARBERS-PULVER, se A.