RAPPORT rapor⁴t, i bet. 6, 8–10 äv. rapå⁴r, r. l. m. (n. RPS: 214 (1640), VDAkt. 1688, nr 15) best. -en; pl. -er. ( rap- 1632–-1874. rapp- 1613 osv.) A. meddelande, redogörelse o. d.; jfr RAPPORTERA B. 1) meddelande l. redogörelse (i muntlig l. skriftlig form om iakttagelser l. tilldragelser l. förhållanden l. genomförandet av en uppgift o. d.); vanl. om dylikt meddelande osv. från en underordnad (person l. myndighet) till (närmast) högre instans; äv. (ofta ngt vard.) om meddelande mellan jämlikar o. d.; förr äv. abstr.: rapportering. Avge, avlägga, (av)läntna, insända, inkomma med (förr äv. göra l. giva) rapport om (stundona äv. över) ngt. Z'nder resan skickade han regelbundet rapporter till brodern. WIDEKINDI KrÖ-gH 540 (i handl. fr. 1613; abstr.). RP 8: 214 (1640: giort). Kom Secretairen Westphal . . medh then rapport at freden war . . sluten. SPEGEL Bagb. 145 (1680). I Söndags hade Syskonen sin [file:R301] stora Soupé med dans, hvarom du väl får särskild rapport. GEIJER Brev 399 (1841). Provineial-Läkarens i Jönköl'ings District . . rapporter till KorglSundhets-Collegium. Hygiea 1843, s. 9Man (har) sökt gagna . . fiskhandelsaffären genom offentliga rapporter om fångstens och beredningens belopp m. ni. EkonS 2: 223 (1895). Döss o. LANNGE 274 (1908: öfvev). Han kallade . . upp avdelningschefen för rapport. SIWERTZ Varuh. 79 (1926). Rapport i tjänsteväg till överordnat järnvägsbefäl. SFS 1935, s. 523 jfr ARBETS-, BESLAGS-, BILÄGGS-, DAG-, DAGSVÄRKS-, IS-, KONSULS-, MARKNADS-, MIDDAGS-, MÅNADS-, NEDERLAGS-, OPERATIONS-, SKÖRDE-, SPION-, VECKO-, ÄMBETS-RAPPORT m. fl. särsk. a) mil. tjänstemeddelande från underordnad till överordnad (vanl. innehållande uppgift om iakttagelser rörande fienden, utförande av en order o. d.); motsatt: order. KKD 10: 369 (1703). Raport inkom från Major Sinelair at . . tvenne fientel. Partier Husarer . . afgådt ifrån Pasevalck. PT 1758, nr 60, s. 3. ReglArméenFl. 1788 s. 5 (: gifver). Rapport skall vara tydligt framsagd med hög röst utan onödig vidlyftigliet. UFlott. 1: 56 (1903). FältreglArm. 1937 s. 47. jfr : (Officeraren skall) insända til Öfwer-Commendeuren all behörig rapport (osv.). ReglSwArmeen 1710, s. 25 jfr AFTON-, ARRESTANT-, BATALJONS-, GENERAL-, MORGON-RAPPORT m. fl. särsk. i uttr. uppå given rapport, med ledning av l. på grund av ingången rapport. Uppå gifven rapport, sände Hans Maj:t 200 man til förstärckning. NORDBERG C 12 1: 147 (1740). b) i uttr. göra ngn rapport om ngt, avge rapport till ngn om ngt. (Sekreteraren Daniel Behm skall) giöra H. K. Maj:t om alle saker omständeligh rapport. STIERNMAN Com. 2: 477 (1646). RARP 4: 158 (1649). c) (numera nästan bl. om utländska förh.) liktydigt med: utlåtande (från en kommitté l. dyl.); betänkande; skrift vari redogöres för en vetenskaplig undersökning o. d. SCHMEDEMAN Just. 733 (1681). Comiteernas rapporter. HÖIJER 4: 284 (1796). Rapporten af parlamentets kommission. GEIJER I. 7: 218 (1837). Kinseys rapport (om de amerikanska kvinnornas sexualliv). DN(B) 1953, nr 225, s.9. d) i radio l. tidning offentliggjort meddelande av nyhetskaraktär; särsk. dels (i pl.) om (sammanfattningen av) radions dagsnyheter o. väderleksrapport, dels om meddelande från tidnings utrikeskorrespondent. jag hörde inte rappor- terna i går kväll. Lenngren sitter på Norströms Tryckeri alla nätter, och trycker Rapporter. KELLGREN (SVS) 6: 270 (1790). Läs rapperterna får ni se hur det ser ut: Kris i Mellersta östern (osv.). ZETTERSTRÖM Dag 37 (1946). jfr MORGON-, VÄDERLEKS-RAPPORT m. fl. e) handel. o. bankv. meddelande om affärsställning o. d. (som lämnas från en avdelning i ett företag l. en bank o. d. till ledningen); särsk. om utdrag ur l. sam mandrag av räkenskaper, uppställt enl. visst system (jfr RAPPORT-F0RM). Rapport öfver insättningar och uttagningar vid . . (postsparbankskontor) offentliggövas hvarje månad. GEIJER Postförf. 456 (1890). HandInd. 780 (1927). jfr BANK-, KASSA-, RIKS-, BANKS-RAPPORT.

[ .f]

f) om anmälan rörande l. redogörelse för brott i. förseelse l. fel o. d. som ngn begått (ingiven till högre myndighet l. till den felandes överordnade o. d.). Han fick (en) rap- port på halsen. SEHLSTEDT Utk. 34 (1857). SMEDMAN Kont. 7 (1874). Farsan hade redan fått rapport på sig (för försummelse i arbetet ss. nattvakt). MARTINSON Kvinn. 182 (1933). Dä blir rapport till stallmästarn, min gosse! JOHNSON Slutsp. 308 (193 7). jfr POLIS-RAPPORT. g) jäg. oeg., om förhållandet att en fågelhund som funnit en tryckande fågel uppsöker jägaren för att leda honom till fyndplatsen; äv. konkretare, om meddelande som fågelhund ger på sådant sätt. EDSTRÖM Mossgrönt 112 (1950). 2) (numera bl. tillf.) i pl., ngn gg äv. i sg.: skvaller; jfr RAPPORTERA 4, RAPPORTÖR 1 –. GYNTHER ConvHlex. (1848; i sg.). DALIN (1855; i pl.). B om vissa sammankomster. 3) om sammankomst för föredragning o. d. hos statsöverhuvud l. furste o. d., stundom: mottagning (jfr LEVE); numera bl. (mil.) om sammanträde inför militär chef i o. för (föredragning o.) ordergivning o. d. (företrädesvis i ssgn REGEMENTS-RAPP0RT). (Landshördingen) infann sig på rapporten och . . aflade sin tacksägelse för vunnen befordran till Öfver Post Directeurs ämbetet. CALONIUS Bref 153 (1796). Sedan Riksdagen . . blifvit . . utblåst, behagade Hans Kongl. Maj:t samma dag på Rapporten til Landt-Marskalk . . utnämna . . Grefve Magnus Fredric Brahe. AdP 1800, s. 3Vid den talrika levéen eller raporten hos hertigen. HT 1918, s. 199 (1809). Konungen gaf hvar måndag rapport på Stockholms slott klockan precis nio. ADLERBETH Ant. 2: 278 (c. 1815). C. syftning l. överensstämmelse l. samband l. förbindelse o. d.; jfr RAPP0RTERA C.

[ 4]

4) syftning, avseende. Sådane ställen (i gamla kinesiska handlingar), som synas hafva rapport på Joseph och Moses. BJÖRNSTÅHL Resa 1: 7 (1769). 5) (jfr fv. par rapport –' qc] i uttr. i rapppot på ngt (jfr 8 a), med hänsyn till ngt. Konung Gustaf Adolphs förtjenster hos Gud, i rapport på hvilka, vi . . förmodade himmelens bistånd emot vår fiende Hans Kongl. Preusiske Maj:t. Posten 1769, s. 829 (Där) alle Stats-individuerne i rapport på Stats-ändamålen . . underkasta sig en Regerande Magt. BIBERG 1: 200 (c. 1820). 6) (i vitter stil, numera föga br.) överensstämmelse, likhet. Där finnes mycken rapport mellan . . (Ossians) kämpasånger och våra isländska. SCHÜCK o. WARBURG Huvuddr. 2: 172 (i handl. fr. 1783). Idun 1890, s. 146 7) kem. kemisk frändskap. Det salt-syran har större raport . . til luften . . än til vatten. WALLERIUS ChemPhys. 11. l–2: 101 (1765). 8) (i vitter stil) samband, sammanhang; relation; särsk. i uttr. rapport till l. med (förr äv. på) ngt l. ngn) i, samband med ngt l. ngn; numera nästan bl. i sg. obest. o. företrädesvis (i sht i vitter stil) i sådana uttr. som stå (äv. ställa ngt l. ngn) i rapport med l. till ngt l. ngn. Secrete Utskottet och hvad dermed hafver rapport. 2RARP 10: 106 (1738). (Poemets) samman hang alla tankars rapporter sins imellan och til ämnet. KELLGREN (SVS) 4: 210 (1781). Jag vill . . nämna om ett och annat som har rapport till ditt Ämbete. Därs. 6: 275 (1790). ZEDRITZ 1: 185 ( v. 1835: derpå). En modern författare . . söker gärna ställa sin hjälte i rapport med . . (hans) omgifning. SCHÜCK (o. WARBURG) LittH 1: 135 (1896). Ett primitivt folks religion står med naturnödvändighet i den närmaste rapport till folkets lefnadssätt. Ymer 1913, s. 96 – särsk. a) (†) i uttr. i rapport på ngt (jfr 5, i samb and l. sammanhang med l. i förhållande till ngt. Kan en tillåtelse möjligtvis tänkas utan i rapport på en bjudande och förbjudande Lag. BIBERG 2: 92 (c. 1820). b) (†) i fråga om släktskapsförhållande som ger arvsrätt. Mig synes, att sonderkullebarn hafva samma rätt och raport som samsyskons barn. FörarbSvLag 1: 135 (1690). 9) (i sht i vitter stil) själslig kontakt mellan människor som innebär att önskningar o. känslor o. d. hos en l. flera individer lätt vinna resonans hos l. lätt förmedlas till en l. flera andra; (gemenskap som medger) andlig kommunikation; stundom äv.: nära beröring (med tankeutbyte o. intim kännedom om varandra o. d.); stundom liktydigt med: samklang; äv. bildl. (Stå l. sätta sig, äv. komma i, äv. ha l. bibehålla) rapport med (äv. till) ngn. NYBERG 3: 64 (1842). Det finnes mellan Elster och läsaren . . en magisk rapport. NordT 1883, s. 408Det hade inom kort uppstått en märkbar rapport mellan predikanten och åhörarne. FAHLCRANTZ Kyrkoh. 103 (1907). Dahlgren (kom) i sin egenskap af utredningsman i Geijers litterära bo i en nära rapport till arfvingarna. DAHLGREN 2Ransäter 176 (1907 ). (Studenten träffade på matstället) arbetare . . till hvilka han icke hade någon rapport. NORLIND Hell 2: 97 (1913). jfr: Med ordet rapport betecknas det lefvande förhållande, som är till mellan Gud och menniskan. REUTERDAHL InlTheol. 65 (1837). – särsk. a)om hypnotisk l. telepatisk o. d. kontakt mellan människor. KELLGREN (SVS) 2: 254 (1787). Flickan försöker först att sätta sin amant i rapport och sedan att söfva honom. ROSENSTEIN 3: 275 (1787). En Dräng, som med henne stod i magnetisk rapport. WALLMARK Resa 83 (1819). La Combes suggestioner äre verksamma skriftligen, så snart rapport är åstadkommen. KyrkohÅ 1934, s. 60 b) allmännare, i fråga om en människas förhållande till ("kontakt" med) ngt sakligt (tiden, världen, ett litterärt värk o. d.); jfr 8. WIKNER Lifsfr. 1: 38 (1865). (Författarens) särskilda förmåga såsom svensk att sätta svenska läsare i rapport med ämnet. Verd. 1889, s. 85 LARSSON Stud. 69 (1895, 1899: bibehålla rapport till). Den, som liksom Tegnér lefde i liflig rapport med sin egen tid. SCHWARTZ Tegnér 66 (1903). 10) (mera tillf.) förbindelse (i form av meddelanden i tal l. skrift l. direkt umgänge), kommunikation (mellan två l. flera individer). Under medeltiden . . var det förbjudet att med en bannlyst stå i rapport genom tal eller skrift, teckenspråk eller umgänge. ÅbSvUndH 23: 86(1928). särsk. (jfr 9 b] i uttr. hålla sig i rapport med ngt, (gm ständig kontakt) hålla sig underrättad om ngt. (G. II A.) hade (efter 1621) ej . . försummat att ständigt hålla sig i rapport med hvad som förehades i Danzig. HT 1917, s. 258 D i vissa från C (särsk. 6) utgående speciella anv.

[ 11]

11) tekn. vid tygtryckning: beröring mellan pressör o. tryckvals. 2UB 8: 532 (1900). 12) (i fackspr.) upprepning av ett mönsterparti i ett mönster; numera nästan bl. konkret: mönsterparti som med alla detaljer återkommer i samma form i ett upprepningsmönster. 2UB 8: 297 (1900). Mönstren överföras på fotografisk väg och på grund härav kunna de ha upp till 1,5 meter stora rapporter. Form 1935, s. 191En teckning av rapporten . . (är) det enda, som erfordras för att karakterisera bindningen. KJELLSTRAND Text Varuk. 66 (1940). PAULSSON SvStad 1–2: 154 (1950) . jfr: Lärft, kypert och atlas ha alltid lika många rapporttrådar i varpen som i inslaget, eller, såsom man . . plär säga: de hafva lika bredd- och längdrapport. ANDERSSON Väfn. 18 (1880). , INREDNINGS-RAPPORT. SFS 1897, Bih. nr 4, s. l. Rapportbok i hvilken antecknas alla af distriktets polispersonal gjorda anmälningar. LUNDIN NSthm 558 (1889). HEMM ER Budsk. 21 (1928). särsk. (förr) mil. om viss sorts anteckningsbok med karbonpapper. NORDENSVAN o. KRUSENSTJERNA 2: 381 (1880). SFS 192 1 s. 2129. TSvLärov. 1940, s. 381