RATIFIKATION rat¹ifikaʃω⁴n, äv. -
atʃ-, l. ⁰¹⁰~ ( – tschón
DALIN), r. l. f.;
best. -en; pl. -er; förr äv. RATIFIKATS,
sbst. (äv. -fic-. -acion 1534. -asion 1683. -ation 1533 osv. -atz 1534) [jfr t.
ratikation, eng. o. fr.
ratification; av mlat.
ratificatio (gen.
-ōnis) vbalsbst. till
ratificare (se
RATIFICERA)]
[RATIFIKATION 1]
1) (utom i b numera bl. tillf.) bekräftelse, stadfästelse, ratificering; förr äv. i uttr. ratifikation på ngt. RA I. 1: 196 1533.
H. Suåger..
(bedes) förhielpa migh till ratification opå Wasula, som iagh köpt hafuer af Johan Tennet.
STIERNHIELM (SVS) 3: 47 (
1637).
At deras dom är vår ratification underkastad. 2RARP 2: 508 1723. särsk.
[RATIFIKATION 1.a]
a) (
†)
motsv. RATIFICERA a. Till yttermhera ratification, detta med egen hand .. underskrijffues. VDAkt. 1665,
nr 388. BIBERG 3:
518 (c. 1823).
[RATIFIKATION 1.b]
b) (
fullt br.)
motsv. RATIFICERA b. RA I. 1: 521 (
1547).
Kom Secretairen Pfaltzburgh .. medh fridzinstrumentet emellan Swerige och Brandenburg, præsenterandes thet Hans Kongl. Maij:tt til ratification. SPEGEL Dagb. 154 (
1680).
SFS 1934,
s. 140. jfr
FREDS-RATIFIKATION. särsk. (
numera bl. tillf.)
i uttr. ratifikation på ngt, ratificering av ngt. RARP 6: 205 (
1657).
Senatens ratifikation på de ingångna fördragen. 2NF 37: 791 1925.
[RATIFIKATION 1.c]
c) (
numera bl. ngn gg arkaiserande)
i vissa uttr. som beteckna att ngt göres under förbehåll av senare stadfästande l. bekräftelse l. godkännande (från en övererdnads sida l. från en själv); särsk. i uttr. (up)på l. till ngns ratifikation. Wele wij .. giöra wisza Skrår .., doch vppå Hans Kongl. Maj:tz nådige widare Ratification til at förandra. STIERNMAN Com. 1: 782 (
1621).
Är af Vbsala stifftz .. presterskap såförordnadt vpå högha öfverhetennes wijdare förklaring och ratification. LUNDSTRÖM LPGothus 3: Bil. 7 (
1641).
Öfwer hwilka wärck wij .. BergzCollegium til wår egen wijdare ratification efterlåte en .. frij disposition. PrivBergsbr. 1649, Fullmacht s. A
3 a.
(Betalt) Kostpenningar för kiöke mestaren som uthj Vnderdånighet till widare Ratification afföres.
HovförtärSthm 1680 B,
9. 503. 2RA 2: 192 (
1727).
AMBROSIANI SvSkråämb. 36 (
1920).
[RATIFIKATION 2]
2) konkret: dokument l. urkund som innebär ratificering (av ett fördrag l. en fred o. d.), ratifikationsinstrument (äv. i uttr. ratikation på, l. av förr äv. över ngt); särsk. i uttr. utväxla (förr äv. förväxla) ratikationerna, utväxla ratifikationsinstrumenten. G1R 9: 46 (
1534).
Gullband, hwilke man brukade till the twenne Ratificationers förseglande. KlädkamRSthm 1629 A
s. 331 A. AOXENSTERNA Bref 4: 535 (
1649:
förwäxla).
OSPT 1687,
nr 4, s. 6 (:
öfwer).
PT 1758,
nr 36 s. 3 (:
af).
FORSSELL i
3SAH 3: 69 (
1888:
å).
Ratifikationerna skola deponeras i Haag. SFS 1900,
nr 76 s. 50.
HT 1926,
s. 34.
Ssgr (i allm. till
1 b):
–
RATIFIKATIONS-AKT (
mera tillf.)
konkret; jfr -instrument. Ratifikationsakterna skola utvexlas i Wien. SFS 1892.
nr 28 s. 72.
– (
1)
RATIFIKATIONS-BREV. (
numera bl. ngn gg om ä. förh.)
dokument som innebär bekräftelse l. stadfästelse av ngt; jfr konfirma tions-brev. KARLSON ÖrebroSkolH 3: LXXXIX 1875. särsk. till
1 b, i fråga om internationell överenskommelse l. dyl.
CARL XI AlmAnt. 94 (
1683).
–
RATIFIKATIONS-FORMULÄR. (
numera bl. tillf.)
formulär (sed. o. [RATIFIKATIONS-FORMULÄR.ssg 1]
1) för ratifikation. FredsfördOliva 1660, s. G
4 a.
–
RATIFIKATIONS-INSTRUMENT.
dokument som innebär sintgiltigt godkännande av ett internationelit fördrag l. dyl. (o. som vanl. innehåller texter till fördraget jämte en högtidlig förklaring om godkännandet, avgiven av statschef l. statsmakt o. d.); jfr freds-instrument. Ratikations- instrumenten ha utväxlats, dva. vardera partens representanter ha lämnat den andras en underskriven ratifikation. KlädkamRSthm 1648 A,
s. 101 a.
Sedan ratifikationsinstrumenten befunnits sinsemellan öfverensstämmande .., egde deras utvexling rum i dag. SFS 1892,
nr 2, Suppl.
s. 3.
Därs. 1910 nr 153 s. 49.