RAGGA rag³a², r. l. f.; best. -an; pl. -or; äv. (mindre br.)
RAGG rag⁴, sbst.², r.; best. -en; pl. -ar. ( ragga 1895 (: Raggor, pl.) osv. raggar, pl. 1954. raggeri ssg 1892 (: Raggerstrumpor)-- 1896 (: Raggerstrumpor)) (i vissa trakter, vard.) == RAGG-SOCKA; ofta i pl. Fyris 1895,
nr 17, s. 1
(i pl.).
Upsala(A) 1940,
nr 51, s. 1
(i pl.).
Ssg: –
RAGGER-STRUMPOR, pl.
[jfr nor. ragger, pl.]
(
†)
för vinterbruk avsedda, utanpå skorna pådragbara, tjocka, stickade strumpor; jfr ragg- socka. PriskurLangborgIdrottsmag. 1892,
s. 6.
DN 1896,
nr 9446 A, s. 1.