RECESS resäs⁴, r. l. m. ( G1R 1: 261 1524 osv.) ((†) n.
G1R 2: 172 (
1525));
best. -en; pl. -er (SynodA 2: 46 1586 osv.) ((†) -ar RA II. 2: 51 (1617)). ( reces1561–1716. recess (-sz) 1524 osv. recesserns, sg. best. gen. 1527) [fsv.
reces(s), m. o. n.; jfr d.
reces, r., t.
rezess, m., eng.
recess, fr.
recés, re- cez, m.; av lat.
recessus, tillbakagång, återtåg, avlägsnande, avsides belägen plats, fördjupning, i mlat. äv.: förlikning, överenskommelse, vbalsbst. till
recedere (se
RECEDERA)]
[RECESS 1]
1) (
†)
avsides belägen plats. SCHRODERUS Dict. 132 (
c. 1635).
[RECESS 2]
2) [efter motsv. anv. i eng.]
(
i fackspr.)
om inskärning l. nisch i en mnr l. vägg l. i ett vattentätt skott l. på ett fartygsdäck o. d. Slussens inre ytor utgöras under vattenytan af beton, men alla hörnstenar i recesser, portkamrar (osv.) .. äro af granit. TT 1896, Byggn.
s. 84.
Stundom anbringas avsatser, så kallade recesser, i de vattentäta skotten. NILSSON Skeppsb. 128 (
1932).
TT 1943, Skeppsb.
s. 57.
[RECESS 3]
3) [eg. om (urkund innehållande) det beslut som fattats av förhandlande parter, innan de skilts åt; jfr den etymologiska avdelningen under
AVSKED II]
(
om ä. förh.)
överenskommelse l. beslut som fattats av förhandlande parter (t. ex. två stater); ofta konkret, om urkund l. dokument l. protokoll innehållande sådan överenskommelse; fördrag, traktat, avtal, uppgörelse. STIERNMAN Riksd. 31 (
1524).
Calmare Reces, oprättat åhr 1483. DIJKMAN Obs. A 6 a
1686. Annars borde mantalspenningarne betalas från
RECESSION medium Martii til den
1 Maj, i anledning af den år
1662 i Malmö uprättade recess.
OSBECK Lah. 293 (
1796).
KyrkohÅ 1937,
s. 230. – jfr
BI-,
EXEKUTIONS-,
NEBEN-RECESS. – särsk.
[RECESS 3.a]
a) om (urkund l. dokument innehållande) beslut som fattats vid en riksdag l. herredag; äv. om lag l. förordning l. stadga l. påbud o. d. som utfärdats av konungen (efter förhandlingar med riksrådet o. d.). OPETRI Tb. (
1527).
Vesterars recess. RA I. 1: 138 (
1529).
Thet Fierde Riksens Colleginm är Riksens Cantzlie... Uti thetta Collegio författas och upsättas alla Stadgar, Ordningar och Recesser, som angå Riket i gemen. RF 1772, &
21. BRILIOTH SvKyrkKunsk. 9 1933.
[RECESS 3.b]
b) (
tillf.)
om konungaförsäkran. SvKyrkH 2: 467 1941.
[RECESS 3.c]
c) (
†)
i uttr. adliga recesser, om adelsprivilegier. 2RARP 4: 209 1726.
[RECESS 3.d]
d) (
†)
i allmännareanv., om (doknment innehållande en uppgörelse om) förlikning. BIURMAN Brefst. 46 (
1729).
DALIN 1855.
[RECESS 4]
4) (
numera knappast br.)
handel. återstående l. resterande kuld, skuldrest. GYNTNER ConvHlex. 1848.
JUNGBERG (
1873).
CANNELIN (
1921) .
Ssgr A
(3
[RECESS 4.a]
a) –
RECESS-BOK;
pl. -böcker. ( recess. 1679. recesse- 1723) (
†)
innehållande recesser. BoupptSthm 10/12
1679, s.
1545 b.
BoupptToftnäs 1733.
– (
2)
RECESS-BORRNING.
vapentekn. om sådan borrning av en gevärspipa att det strax innanför mynningen uppstår en utvidgning i pipan; äv. konkret, om utvidgningen. ALM VapnH 203 1927.
B
(
†):