© Svenska Akademien. SAOB spalt: R366; tryckår: 1956
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
RASP ras⁴p, sbst.², r. l. m. l. f., förr äv. RASPE, sbst.¹, m. l. f.; best. -en; pl. -ar (OxBr. 11: 99 1637 osv.) ((†) -er TullbSthm 9/12 1569, Därs. 27/9 1578).. (rasbår pl. 1827. rasp (rassp) 1647 osv. raspar (rasspar) pl. 1637 osv. raspe 1541. rasper, pl. 1569– 1578)
[jfr d. rasp, (ä.) d. raspe; av mlt. raspe; jfr holl. rasp (ä. holl. raspe) rasp rivjärn, t. raspe, eng. rasp; sannol. av ffr. raspe, rasp (fr. râpe, rasp, rivjärn, vartill râper, raspa, riva); jfr mlat. raspa, rasp; sannol. till det verb som föreligger i prov. raspa, it. raspare, span. raspar, skrapa, raspa, nlat. raspare, skrapa bort, i sin tur av germ. urspr. o. utgående från ett -verb svarande mot fht. raspōn, skrapa l. samla ihop, av ett urgerm. hraps- med avs. på metatesen jfr GÄSPA), till den rot arap som föreligger bl. a. i t. raffen (se RAFFA). – Jfr RAFSA, RASP, sbst.³, RASPA, sbst. o. v., RASPATORIUM m. fl.]
[RASP.sbst2 0]
om vissa med tänder l. vassa upphöjningar försedda värktyg för bearbetning av (i sht mjukare) material l. ämne o. d. gm successivt avrivande av smådelar från materialet osv.; oftast om dylikt värktyg (vanl. av samma l. liknande form som en fil) varsvärksamma (vanl. stångformiga) del är försedd med grad bestående av radformigt anbragta haktänder (raspgrad) som uppdrivits med mejselspets l. dorn; äv. om grovt huggen, enkelgradig fil (l. filliknande värktyg); jfr SKRUBBFIL, SKAV-JÄRN. Flat, rund, halvrund rasp. Roterande raspar (i fackspr.) , försedda med en mer l. mindre konformig l. cylinderformig del med raspgrad o. avsedda att fastsättas i spännhylsor i borrmaskiner o. d. 3 Junij Annamad(es) aff pett(er) messz 1 stor Raspe och 2 fiilkloffuar. VaruhusR 1541. Medh min granna och grofwa Rasp, / Tiänar iagh (dvs. smeden) Penningar medh en hast. Bedlegr. 16 (1647). En handyxa hvars blad är af sten .. en rasp af Corall .. för at fila och göra slätt, utgöra .. (bl. a.) de verktyg, som nyttjas (på Tahiti) at bygga Hus och Piroguer. Fréville Söderh. 1: 261 (1776). Den framstående kanten af (hov-)väggen rundas af med raspen. BERGMAN Hofbesl. 108 (1905). Sulans kant (på de vända skodonen) formas noga med knif och rasp. 2NF 25: 1039 (1917). Raspar .. utföras ant. med raspgrad el. engradiga med särsk. grov huggning. 2SvUppslB 9: 497 1948. – jfr AVDRAGS-, HOV-, HOVSLAGAR-, KRANS-, PLIGG-, SKO-, TAND-, TRÄ-RASP m. fl. – särsk.
[RASP.sbst2 .a]
a) (förr) om värktyg (med raspgrad) avsett för avrivande av skorpa på bröd. HovförtärSthm 1683, s. 1316. Uphuggit 7 för nötta brödraspar .. Danniel Rutz .. dessa siu raspar hafver iag richtig bekommit .. Carl Kammecke (hovbagare). Därs. 1734, 2444.
[RASP.sbst2 .b]
b) kir. == RASPATORIUM: jfr BEN-RASP. HOLMBERG 2: 710 1795). HARLOCK (1944) .
[RASP.sbst2 .c]
c)
[jfr motsv. anv. i fr.]
() rivjärn; äv. (i ssgn SNUS-RASP) om värktyg påminnande om ett platt rivjärn o. avsett för sönderrivning av tobak till snus (snusrivare). DALLIN FrSvLex. 2: 370 (1843).
[RASP.sbst2 .d]
d) () tekn. i utvidgad anv., om förr använd maskin för sönderraspning l. sönderhackning av trä vid pappersmassetillvärkning; jfr RASPEL. TT 1873 s. 91 (om tyska förh.).
[RASP.sbst2 .e]
e) (mera tillf.) mer l. mindre bildl.; särsk. om föremål med skrovlig yta (med vassa upphöjningar). Har du ej en Gymnasist, som med Sahlstedts, Westes, Adelunges, Ihres m. fl. Glossarier framför sig, kunnde yxa till, hvarefter du med rasp och hyfvel gaf litet form deråt (dvs. åt ordboksarbetet)? BESKOW i 3SAH XLVIII. 2: 40 (1836). Vi .. sätta oss fast på en riktig rasp till klippa, som nu vid lågvattenstid råkat gå för högt i vädret. HOLMSTRÖM ResHoll. 70 (1915). jfr (†): Coraliraspar. WALLERIUS Min. 347 (1747; om ett slags koraller med taggig yta).
Ssgr Vissa av nedan anförda ssgr kunna äv. uppfattas ss. sammansatta med raspav.:
RASP-FIL
[jfr holl. raspvijl, t. raspelfeile, eng. rasp-file]
(numera bl. tillf.) rasp; i sht förr särsk. dels om flat rasp som på ena sidan är försedd med raspgrad o. på den andra med dubbel filgrad, dels om rasp med böjd spets, avsedd att användas för bearbetning av (trånga) håligheter o. d., bildhuggarrasp, "krumrasp". BonpptSthm 28/7 1688. (Sv.) Raspfil, .. (t.) Raspelfeile .. (fr.) rifloir .. (eng.) crooked file. ÖoL (1852). ENEBERG Karmarsch 1: 139 (1858. om flat rasp med dubbel filgrad på ena sidan). HARLOCK (1944; om rasp).
RASP-GRAD, r. l. m. (i fackspr.) grad (hugg) bestående av radformigt anbragta haktänder som uppdrivits med mejselspets l. dorn. ENEBERG Karmarsch 1: 139 (1858).
RASP-HUGGARE. (i fackspr.) man (arbetare) som upphugger grad på raspar. ÖbergFilfabr. 36 1950.
RASP-HUGGEN, p. adj. (i fackspr.) försedd med raspgrad. Journ- Manuf 3: 315 1833.
RASP-HUGGERI ³~⁰⁰², äv ¹⁰⁰⁴ l. ⁰¹⁰⁴. (i fackspr.) särsk. konkret, om anläggning (värkstad) för rasphuggning.
RASP-HUGGNING. (i fackspr.) upphuggning av grad på raspar. Öberg- Filfabr. 48 1950.
RASP-LIK, adj. LIND 1: 1253 1749.
RASP-LIKNANDE, p. adj. 2NF 32: 1296 1921.
RASP-LJUD. (mera tillf.) raspande ljud; särsk. med. == -sorl. TLäk. 1832, s. 151.
RASP-SKIVA, r. l. f. (numera bl. mera tillf.) zool. med bakåtriktade taggar av kitin besatt, raspliknande skiva som betäcker en valk av muskelvävnad (tungan) i munhålans botten hos de fiesta blötdjur, radula; äv. med inbegrepp av muskelvalken; jfr -tunga. LfF 1877, s. 223. 3NF 3: 613 1925.
RASP-SORL.
[jfr fr. bruit de râpe]
(numera bl. tillf.) med. ljud som höres från hjärtat vid vissa hjärtsjukdomar o. som påminner om ljudet av en rasp; jfr -ljud. TLäk. 1834, s. 501.
RASP-STAMP, r. l. m. (i vissa trakter, i sht förr) redskap (dorn) för upphuggning av raspgrad. LEVANDER DalBondek. 2: 72 (1944).
RASP-TUNGA.
[jfr d. raspetunge]
(mera tillf.) zool. jfr -skiva. 3NF 3: 606 (1925; hos bläckfisk).
Avledn.
RASPAKTIG adj. (numera bl. tillf.) som liknar l. påminner om en rasp. LIND 1: 1253 1749.