RAMP ram⁴p, sbst.¹, r. l. m.; best. -en; pl. -er'i (DALIN (1855) osv.) ( -ar GHT 1896, nr 98 B, s. 1. ( ramf 1850. ramp 1795 osv. rempe 1691) [jfr dan. o. t.
rampe; av fr.
rampe, trappa, ledstång, sluttning ramp in. in. till
ramper krypa, klänga (jfr it.
rampare, klamra sig fast o. klättra,
rampa, klo, hake) av ett germ. verb besläktat med mlt.
ramp, mht.
ramph(e), kramp i avljudsförh. till mlt.
rimVen, fht.
hrimphan, skrynkla, dra samman (jfr t.
räo'pfen, rynka), o. rotbesläktat med gr.
κϱάμβος, skrumpen, till ett ienr.
(s)kren'b- (jfr
SKRUMPEN). – Jfr
RAM, sbst.²]
[RAMP.sbst1 1]
1) (
i fackspr.)
(kort) sluttning (som man kan gå l. köra uppför l. nedför), (kort) jän?nt sluttande (-ga-ng- l. kör)väg (som leder upp till en byggnad l. dyl.); apparelj (se d. o. 1I); ngn gg äv. oeg., oni (kort) trappa (niellan två avsatser i en träd'a-rd o. d.). En wägh at gå neder uthi dhen låga Courtin genom en Rempe 7 † Toise lång. RÅLAMB 8: 181 (
1691).
En trappa eller ramp (ledde) ned till den östra förborgen. rlteddSl–j-dF 1896, s. 3 2. Trädgården var ursprungligen anlagd i fransk stil med . . ramper och terrasser.
AHRENBERG Landsm. 87 (
1897).
Ridhall med ramp för hästarnes transport upp till ölre våningens ridbana. TT 1899, Ryggn.
s. 22. Ramper för
(bilarnas) upp- och nedkörning.
DN(A) 1944,
nr 151, s. 4. jfr
UPPKÖRS-RAMP.
2) [jfr motsv. anv. i t.]
(
mindre br.)
lastkaÅ -. DAvIDSsON Oo'lastn. 23 (
1927).
[RAMP.sbst1 3]
3) (belysningsanordning l. avsats med en) rad av (från åskådarna avskärmade) lampor längs framkanten av ett scengolv. KExÉL 1: 419 (
1795).
PFEIFFER (
1837).
Nu går ridån i höjden, och rampen kastar sitt sken. FALLSTRÖM VDikt. 1: 26 (
1885,
1899).
(Sångerskan) trädde fram till rampen.
TAVASTSTJERNA 1nföd. 42 (
1887).
(Skåde spelaren) Torsslow . . tog farväl av publiken . . och det var stark rörelse på ömse sidor av rampen. BERGMAN i 3SAH LV. l: 214 (
1944). jfr
G0 LV- RAMP. – särsk. i utvidgad anv., om vissa andra liknande belysningsanordningar (med rader av la1npor); äv. oeg., om liknande anordningar av värmekällor (t. ex. i en gasspis) o. d.
TT 1875,
s. 69.
2NF 7: 334 (
1907).
Lamporna böra . . piaceras . . i en ramp i (skylt-)fönstrets nndre del. Handlnd. 975 (
1927).
f-0r" 1932, Omsl. s. 56. jfr BELYSNINGS-, KULISS-, LJUS-, REKLAM-, TAK-, UGNS-RAMP. 4) [jfr 3]
övergående i bet.: den del av en scen som är näriBast åskådarna; motsatt: fond.
Lamporna vid rampen. HEDBERG SuSkådesp. 130 (
1884); jfr
3. SUNDÉN (
1888).
2NF 28: 598 (
1918).
[RAMP.sbst1 3.slutet]
särsk. (
i fackspr.)
i oeg. anv., om motsvarande del av en tavla l. ett nandarbete. CoRNELL NorrlKyrklK 108 (
1918).
ARONSON nredä. 201 (1935).
Ssgr (i allm. till
3):
–
RAMP-BELYSNING. jfr -
1jus. NordT 1884 s. 215
(bildl.). särsk. oeg., niotsv.
ramp, sbst.¹
³ slutet.
Rig 1918: s. 33 . Rampbelysning i . . skyltfönster.
HandInd. 975 (
1927).
–
RAMP-BRÄDE. (om ä. förh.) bräde som avskärmade lamporna i ra1npen.
NORDENSVAN SvTeat. 1: 365 (
1917).
–
RAMP-FEBER.
[jfr t. ra'npenfieber]]
skådespelares nervositet inför åskåclarna; ofta i utvidgad anv.: rädsla l. nervositet i samband med att man (i sht för första gången) gör l. skall göra ngt som åskådas l. åhöres av ett större antal människor o. dyl. l. som på liknande sätt innebär ett prov. SUNDÉN (
1888).
(Dål–ga tävlingsresultat) framka llade . af ej öfvervunnen rampfeber. NDA 1913,
nr 66, s- 5.
DE GEER Bergsl. 31 (
1951).
– (
1)
RAMP-GATA. (i fackspr.) (kort) sluttande gata som leder upp fran en n1va till en annan.
SvD(A) 1932,
nr 26, s. 20.
(
1936). särsk. oeg. l. bildl.
aj i fråga om offentlig uppmärksamhet l. granskning o. d. som 1Ågn l. ngt blir föremål för.
p'rarnträda l.
stå l.
dras fram i ra-'iipÖuset. (ban) försvann . . från . . rampliuset, slagen som politiker.
Meneken SamlFörd. 107 (
1931).
Vid förra årets riksdag trädde . . (n-. N. ) ett ögonblick fram i rampljuset. GHT 1935,
nr 41, s. 10. Genom kriget ha många ortnamn dragits fram i rampljuset.
SvGeogr.4b. 1944, 4. 247.
b) Riotsv. ramp, sbst.¹
³ slutet.
Upsala(A) 1 930, nr 31.
s. 6.
Särsk.
-ljus a. UAHLENBERG Ruck OffFästmö 198 (
1916).
– (3 slutet)
RAMP-SKYLT. 1 (vägg)skylt med text belyst av från åskådaren avskärmade lampor.
SvSl–jdFT 1929,
s. 134 – (
1)
RAMP-UPPFART -0?. (i fackspr.) ramp som bildar en körväg. SvFolket 10: 307 (
1939).
– (
1)
RAMP-VÄG.
(mera tillf.) särsk. om väg som går snett uppför en sluttning o. vars yttersida är upphöjd över niarkytan. Almluist VärldH 1: 563 (
1927).
Avledn.:
–
RAMPISIO ,
r. [till ramp-feber ; jfr byxis, skakis]
(starkt vard., föga br.) till 3: ra1npfeber. Fyris 1897,
nr 50, s. 2.
Landsm. –VIII. 8:
34 (
1900;
sköojksuttryck från Sthn').