REGEMENTE rej¹emän⁴te l. reg⁴- l. re¹-, stundom (i sht i milltära kretsar) remän⁴te (regeme'nte WESTE rejemä'nnte DALIN). förr äv. REGEMENT, n.; best. -et; pl. -en (G1R 28: 212 1558 osv.) (†) == (OPETRI 1: 197 (1527: regementen, pl. best.). LPETRI Ec. 6 (1559: Regemente) KOLMODIN Rök. 36 (1728: Regiment)); -er LPETRI Ec. 19 1559, TOPELIUS Fält. 3: 115 (1858)). ( re- i ssgr 1719 (: Rementz af March) – 1946 (: re'mentsblåsarn). reg- 1740. rege- 1523 osv. regl- 1525–1906. regle- 1618–1661. regue- 1700. rige- 1523. -men- i ssg 1671 (: Regemens bördan). -mend- i ssg 1633 (: regemendzformen). -ment (-mänt) 1523–1790, 1819 (arkai- serande, i poesi). -mente (-mänte) 1523 osv.) [fsv.
regiment, regement(e), av mlt.
regiment(e), regement(e), liksom t. o. eng.
regiment, fr.
régiment, av senlat.
regimentum, till
regimen (se
REGIM). – Jfr
REGEMENTARIE]
[REGEMENTE 1]
1) (vanl. ngt ålderdomligt; se dock b [REGEMENTE 1.k]
k) styrelse, (stats- l. regerings)makt, välde, högsta ledning (för stat o. d.), regim; ofta dels mera abstrakt, med särskild tanke på utövningen av makten, dels konkretare, med särskild tanke på styrelsens organisation o. d. (jfr
g, h); icke sällan om sträng l. tyrannisk l. godtycklig maktutövning; numera i sht i sådana sammanhang där man avser en viss persons regering osv., särsk. i sådana uttr. som
under ngns regemente, under ngns styrelse(tid), förr äv.
bli av med l.
avsatt från regementet, avsättas ss. härskare (konung).
G1R 1: 48 (
1523).
Så länge vij haffve hafft Sveriges rike under vårt voldh och regemente. Därs. 26: 115 (
1558).
När Honung Erik blef af m [ed]
regementet. 2SthmTb. 5: 156 (
1576).
Konung Gustaffs hårde och strenge regemente. BRAHE Kr. 34 (c.
1585). Et Democratisk Regemente.
SAHLMOON Holl. 1: 61 (
1731).
Afsatt ifrån Thron och Regmente. Ridling Suppl. 242 1740. Stränga herrars regemente är kort. RYDBERG Ath. 418 (
1859;
uppl. 1866: välde). Regementet
(dvs. regeringsmakten o. dess utövning) i Sverige.
StatsvT 1911,
s. 297 (titel på uppsats). (G. II A.) lyckades.. skingra de skuggor som dröjde kvar från faderns hårda regemente.
Tura 1950,
s. 21. jfr (†):
(De) som tu
(Gud) hafwer Folck och Land / Befalt i Regiment.
STIERNHIELM Jub. 137 (
1644,
1668). jfr
BISKOPS-,
BLODS-,
BONDE-,
DJÄVULS-,
ENVÅLDS-,
FRUNTIMMERS-,
HERRE-,
INTERIMS-,
KJOL-,
KVINNO-,
LANDS-,
MED-,
MÄTRESS-,
MÖSS-,
PARTI-,
RÅDS-,
SEK-,
RETERAR-,
SKRÄCK-REGEMENTE. – särsk.
[REGEMENTE 1.a]
a) (
†)
i vissa uttr. som beteckna att ngn får l. griper l. tillägnar sig (l. gör anspråk på) makten l. blir regent o. d. Sedan wj regementet på oss anamade. G1R 3: 338 (
1526).
At Philippus toogh sigh Regementet före. 1MAck. 6: 56 (Bib. 1541). Jonathas .. fattadhe Regementet, och wardt offuerste Prester.
Därs. 14: 30. (Vi) haffue
(icke) kunitt wnderlåtte, att antinge oss Regementet wdij h.
k(ärlighet)z Furstendöme.
RÄÄF Ydre 1: 322 (
i handl. fr. 1574).
(Eonomin;) antogh .. Regimentet öfwer then Församlingen.
SCHRODERUS Os. 1: 427 1635.
HC11H 9: 42 1697. jfr: Förthenskull skyndade sig Hans Kongl. Maij:tt.. at komma med fienden tilhopa och förmena honom thet regiment, som han sig utj Schåne tillmätte.
SPEGEL Dagb. 36 (
1680). – särsk.
[REGEMENTE 1.a.α]
α) styrt av prep. till; särsk. i uttr. komma l. (in)träda till regementet o. d. Sedan wij försth tid thetta rigementh kompne waare. G1R 1: 101 (
1523).
Then.. Dag, .. På hwilken.. Christina.. inträder til Sweaoch Götha-Rijkens Rregemente. STIERNHIELM Jub. (
1644,
1668;
i titeln). Ivan.. stegh til Regementet på sitt
12 åhr.
WIDEKINDI KrijgH 955 (
1671).
Stenkils son.. blef nu inkallad till regementet i Sverige. EKELUND 1Fädg 1: 59 (
1833).
TOPELIUS Fält. 5: 71 (
1867).
[REGEMENTE 1.a.β]
β) styrt av prep. (ut)i. HH XIII 1: 104 (
1563).
När en Fursteligh Person .. trädher in vthi sitt Regemente. SKYTTE Und. C 3 a
1604.
(Hertig Magnus) hvilken blef tagen j Regementet efter sin Brodher Waldemarum. CHESNECOPHERUS
Skäl A
3 a
1607.
PETREIUS Beskr. 2: 103 (
1614).
[REGEMENTE 1.b]
b) (utom ngn gg arkaiserande numera bl. i ) i vissa uttr. som beteckna att ngn utövar makten l. styrelsen l. är regent o. d.; särsk. [jfr y. fsv. hafva högsta regementet öfver ett land (HSH
1: 9 (1527))] i uttr. ha l. öva l. förestå rege- mentet (över ngt) (jfr k). Thå Konungen aff Danmarck sith Tyranske regementte.. bedriffundt .. haffuer. G1R 1: 81 (
1523).
Slotzherren åff visborg som regimenttit haffuer vtöffuer gotlandt. Därs. 4: 392 (
1527).
At en god Politie och skickeligit Regemente hålles och handhafwes måtte. SCHMEDEMAN Just. 47 (
1668).
(Konungen) laghar Regementet. PERICI Musæus 2: 82 a (
1582). TEGEL
G1 63 (
1622:
förestodh). – särsk.
[REGEMENTE 1.b.α]
α) i uttr. sitta (kvar) l. vara, förr äv. stå vid regementet, särsk.: sitta vid makten. Ware wid Regementet. STIERNMAN Riksd. Bih. 209 (1568). Widh Regementet stå. SKOGEKÄR BÄRGBO Klag. A
4 a
(c. 1632).
THORÉN Oriml. 171 (
1947:
sitta kvar).
[REGEMENTE 1.b.β]
β) i uttr. vara i re- gementet, inneha regeringsmakten, härska, vara konung o. d. Noghro .. som sielffue wille wara i regementit. OPETRI Er. 57 (c.
1540).
Därs. 155. jfr: En gång hyllad och i regementet regerade ..
(konungen) med folket gemensamt.
GEIJER I. 1: 35 1818. [REGEMENTE 1.b.γ]
γ) i sådana uttr. som föra regemente (förr äv. regementen), utöva makten, styra, regera o. d.; numera vanl. (fullt br.) i sådana uttr. som föra ett så l. så beskaffat regemente (jfr k, 7, regera l. utöva makten o. d. på det l. det sättet. J wette wel .. huad regemente.. (Kristian II) här förde. G1R 3: 10 (
1532).
The, som regementen före schole. Därs. 28: 242 1558.
(En prins) then regementet uthi landena uthi..
(kungens) fråvaru föra skulle.
LPETRI Kr. 7 (
1559).
(Biskop Georgins) förde ett wåldsamt Regimente.
SCHRODERUS Os. 1: 378 (
1635).
FRYXELL Ber. 2: 126 (
1826).
[REGEMENTE 1.c]
c) i vissa andra numera obrukliga uttr. [REGEMENTE 1.c.α]
α) vara tjänlig till regemente, duga l. passa för en regent. Ett godt förstond, thet till Regemente tienligit war. SVART G1 3 1561.
[REGEMENTE 1.c.β]
β) ngns regementes tid, ngns regeringstid, den tid ngn sitter vid makten; jfr REGEMENTS-TID med anm. G1R 25: 113 (
1558).
Vdi wårt regementz tijdh på thet åttendhe (året). PrivSvStäd. 3: 89 1568. PHRYGIUS
HimLif 92 1615.
[REGEMENTE 1.c.γ]
γ) uti ngns regemente, under ngns regeringstid. BROMAN Glys. 1: 20 (c. 1730).
[REGEMENTE 1.c.δ]
δ) ställa regmentet ibland ngra, taga ledningen över o. organisera ngra. The andre .. (valde) honom til höftwitzman, och han stälte ibland them regementet, satte huariom sitt embete. SVART G1 2 1561.
[REGEMENTE 1.c.ε]
ε) räcka sitt regemente (till ett land o. d.) nå med sin makt (till ett land osv.). SKOGEKÄR BÄRGBO Klag. B
4 a
(c. 1632).
[REGEMENTE 1.c.ζ]
ζ) riksens regemente, rikets styrelse. G1R 2: 37 1525. lmportante och Riksens Regement angdende ärender.
HC11H 3: 25 1670.
GUSTAF III 1: 251 (
1789).
[REGEMENTE 1.c.η]
η) lagsens regemente, rättskipning o. upprätthållande av rättsväsen. 2StmTb. 5: 193 1576. ) i den allittererande förb.
rike(t) och rege- mente(t), riken och regementen o. d., om herravälde (jfr
RIKE 1) o. styrelse i en stat resp. stater l. om stat(er) l. rike(n) o. dess (deras) regering l. organiserade statsmakt l. överhet (jfr
g, h); äv. övergående i bet.: stat(er) l. rike(n) o. d. (jfr
5.
Såådana som försten är såådana är och regementit och rijkit. OPETRI 1: 57 1526.
Koningen (ville) vidersaka Rijket och Regementet. SVART G1 126 (1561).
Att desse krigen. icke synes att kunna aflöpaförutan någre Rijkens och Regementers fullkomblig vndergång. RARP 2: 115 1634. Ett Rike och Regemente
(kan) intet vara Adel, Borgare och Bonder förutan..
POLHEM Bet. 1: 25 (
1721).
Posten 1769,
s. 628. särsk. i fråga om Guds rike l. ett andeväsens herravälde l. styrelse o. d.; jfr d. Läät titt rijke och regement komma, som driffwer wt syndena.
OPETRI 1: 67 1526. The menniskior som ..
(djävulen) baffuer haffe sitt rike och regemente offuer.
DENS 3: 138 1530.
[REGEMENTE 1.d]
d) (
numera mindre br.)
i fråga om Guds styrelse o. d.; jfr c slutet. OPETRI 1: 58 1526. Juda döttrar fröghda sigh, Herre offuer titt Regimente.
Psalt. 97: 8 (
Bib. 1541.
Bib. 1917 för dina domars skull, Herre). Gudh.., under huilkens regemente wij alla lefua.
VDAkt. 1663,
nr 355.
MELIN Pred. 2: 47 1847.
[REGEMENTE 1.e]
e) (
numera bl. arkaiserande)
med tanke på motsatsen mellan statlig o. kyrklig makt o. myndighet; i sht i sådana uttr. som världsligt (förr äv. lekamligt) regentente andligt regemente. Gudh (har) skickat jtt dobbelt regemente offuer .. (människan), jtt weridzligit och jet andeligit. OPETRI 1: 197 (
1527).
Därs. 555 (
1528).
Prestomen (var).. Icke.. någhot lekamlighit Regement befalt. FörsprGT a 2 b (Rib. 1541). Gudz Församling och thet veridzlige Regementet. Kyrkol. 1: 6 1686.
FORSSELL Stud. 1: 106 (
1875).
[REGEMENTE 1.f]
f) (
numera bl. ngn gg om ä. förh.)
om militära förh.: chefskap, kommando; jfr h slutet. På thet, at dughligit.. folk må komma vnder hans Regemente. GUSTAF II ADOLF 12 (c. 1620). Over den sålunda anskaffade styrkan hade översten "regemente".
2SVUppslB 1952. – jfr
KRIGS-REGEMENTE.
[REGEMENTE 1.g]
g) (
†)
om hela den organisation varigm statsmakten utövas, statsförvaltning; organiserad statsmakt, "stat(en)"; jfr c , 5. LUDVIGSSON Norman 9 (c. 1550). Gud.. nådeligen bevare H. K. M:t.. med hela regementhet och krigzmachten! OxBr. 12: 213 (
1621).
Mineral Bereh.., vthaff hwilkes Cultur, Rijket.. gagn, och Regementet aff thesz affgeld, icke ringa styrckio.. niuter. PrivBergsbr. 1649, s. L
3 a. I ett wäl skickat Regemente hafer har Provinz sin Landtmätare.
RÅLAMB 4: 79 1690; jfr
5.
HC11H 9: 45 1697.
[REGEMENTE 1.h]
h) (
numera bl. ngn gg arkaiserande)
konkretare, om den l. de personer av l. gm vilka regeringsmakten utövas, "regering", "överhet",; jfr 6. G1R 25: 225 1555.
(Konung Sigismund) skulle stadga ett regemente i landet, som hans platz förestå skulle.
GUSTAF II ADOLF 8; (c. 1620). Then Stadhen
(dvs. Konstantinopel), som medh Regimente och Senat beprydd är.
SCHRODERUS Os. 1: 719 (
1635). At bidia för wäridzlig Regemente och Öfwerheet.
RUDBECKIUS Luther Cat. 191 1667; jfr
c. Att han drivit stämplingar för att störta landets lagliga regemente.
THORÉN Oriml. 171 (
1947). jfr (†):
(Alexander) underkufwade hele Orientens wåld och högste Regemente.
PORATH Pal. Föret.
1 1693. – särsk. (
†)
om milltär befälsorganisation. Sedhan lät Judas kalla folket tilhopa medh basuner, och giordeitt Regemente, Offuerstar, Höffuitzmän och Skickmestare. 1Mack. 3: 55 (Bib. 1541); jfr
f, g. [REGEMENTE 1.i]
i) (
†)
övergående 1 bet.: handhavande l. skötsel av det allmännas angelägenheter; äv. i uttr. det meniga bästas regemente, om skötsel av angelägenheter som röra det allmänna bästa. Thet är Gudz wille at somblige skola hielpa til Regementet, och j så måtto wara folke til tienst. LPETRI 2Post. 145 b (
1555;
t. orig.: zum regiment helffen).
(Kejsar Gratianus försummade) thet menige Bästas Regimente.
SCHRODERUS Os. 1: 493 (
1635).
[REGEMENTE 1.j]
j) (
†)
i pl. (jfr b , c ). CHESNECOPHERUS Skäl Ll 4 a (i
handl. fr. 1595). Gudh, som alle Regementten effeer sijn Gudomelige willie förordner och Konunger wälier.
RARP 1: 39 1627. WALL
QUIST Ecclsaml. 5–
8: 888 1772.
[REGEMENTE 1.k]
k) bildl., i fråga om annan makt än den som tillkommer överhet l. myndigheter o. d. (jfr d, e); särsk. (o. numera företrädesvis, i sht ngt ålderdomligt l. vard., fullt br.) dels i sådana uttr. sonl (under) ngns l. ngts regemente (ngnstädes). dels (motsv. 1 b, 1 b ) i sådana uttr. som föra (förr äv. hava l. (öva) regementet, i sht förr äv. sitt regemente (ngnslädes, äv. över ngn l. ngt) l. föra (äv. hålla) ett så l. så be- skaffat regemente (ngnstädes). RAUMAN Ryning 6 (
1610).
CHRONANDER Bel. E 7 a (
1649:
öfar).
När andan vil i mig sit regemente hafva,.. / Blir offta andan af then gamle Adam qväfd. BRENNER Pijn. 68 1727; jfr d. Bore har.. fört ett så strängt regemente, att
(osv.) MoB 2: 247 (
1809).
Den egna viljans regemente. RUDIN 1Evigh. 1: 557 (
1875,
1878).
Brännvinets regemente på de gamla bruken. OLSSON Fröding 24 1950. (†) Rödt synes mig föra regementet öfver den der
(tavlan). ALMQVIST Herm. 227 (
1833). jfr (
numera föga br.)
: En ny Guds regeringi hvilken det.. goda skall komma till regementet. RUDIN 1Evigh. 2: 525 (
1870,
1878); jfr
a . – särsk.
[REGEMENTE 1.k.α]
α) (
†)
i uttr. hava ngn i sitt regemente, ha ngn i sitt våld l. härska över ngn. Ath dieffwlen skulle haffwa heela mankönet j sitt wold och regement. OPETRI 1: 47 1526.
[REGEMENTE 1.k.β]
β) om husbondevälde l. ledning av hem l. företag o. d. DrSimon 15 (
1627).
Clastorp .. utvidgades.. under grefve Clas Strombergs 59-åriga regemente. HÖJER Sv. 1: 182 (
1873).
(Friherrinnan) höll ett strängt regemente i sitt hus. EDGREN Lifv. 1: 22 (
1883). I hemmet är det finn som för regementet.
ÖSTERGREN (
1935).
HENNING HbgMinn. 1: 24 (
1950). jfr
HUS-HUSHÅLLS-REGEMENTE.
[REGEMENTE 1.k.γ]
γ) (
†)
om himlakropparnas (bestämmande) inflytande o. d. enl. astrologisk uppfattning. Widh samma tijdh warder then 22. Grad. aff thet Himmelska Leyonet in Horoscopo vpstijgandes, hwarvthöfwer solen hafwer Regementet. Schwartz Aim. 1656 s. 35. Denne vidskeppelsen at veta sina syslor efter Planeternas Regemente hvar tima för sig.
POLHEM Invent. 8 1729.
[REGEMENTE 2]
2) (
†)
om sida l. greh av statsförvaltning l. statsstyrelse l. rikshushållning o. d. Att bådhen thenna Regementen Oeconomia och Politia genom budordhet Tu skalt hedhra fadher och modher.. forordinerat och insatt ärho. LPETRI Ec. 6 (
1559).
Därs. 19. [REGEMENTE 3]
3) (
†)
(gm organisation o. lagstiftning l. föreskrifter åstadkommen) ordning; skick o. reda; särsk. i fråga om militära förhållanden; särsk.: krigstukt, disciplin. G1R 1: 156 1523.
(I) Alwastra closter är eth klent och skröpeligit regemente.
Därs. 6: 294 (
1529).
Så att en god ordning och regemente motte hollin bliffwa, både hoss Ryttere och knechter. Därs. 15: 103 1543. Efter han är .. icke så hårdh och allfuersam som thet embethe kräffuer och förthenskuld föga godt regemente med krigsfolket hålle kan.
Bt- FinlH 4: 812 1566. jfr: Ati.. vele tenckie tlil ath holla ..
(knektarna ith skarpt Regimente fore .. och lata straffa een hoop vid halssen.
G1R 8: 818 1534.
[REGEMENTE 4]
4) (jfr 1 k] (†) övergående i bet.: förmåga att regera l. styra, ledar- l. regentegenskap.
Thet förnemligste.. Regimentet vthi en Furste, Regent, Dommare .. ärat the kunna regera och styra sigh sielffua. SCHRODERUS Waldt 14 (
1616).
[REGEMENTE 5]
5) (
†)
närmande sig l. övergående i bet.: det som ngn styr l. varöver ngn har (regerings)makten, rike, stat, välde; organiserat samhälle l. statligt samfund. The fyra högste och förnemligste Regementer j Weridenne (äro) .. thet Babyloniske, Persiske, Grekiske och Romerske. SCHHODERUS Sleid. 1 (
1610).
Sedan alle thesse Rijker (dvs. smårikena i sverige til ett Regemente kompne worö. TEMPEUS Messenius 43 (
1612). The.., som olaghligen anfalla Regimenten, och winläggia sigh medh Orätt them at beholla.
SCHRODERUS Os. 2: 699 (
1635).
Det älsta regementet på Jorden är wåra skytars. RUDBECK Atl. 1: 771 (
1679).
Der kongl. Maj:t icke.. hade imellan kommit (gm reduktionenk så hade wisserligen Regementet skyndat til total ruin och undergång. HC11H: 75 1697; jfr 1 g. jfr: Huru fahrligit exempel i.Regementet är dhett dråp, som Wäsbo Häredh på Häredzskriffwaren bedriffwit hafwe. RA II. 2: 11 1616; jfr
1 (g). – särsk.
[REGEMENTE 5.a]
a) i uttr. riket och regementet o. d., se 1 c . [REGEMENTE 5.b]
b) bildl. Uthi sitt Regemente hafwa.. (hina) icke mehr än en Öfwerheet, hwilken alla Bij aff samma hoop ära. IERCI Colerus 2: 76 (c. 1645).
[REGEMENTE 6]
6) hist. konkret, om vissa administrativa o. juridisisa institutioner under 1500-talet. [REGEMENTE 6.a]
a) om en institution under 1540-talet som hade karaktär av riksråd o. högsta domstol; jfr REGEMENTS-RÅD 1, 2. Vort höge regimente. RA I. 1: 269 1540.
SvH 3: 172 1903.
WEDBERG 1HD 1 1922.
[REGEMENTE 6.b]
b) om en 1540 inrättad västgötsk institution naed karaktär av ståthållarskap o. domstol. RA I. 1: 269 (
1540).
Kom fore Regimentett i Rerthe en bonde vtaff Laska herrat. HSH 29: 99 (
1541).
(Vöstergötlands) styrelse (skulle) handhafvas af ett "regemente" bestående af en ståthållare, en underkansler, fyra "medhjelpare" (osv.). IIISvH 3: 176 (
1877).
ALMQUIST CiVLokalförv. 2: 102 (
1919).jfr
BIREGEMENTE.
[REGEMENTE 7]
7) [utvecklat ur 1]
(
vard.)
övergående i bet.: bråk, framfart, liv (se d. o. I 10); särsk. i sådana uttr. som föra ett fasligt o. d. regemente (jfr 1 b , k, föra ett fasligt liv l. ställa till ett fasligt ståhej o. d. LIND 1749. I rummet invid mig bo tvenne tyskar, som i afton förde ett förfärligt regemente.
WALLIN Bref 85 (
1847).
Att det är.. (Åke Tott), som för ett sådant regemente på landsvägen. TOPELIUS Planet. 1: 15 (
1889).
HEDIN Transhim. 2: 39 (
1909). jfr
DOMEDAGS-REGEMENTE.
[REGEMENTE 8]
8) (
†)
om (sjuklings) livsföring l. levnadsordning; i sht om vanor i fråga om mat o. dryck, diet; särsk. i uttr. hålla regemente; jfr REGIM 2. G1R 25: 633 1555.
(Den sjukes) regemente och ordning skal wara såsom här effterfölier.
BOLAVI 11 a 1578.
(Den sjuke) skal.. hålla thetla regemente och Diet mz maat oc dryck.
DENS. 59 b.
LINDH Huuszapot. 271 1675.
[REGEMENTE 9]
9) [jfr liknande anv. i mlt.]
(
†)
(vapen l. stav som utgjorde) ämbetstecken för profoss; äv. om stadsvaktmästares ämbetsstav; jfr REGEMENTSSTAV, sbst.² ². ArkliR 1555, avd.
4. Kong:e M:ttz regemente, som
(profossen) Marquardh hade hondemillan.
HH XIII. 1: 98 (
1563).
Jöns.. gaff ond ordh iffrå sig, tagendes till sin werieoch begünthe wille slå emoth regementh [et]
2SthmTb. 8: 233 (
1590).
HERDIN Upps. 1: 40 (cit. fr. c. 1650;
för stadsvaktmästare).
PERINGSKIÖLD MonUll. 96 (
1719). jfr
PROFOSS-REGEMENTE.
[REGEMENTE 10]
10) mil. om truppförband l. truppenhet av viss karaktär (o. storlek); urspr. om den (i fanor, kompanier l. skvadroner o. d. indelade, huvudsakligen administrativa) enhet varöver en fältöverste förde befälet; sedermera om sådant förband inom armén o. kustartilleriet som normalt står under befäl av en överste o. består av ett bestämt antal bataljoner resp. skvadroner l. divisioner osv.; särsk. dels om en administrativ dyllk enhet som har kaserner på en viss förläggningsort o. huvudsakligen är avsedd för utbildning av värnpliktiga (äv. med inbegrepp av kaserner o. övriga byggnader med tillhörande område), dels (i Sv. sedan 1949 bl. vid artilleriet) om den högsta taktiska enhet som uppsättes vid en sådan depå; förr äv. om motsvarande l. liknande enhet vid flottan (se c). Han måste vara på regmentet klockan sju på morgonen. PETRI LivgrenRegb 1: 127 (i handl. fr. 1563).
AOXENSTIERNA 1: 366 (c. 1615). The
3 Finske regementer.
GUSTAF II ADOLF 269 (
1626).
Ett complett regemente om 8 compagnie och 1200 man starck. OxBr. 9: 663 (
1645).
Öffwerstens.. Henrick Wulfklous Regemente. BOLINUS Dagb. 63 (i handl.fr.
1675). De indelt; Regementerne til Häst och Fot.
HENEL 1729 17 (
1730).
Arméns stamtrupper äro organiserade på Regementen och Kårer. SPAK HbFältartill. 4 (
1873).
Ett regemente (vid infanteriet) indelas i allmänhet i 3 bataljoner om 4 kompanier. TINGSTEN o. HASSELROT 9 (
1902).
Geijei .. Benkt Gustaf (blev).. kapten i regymentet (dvs. kapten utan motsvarande lön) 1864.. och vid regementet (dvs. med motsvarande lön) (1869). LEIJONHUFVUD Släktb. 408 (
1903).
ExInf. 1927,
s. 243. jfr
ADELSFANE-,
ARTILLERI-,
BEVÄRINGS-,
BOMBARDER-,
BÄRGS-,
DRAGON-,
DUBBLERINGS-,
FEMMÄNNINGS-,
FOT-,
FOTFOLKS-,
FOTGARDES-,
FÄLT-,
FÄLTJÄGAR-,
FÖRDUBBLINGS-,
GARDES-,
GARNISONS-,
GRENADJÄR-,
HOV-,
HUSAR-,
HÄST-,
INFANTERI-,
INGENJÖR-,
JÄGAR-,
KARABINJÄR-,
KAVALLERI-,
KOLONI-,
KOSACK-,
KUSTARTILLERT-,
KYRASSIÄR-,
LANDSORTS-,
LANT-,
LANTVÄRNS-,
LINJE-,
LIV-,
MILIS-,
MUSKETÖR-,
MÄNNINGS-,
PANSAR-,
PANSARINFANTERI-,
RITTERI-,
TREMÄNNINGS-,
ULAN-,
VARGERINOS-,
VOLONTÄR-REGEMENTE m. fl. – särsk.
[REGEMENTE 10.a]
a) (
†)
i uttr. vara under ett regemente, tillhöra ett regemente. Krijgsart. 1621, &
27. [REGEMENTE 10.b]
b) i förb. med omedelbart följande bestämning betecknande vapenslag (t. ex. infanteri); numera företrädesvis ss. måttsord; förr äv. i uttr. ett regemente folk, ett regemente. Vthaff ett Regemente folck, bleff icke mera igen, än som 400. man. PETREIUS Beskr. 2: 242 (
1814).
ÖoL 1852. [REGEMENTE 10.c]
c) (
förr)
enhet vid flottan, omfattande ett antal båtsmans. l. mariniärkompanier o. d.; skeppsregemente. KyrkohÅ 1918,
s. 95 1644.
SvFlH 1: 339 1942. jfr
BÅTSMANS-,
KOFFERDIKARLS-,
MARIN-,
MARINIÄR-,
SJÖARTILLERI-,
SKEPPS-REGEMENTE m. fl.
[REGEMENTE 10.d]
d) (
†)
oeg., om regementes rekryteringsområde l. dyl. HENEL 1729 90 (
1730).
Sädane milltärer, som kunde hafva tillräcklig ledighet från tjensten, för att boende inom regementet sysselsätta sig med åkerbruket. AGARDH (o. LJUNGBERG) II. 2: 330 1856.
[REGEMENTE 10.e]
e) [jfr motsv. anv. i fr.]
bildl.; särsk.: stor skara, väldig skock. Ett helt Regimente af våra Lärda. DALIN Arg. 1: nr 2, s. 5 1732.
Hela regementen svin. BREMER NVerld. 2: 401 (
1853).
GRAFSTRÖM Kond. 278 (
1892).
[REGEMENTE 11]
11) [specialanv. av 10 e]
(
†)
zool. , bot. o. miner. om större (vid systematisk indelning använd) grupp l. klass av djur, växter l. mineral. Linné Stenr. 10 (c. 1747).
MÖLLER PrincBot. 6 (
1755). De rara Sertulariæ eller Polyper, som i senare åren gjort ett nytt regemente af djur.
LINNÉ SvArb. 1: 313 (
1758).
Ssgr(i allm. till 10; i ssgr som ansluta sig till 10 i allm. mil.):
A
(†)
–
REGEMENT-TRUMSLAGARE-, VIS se
C. B
(†)
–
REGEMENTE-KNEKT,
TALS se C.
C
–
REGEMENTS-ADJUTANT [REGEMENTS-ADJUTANT.ssg 1]
1) mil. till 10: (kompaniofficer som är) adjutant vid regementsstab, regementschefs adjutant; förr äv.: adjutant hos tjänstyörande major vid regementes majorsexpedition. GenBesMRulla 19/9 (
1719).
Regementsadjutanten skall.. uppsätta och utskrifva order, rapporter, förslager och embetsbref o. s. v. för alla till majors-expeditionen hörande journaler, rullor m. m. d. TjReglArm. 1858, 1:
98. SoldLuftv.1946,
s. 7.
[REGEMENTS-ADJUTANT.ssg 2]
2) (
†)
sjömil. till 10 c: adjutant hos chef för skeppsregemente. BoupptSthm 1672 s. 837 a.
–
regementsadjutants-befattning.
SFS 1916,
s. 64.
–
regementsadjutants-beställning. == -befattning; jfr beställning
1 a .
TjReglArm. 1889,
s. 231.
–
REGEMENTS-AKT. (
numera bl. tillf.)
kam. i pl.: handlingar l. dokument som finnas i ett regementsarkiv; jfr -handling 2. ARNELL Stadl. 249 (
1730).
Hwilka Chartor sedan ibland RegimentsActerne skola försvaras. LandtmFörordn. 98 1765.
–
REGEMENTS-ANDA,
r. l. f. (
numera knappast br.)
(god) kåranda inom regemente. HAZELIUS Förel. 152 (
1839).
KrigVAT 1850 s.
276. –
REGEMENTS-ARKIV.
regementes arkiv. TjRegm. 1858, 1:
93. –
REGEMENTS-ARREST. (
tillf.)
arrestlokal vid regemente. SUNDBERG Fånyv. 139 (
1892).
–
REGEMENTS-ARTILLERI. (
om ä. förh.)
jfr artilleri 1 (o. 2) samt -stycke 2. KrigVAH 1808,
s. 127.
Nerikes och Vermlands Regemenes-Artilleri, under Friherre Armfeldts Brigad. Därs. 1843,
s. 851.
Artilleriet utgjordes .. (under 1700-talet) af två slag: regementsartilleri (bataljonskanoner) och positionsartilleri. TINGSTEN AnvTakt. Bih.
14 (
1887)-
–
REGEMENTS-ASSISTENT.
befattningshavare med uppgift att ss. biträde åt regementschef vid krigsorganiserat regemente omhänderha ärenden rö – rande manskapets personalvård i kulturellt o. socialt avseende; jfr -ombud o. personalvårds-assistent. SoldIInf 1943 s. 52.
–
REGEMENTS-AUDITÖR. (
förr)
auditör vid regementskrigsrätt. Arvskifte- Sthm 1681,
s. 290. Regements-Auditörerne föra Protokollet i Regements Krigs-Rätterne.
LEFRÉN Förel. 1: 170 (
1818).
FALKMAN SakregSFS 160 (
1876).
–
REGEMENTS-AVMARSCH ~⁰², äv. ~²⁰. (numera bl. tillf.)
jfr avmarsch 1. GenBesMRulla 19/9 1719.
–
REGEMENTS-BAGAGE. (
†)
== -tross. LMil. 4: 896 (
1696).
Jag (lät) öfwersättia regenmentz bagaget på andra sidan (floden Weichael). KKD 1: 296 1707.
–
REGEMENTS-BARBERARE. (
förr)
den i rang främste av fältskärerna vid ett regemente; jfr -fältskär. RR 11/9 (
1613).
Regementz Balberer .. 3 andra Balberer. Mönsterrulla 1622,
s. 69.
KrigVAT 1858 s.
125 (efter handl. fr. 1614). FÜRSsT
Stobæus 6 (
1907;
om ä. förh.).
–
REGEMENTS-BEFÄL.
[REGEMENTS-BEFÄL.ssg 1]
1) (
numera bl. mera tillf.)
chefskap över regemente; förr äv. konkret, om ett regementes högsta ledning. Regementsbefälet berättigas afsluta kontrakt med (osv.). BtRiksdP 1869,
I. 1: nr 11, AnfLandtförsv. 1:
182. När öfverste Munck nedlade site regemenesbefäl.
KrigVAH 1882 s. 132.
ÖSTERGREN 1935.
[REGEMENTS-BEFÄL.ssg 2]
2) (
†)
om sammanfattningen av de befälspersoner o. civilmilltära vederlikar vid ett regemente som icke voro fördelade på kompanierna (l. motsvarande förband); jfr -officer 1. Mänsterrulla 1625,
s. 131 b. Regements Befähl:
1 Öfwerste ..
1 Mayor ..
1 Auditor .. .3 Predicanter..
6 Balber..
6 Prophosser
(osv.). KlädkamRStettin 1881,
s. 28 a.
2VittAH 17: 127 (
1889,
1846.
om förh. på 1600-
talet). – (
1)
REGEMENTS-BEGYNNELSE. (
†)
början av (ngns) regering. G1R 29: 537 1560. jfr:
Vid sit Regements-begynnelse. CELSIUS G1 2: 346 1753.
–
REGEMENTS-BEHOV. (
†)
regemente(n)s behov (se d. o. 1 a). LMil. 1: 23 1680.
KrigVAT. 1849, s.
326 1719.
–
REGEMENTS-BEKLÄDNING. (
†)
kam. o.
mil. [REGEMENTS-BEKLÄDNING.ssg 1]
1) beklädning (se d o. 1 [REGEMENTS-BEKLÄDNING.ssg 1.a]
a) av manskapet vid ett regemente; äv. om tillfälle då (medel till) kläder för manskapet vid ett regemente o. d. anskaffas l. avlevereras. LMil. 2: 161 (
1688).
Wid sidste Regements-beklädning A:o (1688). Därs. 355 1690.
[REGEMENTS-BEKLÄDNING.ssg 2]
2) i pl.: beklädnad för manskapet vid ett regemente. Regementz-beklädningarnas förfärdigande. ARNELL Stadsl. 633 (
1730).
Ssg (†, kam, o. mil.):
–
regementsbeklädnings-pänningar pl. till
-beklädning 1: pänningmedel som erlades (av rotebönder) för beklädning av manskaflet vid ett regemente.
LdMil. 2: 161 1688.
–
REGEMENTS-BESPARING. (
†)
i sg. o. pl.: besparade medel i ett regementes kassa.
LMil. 1: 4 (
1680).
(Pängarna) lefwereras Regiments-skrifwarne, hwilka skole bos honom såsom andre Regiments besparingar förwaras. Därs. 124 (
1681).
Därs. 4: 1481 1714.
Ssgr (†):
–
regementsbasparings-kassa.
kassa (se kassa, sbst.¹ 3) bestående av besparade medel vid ett regemente. RAAB Reg. 1746 2:
275. –
regementsbasparings-medel, pl.
== -besparing. LMil. 3: 199 1692.
–
REGEMENTS-BETJÄNTE, pl. (
†)
[REGEMENTS-BETJÄNTE.ssg 1]
1) till 1 (g): innehavare av statligt ämbete l. tjänst. Metropoliten Isidorns, Woiwoden lvan Nikivitz Odiduski, och andre förnähme Regementz och Kyrkiobetiente. WIDEKINDI KrijgH 320 (
1671).
[REGEMENTS-BETJÄNTE.ssg 2]
2) till 10; om befäl o. civilmilltära befattningshavare o. d. vid ett regemente. Officerarne med de öfrige regementebetiänte. 2RA 1: 145 1720.
–
REGEMENTS-BIBLIOTEK.
KrigsmSH 1797,
s. 123.
Varje truppförband skall.. ha ett för befäl och manskap gemensamt bibliotek, regementsbiblioteket. Upsala(A) 1922,
nr 250, s. 8.
–
REGEMENTS-BOKHÅLLARE ~⁰²⁰⁰. (förr)
civilmilltär bokhållare vid ett (artilleri)regelnente. HENEL 1735 22 (
1788).
NDA 1863 nr 268, s. 2.
–
REGEMENTS-BOSTÄLLS-KASSA. (
förr)
för bestridande av kostnader förbundna med boställena vid ett indelt regemente. SFS 1836,
nr 10 s. 26.
– (
1)
REGEMENTS-BRODER. (
†)
medregent. SCHRODERUS Os. 1: 134, 420 1635.
–
(10 c?) REGEMENTS-BÅT. (
†)
sannol. ora större rodd båt l. barkass l. dyl. för transport av manskap o. materiel vid skeppsregemente.
PT 1758,
nr 9, s. 4.
– (
1)
REGEMENTS-BÖRDA. (
numera bl. tillf.,
med ngt ålderdomlig prägel)
börda som (ett lands o. d.) regerande l. styrande innebär, regeringsbörda. SCHRODERUS Dress. 260 (
1610).
At Gud.. ähr... medh sijn nåd hooss höga öffverheten .. til lijsa under then tunga regements bördan. OxBr. 12: 276 (
1643).
BESKOW i
2SAH 34: 428 1861. särsk. (†) i fråga om militärt chefskap; jfr regemente
1 f. Vppå..
(majoren) ligger heela Regementz bördan och Commendo.
DELACHAPELLE ExBook 26 (
1669).
–
(1 f, h slutet) REGEMENTS-BÖSSA. (
†)
om den studsare som från K XI:s tid till 1800-talet början i olika utsträckning fördes av infanteriets, dragonernas och kavalleriets officerare. LMil. 4: 1567 1717.
–
REGEMENTS-CHEF.
(-ment- 1809. -ments- 1741 osv.) 2RARP 12: 444 (
1741).
SoldrArm. 1953, 1:
86.
Ssgr:
–
regementschefs-beställning.
KrigVAT 1850,
s. 60.
–
regementschefs-boställe. (
förr)
SFS 1897,
Bih. nr 48, s. 18 (
om ä. förh.).
–
REGEMENTS-DAGEBFÄL ~⁰⁰². för ett regemente gemensamt dagbefäl. TjReglArm. 1889.
s. 333.
–
REGEMENTS-DAGHAVANDE,
m. (†) officer (l. underofficer) tillhörande regeentsdagdefälet. TjReglArm. 1889, s. 57.
–
REGEMENTS-DAGUNDEROFFICER ~⁰¹⁰¹⁰². jfr -dagbefäl. TjReglArm. 1889,
s. 381.
–
REGEMENTS-DOKTOR. (
†)
== -läkare. DA 1808 nr 110, s. 2.
–
REGEMENTS-DOMARE. (
†)
== -auditör. LIND 1: 1264 1749.
–
REGEMENTS-ELD.
eld (mot ett visst mål) avgiven av ett helt artilleriregemente. SoldlArtill. 1945.
s. 29.
–
REGEMENTS-EXERCIS. (
om ä. förh.)
exercis l. övningar med ett samlat regemente. HAZELIUS Förel. 53 (
1839).
Göta artilleriregemente ... der befäl och stammanskap under regementsexercisen voro inqvarterade i tält. BtRiksdP 1887 B,
I. 1: nr 23, s. 14.
IllMilRevy 1901 s. 78.
–
REGEMENTS-EXPEDITION.
regementsstabs expedition (se d. o. 3. ReglArm. 1858, 1:
78. Ssg:
–
regementsexpeditions-sigill. (
tillf.)
KrigVAH 1816,
s. 186.
–
REGEMENTS-FANA.
fana som är ert regementes gemensamma sinnebild o. fälttecken (o. bär regementets segernamn). LUNDELL 1893.
SoldlArm. 1953.
1: 13 Pl.
– (
1)
REGEMENTS-FIKEN. (
†)
lysten efter att styra l. regera,maktlysten. BRASK PufendorfHist. 221 (
1680).
–
REGEMENTS-FORM.
[REGEMENTS-FORM.ssg 1]
1) (
†)
till 1: styrelsesätt, statsskick. Allahanda Regementz formor, såsom Monarchia, Aristocratia, Democratia. BALCK Musæus P 5 b (1596). Hwad för regements form the .. föra (i Amerika). HOLM NSv. 1 (
1702).
2RARP I. 1: 113 1719.
[REGEMENTS-FORM.ssg 1.slutet]
särsk.
övergående i bet.: statsrättslig status. Markgrefwe Albrecht, Tydske Ordens mestare vehi Preussen.., förwandlade Regimentsforman vthi itt Hertigedömme. SCHRODERUS Os. III. 1: 71 (
1635).
[REGEMENTS-FORM.ssg 2]
2) (
†)
till 1: regeringsform (se d. o. 2. Blef reeementsformen åter på nytt.. opläsin. RP 4: 137 1634.
PH 10: 7 1772.
[REGEMENTS-FORM.ssg 3]
3) (
†)
till 5: (slag av) rike l. land l. dyl. Atland är ingen updichtat Regementz Form, eller Landskap. RUDBECK Atl. 2: 7 1689.
[REGEMENTS-FORM.ssg 4]
4) hist. till 1, 6 b; om den av Gustav Vasa 1540 utfärdade förordningen om organisationen av den provinsiella styrelsen i Västergötland. SCHÖNBERG Bref 1: 210 (
1778).
REUTERSKIÖLD Grunding. 4 (
1924).
– (
5)
REGEMENTS-FRIHET. (
†)
om enskilda staters frihet. RP 2: 54 1631.
–
REGEMENTS-FULLMÄKTIG ~⁰²⁰. (för) officer som var representant l. fullmäktig för ett regemente (l. dess officerskår l. chef); i sht om sådan representant vid riksdagar l. vid syne- l. lantmäteriförrättningar o. d. 2RARP 13: 597 1743. (
1738 blev) jag af.. hela regementet .. utvald til
regements-fullmäktig vid då instundande riksdag.
DAHLBERG Lefn. 94 (c.
1755).
Vid synen (av arméns boställen) skola tillstädesvara: .. (bl. a.) Regements-fullmäktig. TjReglArm. 1858, 3:
47. SFS 1863,
nr 83,
B. 6. –
REGEMENTS-FÅNGPLATS ~⁰², äv. ~²⁰. (om ä. förh.)
ett regementes uppsamlingsplats för fångar. TrängRegl. 1940,
s. 625.
–
REGEMENTS-FÄKTMÄSTARE ~⁰²⁰⁰. (förr)
. fäktmästare vid regemente. KrigamsH 1797 s. 128.
KrigVAT 1864,
s. 487.
–
REGEMENTS-FÄLTKISTA ~⁰²⁰. (förr)
jfr fält-kista 2. LMil. 1: 539 1685.
Som Regiments Fältkistorne .. nu af vederbö – rande apotbequare böra fyllas. HdlCollMed. 3/8 1741.
Ssg (förr):
–
regementsfältkiste-vagn.
LMil. 4: 1480 1714.
–
REGEMENTS-FÄLTMÄTAVDELNING ~⁰¹⁰²⁰. enhet som ombesörjer central fältmätning för ett artilleriregemente. ArtillRegl. 1940, 2:
111. –
REGEMENTS-FÄLTSKÄR ~⁰² äv. ~²⁰.(förr)
fältskär som sorterade direkt under regementschefen o. hade den främsta tjänsteställningen bland fältskärerna vid ett regemente; fältskär som ansvarade för läkarvården vid ett regemente; jfr -barberare. HJELT Medicinalv. 1: 220 (i handl. fr. 1654).
Måste Regements-Fältskären.. jämte sig underhålla 3 gode Gesäller hwilke skole opwackta 3 Esqvadroner af Regementet, och han sjelf den 4:de. LMil. 2: 354 (
1690).
KrigVAH 1810 s. 138.
BAUER SvArmHäls. 20 (
1924;
om förh. 1682).
Ssgr (förr):
–
regementsfältskärs-befattning.
KrigVAH 1848,
s. 74.
–
regementsfältskärs-boställe.
BtRiksdP 1894,
I. 1: nr 32, s. 3.
–
regementsfältskärs-tält.
VLBibl. 1784 s. 135 b.
–
REGEMENTS-FÄNNIKA. (
†)
regementsfana. Enn Regementz fänicka af grönnt Kordentaft medh gult korss. KlädkamRSthm 1565 B,
s. 11 b.
Sv Vapenh- SällskÅ 1927–28,
s. 34 (
i handl. fr. 1566).
–
REGEMENTS-FÄRG. (
om ä. förh.)
färg fastställd för (en bestämd detalj i) ett visst regementes uniformer. at fodret at boij blir efter regimentsfärgen. 2RARP 6: 646 (
1731).
SPAK Unif 17 (
1890;
om ä. förh.).
–
(1 b ) REGEMENTS-FÖRANDE,
n. (†) regerande, styrelse. HC11H 3: 25 (1670). Därs. 8: 119 1681.
–
REGEMENTS-FÖRBAND.
förband bestående av l. utgörande ett regemente; numera i sht i uttr. i regementsförband, i fråga om ett regementes uppträdande med underavdelningarna samlade. Övning i regementsför-
band under överstens ledning. KrigVAH 1882,
s. 7. Dessa tre regementsförband
(dvs. I 6, I 9 o. I 22). IllMilRevy 1901,
s. 123.
Bataljonen strider i allmänhet i regementsförband. InfRegl. 1945, 1:
14. –
REGEMENTS-FÖRENING.
kamratförening för personal som tjänstgör l. tjänstgjort vid ett regemente; stundom äv. om idrottsförening vid regemente. SkarabRegFMedlBl. 1932, nr 1, s. 5 (
1981).
IdrBl. 1935,
nr 54, s. 3.
– (
1)
REGEMENTS-FÖRFAREN. (
†)
som har erfarenhet av styrande l. regerande. RA II. 2: 207 1817.
– (
1)
REGEMENTS-FÖRVALTNING.
ordnande av statsstyrelse; äv. o. numera bl. (ngn gg arkaiserande): statsskick l. statsförfattning; jfr författning 3, 5. Riksens Enke-Drottning.., som hafwer til sjelfwa Regements författningen warit en god stolpe. HC11H 5: 59 (
1671).
Många kringvandrande Folkslag, som ej hava någon viss Regements Författning. DJURBERG GeogrUngd. 390 (
1781).
1720 års Regementsförfattning.
AdP 1786 s. 75.
2NF 21: 1328 (
1914;
om ä. förh.). särsk. (†) närmande sig l. övergående i bet.: regim.
Under förra Franska Regementsförfattningen hade.. (England) skickat en Flotta til West-indien. PT 1791,
nr 4, s. 3.
–
(1 b ) REGEMENTS-FÖRING. (
†)
(stats)styrelse, regim. Krigiska Regementsföringar. LBÄ 5–
6: 63 1797.
–
REGEMENTS-FÖRRÅD.
jfr förråd sbst.³ (¹ o.) 2. NORDENSVAN o. KRUSENSTJERNA 1: 214 (
1879).
Persedlarna.. förvaras å regementsförrådet. i ReglArm. 1889 s. 362.
IllMilRev 1904,
s. 33.
–
REGEMENTS-FÖRSAMLING. (
förr)
kyrklig församling som omfattade personalen vid ett stående regemente. VDAkt. 1714,
nr 99.
Alla.. vigningar så för officerare som gemena vid kongl. lifgardet och artilleriet böra ske i deras regementsförsamlingar. SynodA 1: 410 (
1753).
IllMilRevy 1900, s.
283. –
REGEMENTS-FÖRVALTNING. (
†)
[REGEMENTS-FÖRVALTNING.ssg 1]
1) till 1: omhänderhavande av ett lands styrelse; regerande, regering. Huru lyckelig för riket .. (Torgils Knutsson.:) Regements förvaltning varit. SCHÖNBERG Bref 1: 131 (
1772).
MinnSvNH 4: 13 1854.
[REGEMENTS-FÖRVALTNING.ssg 2]
2) mil. till 10: central förvaltande myndighet vid ett tegemente; jfr för valtnings-direktion o. kassa-avdelning. SFS 1894,
nr 95, s. 5.
Därs. 1909,
Bih. nr 102, s. 1.
– (
1)
REGEMENTS-FÖRVANT. (
†)
person som har med ett lands styrelse att skaffa. Rådhetoch amire RegementsFörwanter. FORSIUS Fosz 1Föret.
2 b (
1621:
It. orig.: des Regements vorwanten).
– (
1)
REGEMENTS-FÖRÄNDRING. (
numera bl. tillf.,
ålderdomligt)
förändring i statsskick l. styrelse, regimförändring; ombyte av statsöverhuvud l. regering; äv.: revolution, statsvälvning. 2SthmTb. 8: 231 (
1590).
Regementsförändringen (1772). KELLGREN (SVS) 4: 387 (
1784).Den nyllgen timade Regementsförändringen.
RF 1809.
Ingress. Regimentsförändringen i A(fton)- B(ladet). STRINDBERG Brev 4: 298 (
1884). HOLM
BERG Leopold 1: 138 1953.
–
REGEMENTS-GATA. (
förr)
tältgata genom regementes förläggning. LMil. 4: 1371 1709.
–
REGEMENTS-GEVALDIGER. (
förr)
jfr gevaldiger 1 a, -profoss. ÅngermDomb. 1648,
s. 106.
När någon soldat wid Landträtterne blir dömder at slita rijs wid påhlen på Tingzplatzerne thenne Execution af Regementz Gewaljern förrättas. SCHMEDEMAN Just. 726 (
1681).
2RARP 2: 190 1723.
–
REGEMENTS-GRÄNS.
[REGEMENTS-GRÄNS.ssg 1]
1) (
†)
till 5: riksgräns. Vida regements-gränser lysa stort på kartan men betyda i och för sig sjelfva ingenting. CHYDENIUS 3 1765.
[REGEMENTS-GRÄNS.ssg 2]
2) (
tillf.)
mil. till 10: gräns för ett regementes område. KrigVAT 1846,
s. 375.
–
REGEMENTS-HANDLING.
[REGEMENTS-HANDLING.ssg 1]
1) (
†)
till 1; i pl., om skötsel av regeringsärenden. BALCK Es. 66 (
1808).
MÜNCHENBERG Scriver Får. Föret. &
5 1728.
[REGEMENTS-HANDLING.ssg 2]
2) (
mera tillf.)
till 10; i pl.: handlingar l. dokument rörande regemente(n)s historia; jfr. akt. HistStAhnlund 217 1949.
–
REGEMENTS-HANTVÄRKARE ~⁰²⁰⁰. (förr)
direkt under regementsstab sorterande milltär hantvärkare. KrigVAT 1838,
s. 320.
–
REGEMENTS-HEMMAN. (
†)
om rotehemman. RP 9: 48 1642.
–
REGEMENTS-HISTORIA.
(bokvärk som ger en) framställning av ett regementes öden. NF 1889.
IllMilRevy 1908,
s. 133.
–
REGEMENTS-HISTORISK.
jfr -historia. RUDELIUS KalmRegPersonh. 1: 1 1952.
–
REGEMENTS-HOVSLAGARE ~⁰²⁰⁰. (förr)
jfr -hantvärkare, -veterinär samt skvadrons-hovslagare. 2RA 1: 55 (
1719).
FÜRST Florman 23 (
i handl. fr. 1793).
FLORMAN BrRetzius 17 (
1826).
–
REGEMENTS-HÄKTE. (
†)
== -arrest. BtRiksdP 1875 I. 1: nr 1, Bil.
nr 3 a,
s. 56.
2NF 1915.
–
REGEMENTS-HÄSTLÄKARE ~⁰²⁰⁰. äldre benämning på regementsveterinär. SvNorStatscal. 1816.
s. 656.
BtRiksdP 1883,
I. 1: nr 2.
FörslHärordn. B. 51. 2SvUppslB 10: 954 (
1949;
om ä.förh.).
Ssg:
–
regementshästläkare-beställning. (
förr)
SFS 1898 nr 109 s. 15.
–
REGEMENTS-INDELNING ~⁰²⁰. indelning av här(en) i regementen. KrigVAT 1835,
s. 433.
Den gamla historiska regementsindelningen. BtRiksdP 1875,
I. 1: nr
18. YttrHärordn.
s. 8.
TurÅ 1950 s. 159.
–
REGEMENTS-INDRAGNING ~⁰²⁰. upplösning av regemente(n) (i samband med nedskärning l. omorganisation av krigamakt). BtRiksdP 1927,
6: nr
27,
s. 15.
–
REGEMENTS-INGENJÖR. (
förr)
motoringenjör vid krigsorgam – serat regemente. SoldIlnf 1941,
s. 48.
Därs. 1943,
s. 52.
–
REGEMENTS-INSTRUMENT-FÄLTKISTA. (
†)
== -instrumentkista. KrigamSH 1799 s. 127.
–
REGEMENTS-INSTRUMENTKISTA. (
†)
regementsfältkista med kirurgiska instrument o. d. SamlFörfArméen 5: 609 (
1867;
efter handl. fr. 1817).
BtRiksdP 1892, 4Hufvudtit.
s. 66 (om
föråldrad materiel. –
REGEMENTS-INTENDENT.
(officer vid intendenturkåren, placerad ss.) chef för intendenturavdelningen inom en regementsstab. BtRiksdP 1869,
I. 1: nr 11, AnfLandtförsv. 2:
7.
SoldIlnf 1944,
s. 8.
Ssgr:
–
regementsintendents-aspirant.
SDS 1893,
nr 383 s. 2. -befattning.
BtRiksdP 1875, IV.
1: nr 6, s. 12.
–
regementsintendents-beställning.
TjReglArm. 1869,
s. 254.
–
REGEMENTS-JOURNAL. (
förr)
jfr journal 1 a. (Översten låter) alla de klagomålsom biläggas,.. i RegementsJournalen.. införas. LMil. 4: 1510 (
1714).
Att ur.. Regements-.. Jurnaler göra utdrag af ankomna order. KrigsmSH 1802,
s. 85.
HT 1950,
s. 75.
–
REGEMENTS-KAMPERING. (
†)
regementsmöte; regementsövning(ar); jfr kampera I 1 a . LMil. 2: 345 1690.
Därs. 4: 1125 1698.
–
REGEMENTS-KAMRAT.
om person i förhållande till en l. flera andra som tillhöra (l. tlilhört) samma regemente; i sht i fråga om fast anställd personal (särsk. officerare). 2MoB 1: 122 (
1814).
Han .. bjöd .. en av sina ogifta regementskamrater, löjtnant af Sund, att bo i villan. KRUSENSTJERNA Fatt. 1: 292 (
1935).
FRIDEGÅRD Här 42 (
1942).
–
REGEMENTS-KANON. (
förr)
== -stycke 2. GT 1788,
nr 125, s. 3.
Finnas Regements Canoner jämte Batterierna, så skjuta Regements Canonerna på Troupperna och Parqve Artilleriet på fiendtliga Batterierna. TÖRNGREN Artill. 2: 127 (
1795).
Små s. k. regementskanoner.. hvilka följde fotfolket under striden. FinBiogrHb. 819 1898. Almquist VärldH 5: 101 1933.
–
REGEMENTS-KANSLI. (
om ä. förh.)
jfr kansil 1 b o. -expedition. DA 1771,
nr 74, s. 1.
KrigsmSH 1802,
s. 72.
–
REGEMENTS-KASSA. (
numera bl. tillf.)
av ett regementes ledning förvaltad kassa av allmänna medel, regementes kassa; stundom äv. om kassa (särsk. av mera privat karaktär) avsedd att främja ngt visst ändamål vid ett regemente. LMil. 3: 38 (
1692).
Hwad som behöfwes til Öfweroch Under-Officerarnes Löner.. det har Öfwerten tilstånd .. at assignera. utur Regements Cassan. Därs. 4: 1485 (
1714).
Regementet, som efter en år 1772 träffad öfverenskommelse emellan Officerarne, hade sammanskjutit penningar til en Regements-Cassas formerande. KrigsmSH 1797,
s. 122. Directionen öfver Kongl. Svea Lif-Gardets Barnhus- och Regements-Kassor.
SthmstCal. 1805,
s. 140.
BtRiksdP 1904, 4Hufvudtit.
s. 34.
–
REGEMENTS-KASSA-KISTA. (
förr)
kista för förvaring av regementskassa; jfr -kista 2. PH 6: 4527 1757.
–
REGEMENTS-KASSA-VAGN l. -KASSE
-VAGN. (
förr)
kassavagn för regementskassa. KKD 5: 10 (c. 1709).
Krig VAT. 1855, s.
30 (om österrikiska förh.).
–
REGEMENTS-KASSÖR.
äldre benämning på (under regementsintendent lydande) befattningshavare (i senare tid underofficer) med uppgift att ha hand om kassaväsendet vid regemente, numera kallad: kassachef. HENEL 1729 23 (
1730).
SFS 1944,
s. 506.
–
REGEMENTS-KISTA. (
förr)
[REGEMENTS-KISTA.ssg 1]
1) == -fältkista. HJELT Medicinalv. 3: 222 (i hahdl. fr. 1696).
HFinlÖ 406 1730.
KrigscollKungör. 5/4
1780.
s. 3.
[REGEMENTS-KISTA.ssg 2]
2) regementes kassakista; förr äv. övergående i bet.: regementskassa. Huru som.. (översten) har låtit uprätta en Regementskistaat dymedelst ihopsamla någre medel til åtskillige Regementets nödwändige utgifter. LMil. 4: 969 1696. Regements-Skrifvaren .. bör.. de upburne medlen straxt insättia i Regements-Kistan.
ABRAHAMSSON 68 1726.
PH 6: 4526 1757.
–
REGEMENTS-KLÄDE. (
†)
uniformskläde (för ett regemente). KulturbVg. 3: 40 1727.
–
REGEMENTS-KNEKT.
(-mente- 1621. -ments- 1632–1680) (
†)
knekt tillhörande ett infanteriregemente, fotsoldat; särsk. i uttr. ngns regementsknektar, de knektar som tillhöra ngns regemente. Krijgsart. 1621, &
61. Att kunna.. igenskaffe sijne regemäntzknichter, som så altt för många undan honom borttlupne ähre.
OxBr. 9: 182 (
1632).
LMil. 1: 16 1680.
–
REGEMENTS-KOLONN. (
förr)
kolonn (se d. o. 2 a) bildad av ett regemente. KrigVAT 1834,
s. 498.
Därs. 1846,
s. 276.
–
REGEMENTS-KOMMISSARIAT. (
förr)
jfr -kommissarie. LMil. 4: 1553 1716.
–
REGEMENTS-KOMMISSARIE.
befattningshavare vid ett regemente (l. motsvarande förband) med uppgift att (under regementskvartermästarens l. vissa likställda myndigheters överinseende) sörja för förbandets underhåll m. m.;.i tåga om nutida sv. förh. bl. (mera tillf.) om befattningshavare (vanl. värnpliktigt underbefäl) som under fältförhållanden vid regementsstab biträder vid ombesörjandet av förekommande intendenturgöromål (särsk. röradde förplägnaden): kommissarie i regementsstabsbatteri. Mtil. 4: 1411 (
1709).
(Bytet) blef af regements commisarien Flodman emottagit til regements magazinet. DAHLBERG Lefn. 17 (c. 1755).Regements-Qvartermästaren och Regements-Coaimissarien, bör hafva omsorgen och redovisningen för furage-detaljen. KrigVAH 1825 s.
28. SoldKom. 1943,
s. 96.
Ssgr:
–
regementskommissarie-befattning.
SFS 1838,
nr 22, s. 3.
–
regementskommissarie-beställning. (
numera bl. tillf.)
TjReglArm. 1889,
s. 254.
–
regementskommissarie-instruktion.
LMil 4: 1485 1714.
–
regementskommissarie-tjänst.
KrigVAT 1838,
s. 310.
– (
1)
REGEMENTS-KONSTITUTION. (
†)
statsförfattning,. konstitution (se d. o. 3; jfr -författning. CHYDENIUS 44 1765.
AdP 1789,
s. 238.
–
REGEMENTS-KONTOR. (
†)
[REGEMENTS-KONTOR.ssg 1]
1) till 10; om kassaavdelning vid regemente. LMil. 2: 381 (
1690).
KrigVAT 1856,
s. 68.
[REGEMENTS-KONTOR.ssg 2]
2) till 10 c; vid amiralitetet: kontor för skeppsregemente(na). BoupptSthm 1675,
s. 836 a.
–
REGEMENTS-KRIGSFÖRHÖR. (
†)
förhör l. handläggning inför l. sammanträde med regementskrigsrätt. VDAkt. 1717,
nr 94. Därs.
1723, nr
268. –
REGEMENTS-KRIGSRÅD. (
†)
titel för viss (lägre) civilmilitär befattningshavare vid regementsstab. RR 11/9 1613; jfr
HALLENBERG Hist. 3: 8 1793.
2VittAH 17: 127 (
1839,
1846;
om förh. på 1600-
talet).
–
REGEMENTS-KRIGSRÄTT ~⁰² äv. ~²⁰.(förr)
krigsrätt (se d. o. 4) vid regemente (l. motsvarande förband); äv. om session med sådan rätt. SCHMEDEMAN Just. 1364 (
1694).
Regimentz Krijgzrätten wid Kongl. Maij:tz Gvardie. CollMedP 1696,
s. 81.
Widh en Regementzkrigzrätt, som iag då lärer hålla. VDAkt. 1715,
nr 192.
Regements-Krigsrätt vid hvarje af de till armen hörande regementen eller korpser. SFS 1868,
nr 60 s. 70.
Därs. 1947,
s. 2373.
– (
5)
REGEMENTS-KROPP. (
†)
om en stat med tanke på att den kan liknas vid en levande organism, "statskropp". HC11H 5: 66 (
1671).
At giöra ett Rike eller Regements-Kropp.. mäcktig. NORDENCRANTZ Arc. (
1730;
i boktiteln). Öfverheten .. såsom Hufvudet af Regementskroppen.
BERCH Hush. 367 (
1747).
SCHULTHESS (
1885) .
–
REGEMENTS-KVARTERMÄSTARE ~⁰⁰²⁰⁰. kvartermästare vid regementsstab; direkt under regementschef lydande kvartermästare. RR 11/9 (
1613).
En Regementz Quartermästare böhr hafwa .. noga acht om Quarterens heställning, sampt.. Victualiers .. Tilförszler. DELACHAPELLE ExBook 23 (
1669).
Regements-Qvartermästaren skall tjenstgöra såsom Adjutant hos Regements-Chefen. SFS 1838,
nr 22, s. 2. SoldIInf
1944,
s. 8.
Ssgr:
–
regementskvartermästar(e)-befattning.
SFS 1838,
nr 22, s. 2.
–
regementskvartermästar(e)-beställning.
TjReglArm. 1889,
s. 231.
–
regementskvartermästar(e)-plats. (
numera bl. tillf.)
jfr plats, sbst.¹ 7 b. HAMILTON MilUnd. 96 (
i handl. fr. 1831).
–
regementskvartermästar(e)-säte. (
†)
== -boställe. LMil. 3: 315 1693.
–
REGEMENTS-KVARTERMÄSTERSKA.
[till -kvartermästare]
(
†)
hustru till (l. änka efter) regementskvartermästare. VDAkt. 1719,
nr 177.
–
REGEMENTS-KYRKOTIONDESPANNMÅL ~⁰⁰¹⁰⁰²⁰ l ~⁰⁰¹⁰¹⁰² (förr)
kam. kyrkohärbärgesspannmål anslagen till (avlöning åt officerare vid) ett regemente. LMil. 1: 24 1680.
–
REGEMENTS-KYRKPARAD. (
†)
regementes uppställning för (inspektion före) hållande av gudstjänst. ReglInf 1751,
s. 4.
– (
1)
REGEMENTS-LAG,
r. l. f. l. m. (†) lag angående statsstyrelse o. d. BERGKLINT MSam. 1: 71 (
1781).
AdP 1789 s. 442.
– (
1)
REGEMENTS-LAST.
(-ment- 1640. -ments- 1633) (
†)
== -börda. RP 3: 21 (
1633).
Därs. 8: 80 1640.
–
REGEMENTS-LIVRÉ. (
†)
uniform fastställd för ett regemente; jfr -uniform. LMil. 3: 448 1694.
–
REGEMENTS-LUCKA.
[REGEMENTS-LUCKA.ssg 1]
1) (
numera bl. tillf.)
lucka mellan två (till parad l. inspektion o. d. uppställda) regementen; förr äv. om lucka i mitten av ett regementes slagordning. Krig VAH 1808,
s. 20.
Intaga brigaderna "samlad ställning", så utgör regements-luckan 40 steg. Därs. 1858 s. 257.
[REGEMENTS-LUCKA.ssg 2]
2) (
om ä. förh.)
omstörre öppning l. gata genom (l. i mitten av) ett regementes tält. l. barackläger. DA 1774,
nr 144, s. 1. På exercisfältet strax utanför regementeluckan
(i Dalregementeh läger) vid Rommehed.
SDS 1895,
nr 445, s. 2.
Lägerplatsen med sina tältgator samt artilleri i regementsluckan. SvKulturb. 11– 12: 315 (
1982;
om förh. 1783).
–
REGEMENTS-LÄGER. (
om ä. förh.)
regementes läger(område). LMil. 4: 1393 (
1709).
FRYXELL Ber. 6: 107 (
1833).
–
REGEMENTS-LÄKARE.
militärläkare av den kategori som är närmast högre än bataljonsläkare; den till tjänsteställningen främste av läkarna vid ett regemente (l. motsvarande förband). MÜNCHENBERG Scriver Får. 208 (
1725).
TjReglArm. 1858,
1: 89.
Att benämningen reg(emen)ts-fältskär .. (1797) utbyttes emot reg(emen)ts-läkare. Krig VAT 1858,
s. 126.
TrängRegl. 1940 s. 464.
Ssgr:
–
regementsläkar(e)-befattning.
TjReglArm. 1889,
s. 273.
–
regementsläkar(e)-beställning.
BtRiksdP 1870 I. 1: nr 1, s. 22.
–
regementsläkar(e)-boställe. (
förr)
1NJA 1927,
s. 42 (
om ä. förh.)
–
regementsläkar(e)-expedition. (
förr)
BtRiksdP 1892,
I. 1: nr 31, s. 7.
–
regementsläkar(e)-tjänst.
AB 1869,
nr 127, s. 3.
–
REGEMENTS-LÄNGD. (
†)
== -rulla. Öffuerstens.. Regementzlängd. Mönsterrulla 1625.
s. 61 a.
–
REGEMENTS-LÖJTNANT. (
förr)
benämning på officer i tjänsteställning ungefär motsvarande nutida överstelöjtnants. RR 11/9
1613.
2VittAH 17: 127 (
1839 1846;
om ä. förh.).
-MAGASIN. (
numera bl. tillf.)
jfr -förråd. KKD 1: 131 (c. 1710).
DAHLBERG Lefn. 17 (c.
1755).
–
REGEMENTS-MAJOR. (
†)
den till tjänsteställningen främste av majorerna vid ett regemente. OxBr. 10: 103 (
1628).
Hr Mauritz v. Krusenstjerna, Place- och Regements-Major vid 1:sta Volontär-Reg. SvKrigCivCal. 1804, s.
95. KrigVAT 1835,
s. 338.
–
REGEMENTS-MARKETENTARE. (
förr)
LMil. 1: 275 1683.
–
REGEMENTS-MARSCH.
regementes (parad)marsch; jfr marsch, sbst.¹ ². En tima innan Förgadringen skulle slås, bör Rege ments-Trumslagaren.. slå Regements-Marchen. ReglInf. 1751, s. Y
8 a.
–
REGEMENTS-MEDEL, pl. (
†)
vid ett regemente förvaltade l. för ett regemente avsedda pänningmedel. Regements-skrifwaren, hwilken alle Regements-medel äro anförtrodde. LMil. 2: 442 (
1690).
Då commissarien .. afsändes att afhämpta regementsmedel. 2RA 1: 51 1719.
Krig VAT 1849 s.
327 (efter handl. fr. 1716).
–
REGEMENTS-MEDICINALKISTA. (
†)
== -medikamentskista. ACREL UtkMedKista A 2 a
1786.
KrigVAT 1853,
s. 353 1808.
–
REGEMENTS-MEDIKAMENTSKISTA. (
†)
kista med medicin o. d. vid ett regementes sjukvårdstross. KrigsmSH 1799 s. 123.
SamlFörfArméen 5: 589 (
1867;
efter handl. fr. 1817).
–
REGEMENTS-MUNDERING. (
†)
om uniformer o. d. för ett regemente. LMil. 3: 460 1694.
–
REGEMENTS-MUSIK.
[REGEMENTS-MUSIK.ssg 1]
1) (
numera bl. tillf.)
musik av regementes musikkår; förr äv.: militärmusik. THOMÉE IiiSv. 268 (
1866).
Från fjerran Markusplatsen / Smeksamt sig i örat fäster / Regimentsmusik. SNOILSKY 1: 11 (
1869).
STRINDBERG NRik. 29 (
1882). jfr (†): Du har en bror som kan blåsa regimentsmusik på klarinett.
ALMQVIST DrJ 452 (
1834). jfr äv. (†): Mängden var.. tyst,.. tills en regementsmusik åter dånade.
SNELLMAN Tyskl. 166 1842; jfr
2. [REGEMENTS-MUSIK.ssg 2]
2) musikkår vid regemente (l. motsvarande förband); äv. (numera bl. tillf.) i generell anv., om det milltära musikväsendet (vid armén). HÜLPHERS Mus. 87 (
1773;
om millärt musikväsen).. Regementsmusiken spelade för tionde gången studentsången uppe på läktaren.
ASPLUND Stud. 30 1912.
MinnSvLärov. 2: 97 (
1928). Jfr (†): Vesterbottens Regements.musik.
IT 1791,
nr 92, s. 1.
–
REGEMENTS-MUSIKANT. (
†)
medlem av regementes musikkålr. SkildrÅboAkad. 25 (
1815).
Regements Musikanten.. Carl Bredberg. Arvskifte Växjö 1840.
KrigVAT 1857 s. 354 (om italienska förh.).
–
REGEMENTS-MÄRKE.
(-ment- 1916. -ments. 1815 osv.) (
om äldre l. utländska förh.)
märke (på uniformspersedelhjälm l. dyl.) som utgör igenkänningstecken för ett regemente. VexiöBl. 1815,
nr 22, s. 4.
(År 1807 fastställdes) för alla regementen olika s. k. regementsmärken att fästas framtill och midt på hattarne. SPAK Unif 47 (
1890).
SILFVERSTOLPE Boleslawski o. Woodward PolskRytt. 239 1933.
–
REGEMENTS-MÖNSTERSKRIVARE ~⁰⁰²⁰⁰. (förr)
jfr -skrivare 1. RR 11/9 1613.
2VittAH 17: 127 (
1839, 1846;
om ä. förh.). –
REGEMENTS-MÖNSTRING. (
tillf.) särsk.
om överstes mönstring av sitt regemente. RARP 16: 441 1697.
–
REGEMENTS-MÖTE. (
förr)
övning (l. mönstring) l. utbildningskurs (ofta omfattande två l. flera veckor) till vliken ett helt regemente var sammandraget, möte (se d. o. 7; jfr regements-övning, repetitions-övning. DAHLBERA Dagb. 166 (
1669;
uppl. 1912). Emedan Kneckten 14 dagar på Regiments.mötet.. om sommaren campera skal.
LMil. 1: 605 (
1685).
Reg(ententsmötet, som vanligen räcker 26 dagar, och till hvilket hela personalen beordras. NORDENSVAN o. KRUSENSTJERNA 1: 75 (
1879).
KRUSENSTJERNA Fatt. 1: 346 (
1935).
Ssgr (förr):
–
regementsmötes-pänningar, pl. om pänningar som av allmogen erlades för knekts underhåll under regementsmöte.
LMil. 1: 76 1681.
–
regementsmötes-rulla,
r. l. f. rulla över personal (vid ett visst förband) som deltog i regementsmöte. LMil. 4: 1595 1717.
–
REGEMENTS-MÖTES-PLATS. (
om ä. förh.)
plats för regementsmöte; regementes permanenta samlings- o. lägerplats för övningar o. d. LMil. 1: 605 1685.
KrigvVAH 1844,
s. 6.
–
REGEMENTS-NOTARIE. (
förr)
notarie vid regemente; jfr -auditör. DA 1793,
nr 183, s. 1.
–
REGEMENTS-NUMMER. (
förr)
om (rote)nummer vid ett (indelt) regemente; förr särsk. i sg. best., om sammanfattningen av dessa nummer. DAHLBERG Dagb. 266 (
1692;
uppl. 1912). Regements-Numern ifrån
1 til 1100.
LMil. 3: 126 1692.
–
REGEMENTS-NÄT.
koordinatnät för angivande av skjutriktningar o. d. inom stridsgrupperat artilleriregemente. ArtillRegl. 1940, 2:
14. –
REGEMENTS-OFFICER.
[REGEMENTS-OFFICER.ssg 1]
1) (
†)
om var o. en av de (högre) befälspersoner o. civilmilltära vederlikar vid ett regemente som lydde direkt under regementschefen o. icke voro fördelade på kompanierna; jfr.befäl 2. OxBr. 9: 7 (
1618).
Effter n(ämnd)e Regementz officerere .. (näml.) Regementz Lutenampt.. Regementz wachtmester.. Regementz Quartermester.. Regementz Schultz .. Regementz Munsterschrifr. KlädkamRSthm 1619 B,
s. 40 a.
Mönsterrulla 1622,
s. 69. KlädkamRSthm
1651 ,A
nr 118.
[REGEMENTS-OFFICER.ssg 2]
2) vid regemente tjänstgörande officer som är kompanichefs förman; numera bl.: officer i ngn av graderna från överste till major(äv. med inbegrepp av musikinspektör); motsatt: kompaniofficerare (o. generalspersoner); äv. om sjöofficer av kommendörs l. kommendörkaptens grad; i ä. språkprov svårt l. omöjligt att skilja från l. (Kaptenen) böhr.. tahla (för sina underledande) hoos Öfwersten och the andre sine föresatte Regementz Officerare. DELACHAPELLE ExBook 20 (
1669).
En Regements-Officerare (får) 1000. ock en Compagnie Officerare 600. Dal. S:mt. PH 1: 104 (
1719).
Öfverste, Öfverete-Löjtnant, Major.. (äro) Regements-Officerare. SPAK HbFältartill. 2 (
1873).
SvUppslB 3: 400 (
1929;
äv. vid flottan).
SoldArm. 1953, 1:
18.
Ssgr (till -officer 2; mil.):
–
regementsofficers-beställning.
TjReglArm. 1889,
s. 224.
–
regementsofficers-boställe. (
förr)
VDAkt. 1766,
nr 407.
–
regementsofficers-grad.
TjReglArm. 1889,
s. 236.
–
regementsofficers-tält. (
förr)
DA 1793,
nr 41, s. 3.
– (
1)
REGEMENTS-OFÖRFAREN. (
†)
Oerfaren i sådant som har med statsstyrelse att göra. RA Il. 1: 382 1614.
– (
1)
REGEMENTS-OK. (
†)
[REGEMENTS-OK.ssg 1]
1) om styrelse som av undersåtar känns tryckande l. tyrannisk. SCHRODERUS Os. III. 1: 7 (
1635).
[REGEMENTS-OK.ssg 2]
2) regeringsbörda. LUNDSTRÖM LPGothus 1–2: Bil.
3 (i handl. fr. 1595).
–
REGEMENTS-OMBUD ~⁰², äv. ~²⁰. [REGEMENTS-OMBUD.ssg 1]
1) (
förr)
== -fullmäktig. KrigVAT 1833, jan.
s. 22.
BtRiksdP 1876,
I. 1:
nr 18, s. 13 (vid boställssyn).
MALMSTRÖM i
2SAH 62: 187 (
1885;
om ä. förh.).
[REGEMENTS-OMBUD.ssg 2]
2) äldre benämning på regementsassistent vid krigsorganiserad regementsstab. SoldInf. 1941,
s. 48. närs.
1942,
s. 49.
– (
1)
REGEMENTS-OMKOSTNAD.
[efter t. regimentsunkosten, pl.]
(
†)
dels i pl.: omkostnader för en stats styrelse o. d., dels (anträffat bl. i sg. best.) allmännare l. bildl.,liktydigt med: andras bekostnad.
Marqvist och jag inginge thetta accord (om skadestånd för den påstådda oförrätten), och lefde rätt propert på Regementzomkostnaden. HUMBLA Lander. 177 (
1740;
t. orig.: Regiments-Unkosten).
WIKFORSS 2: 384 (
1804).
HEINRICH (
1828) .
–
REGEMENTS-ORDER.
[REGEMENTS-ORDER.ssg 1]
1) av regementschef l. hans ställföreträdare utfärdad order; i sht om skriftlig dylik order som ingår som nummer i en (årlig) serie. VDAkt. 1779,
nr 276.
Underrättelse.. (om nattvards- gång) meddelas tre dagar förut på regements-orderne. TjReglArm. 1858, 1: 9.
InfRegl. 1939, 2:
114. [REGEMENTS-ORDER.ssg 2]
2) (
†)
(tid för) utdelning av regementsorder (i bet. 1; jfr order 5 a . TjReglArm. 1858, 2:
273. Då signal
(ges) till reg(emen)tsorder.
NORDENSVAN o. KRUSENSTJERNA 1: 300 1882.
–
REGEMENTS-ORDNING.
[jfr t. regimentsordnung]
[REGEMENTS-ORDNING.ssg 1]
1) till 1: Stadga som reglerar en stats l. dyl. Styrelse; regeringsform; numera nästan bl. (föga br., hist.) om 1587 i Kalmar antagna stadgar som reglerade vissa frågor rörande Sveriges styrelse o. förhållandet till Polen efter Sigismunds val till polsk konung Kalmar stadgar. RA I. 2: 800 1588.
CHESNECOPHERUS Skäl Dd
1 a (
1607).
Den Regementz Ordning H: K: Mtt hafuer låtidt författa. RARP 2: 10 (
1633;
om den regeringsform som antogs 1634). Regementsordningen i Kalmar.
2SvUppslB 1952.
[REGEMENTS-ORDNING.ssg 2]
2) hist. till 1, 6 b; om den av Gustav Vasa 1540 utfärdade förordningen angående den provinsiella styrelsen i Västergötland. ALMQUIST CivLokalförv. 2: 102 1919.
–
REGEMENTS-PARAD. (
numera bl. tillf.)
parad av (kontingent som representerar ett) regemente; förr äv. konkret, om det deltagande förbandet. KrigsmSH 1798, 1:
97.
TjReglArm. 1858,2:
25 (konkret). –
REGEMENTS-PARAD-PLATS. (
förr)
regementes paradplats. TjReglArm. 1858. 2:
175. –
REGEMENTS-PASTOR.
innehavare av den högsta kategorien av prästerliga befattningar vid ett regemente (i allm. endast en vid varje regemente, i fråga om moderna förh. bl. vid krigsorganiserat artilleriregemente); före 1927 särsk. om dylik präst som var upptagen på regementets fredsstat (o. som förestod regementsförsamling, där sådan fanns); jfr -predikant, -präst. HdlCollMed..9/7 1696. Regements Pastoren vid Savolax Infanterie Reg:te Joh. Fabritius. PT 1758,
nr 35, s. 3.
(Vid Svea livgarde) voro.. (1791) 3 Regements-Pastorer. WALLQUIST EcclBefordr. 17 (
1797).
TjReglArm. 1889, s.
167. SoldlArtill. 1947,
s. 8.
Ssgr:
–
regementspastors-befattning.
HAGSTRÖM 1: Hrdam. 1: 129 (
1897).
–
regementspastors-beställning.
SFS 1837,
nr 49, s.
1. –
regementspastors-boställe. (
förr)
VDP 1749 s. 39.
–
regementspastors-syssla,
r. l. f. BtRStP 1828–29 IW.
2: nr 25 s. 15.
–
regementspastors-tjänst.
GEIJER i
2SAH 19: 15 1837.
–
REGEMENTS-PASTORAT.
[åtm. delvis sannol. avledn. av -pastor]
(
†)
regementspastors ämbete l. församling; jfr -församling. Fast än iagh för 2 åhr sedan war vocerat till RegementzPastoratet. VDAkt. 1689,
nr 378. Därs.
1711,
nr 332.
–
REGEMENTS-PASTORSKA.
[avledn. av -pastor]
(
†)
regementspastors hustru l. änka. ASScF VIII. 2: 284 1778.
–
REGEMENTS-PENNINGKISTA,
se -pänningkista.
–
REGEMENTS-PIPARE. (
förr)
jfr pi-. pare, sbst.¹ ⁷, o. -trumslagare. KlädkamRSthm 1675,
s. 404 a. Angående efterföljande stabs-Betjente såsom FältskärsGesällerne Rättegångsskrifwvaren.. Regements-Piparen; Så blifwa desamma ansedde såsom Under-Officerares wederligar.
LMil 4: 1354 (
1706).
NORDFORSS 1805.
–
REGEMENTS-PJÄS. (
om ä. förh.)
jfr -stycke 2. Fält-Artillerie af så väl gröfre, som Regements-piecer. PH 14: 524 1790.
KrigVAT 1848,
s. 16.
–
REGEMENTS-POST. (
†)
Regementspost.. (dvs.) post, som fortskaffas emellan soldatrotar för bref i embetsärender till befälet. DALIN 2: 770 (
1855).
THOLANDER Ordl. (
c. 1875).
–
REGEMENTS-POSTMÄSTARE ~⁰²⁰⁰. chef för posttjänsten vid krigsorganiserat regemente. –
REGEMENTS-PREDIKANT. (
om ä. förh.)
predikant l. präst vid regemente; särsk. om regementspastor l. om regementspastors ställföreträdare; äv. om innehavare av den lägre prästerliga tjänsten på ett indelt regementes stat (motsatt: regementspastor); jfr -präst. Mömsterrulla 1623,
s. 89 b.
(Vi förordna.. Bolinum, att.. wara Regementz predikant.. uthi Regementz prästens ställe.
BOLINUS Dagb. 62 (i handl.
fr. 1675).
LMil. 2: 171 (
1688;
om präst vid regemente).
HENEL 1729 35 (
1730;
(om innehavare avprästerlig tjänst närmast under regememtspastors vid Smålands kavalleriregemente).
Det svenska fotfolket (hade på G. II A:s tid) 4 (predikanter) vid hvarje regemente, af hvilka en var Regements-Predikant och hade nära dubbelt så stor aflöning, som de öfrige. 2VittAH 17: 50 (
1839 SCHÜCK i
3SAH LII. 2: 302 (
1941;
om förh. 1783).
Ssgr (förr):
–
regementspredikants-fullmakt.
VDAkt. 1664,
nr 427.
–
regementspredikants-syssla,
r. l. f. BERNDTSON 1880.
–
regementspredikants-tjänst.
BOLINUS Dagb. 63 (
i handl. fr. 1675).
–
REGEMENTS-PROFOSS. (
förr)
den till tjänsteställningen främste bland profosserna vid ett regemente. RR 11/9 (
1613).
När något tjufweri begås, skola Regiments- och Compagnie-Profoszerne flitigt i därefter slå. LMil. 1: 275 1683.
SvFolket 4: 237 (
1939;
om ä. förh.).
Ssg (förr):
–
regementsprofoss-boställe.
PT 1899,
nr 233, s. 1.
–
REGEMENTS-PRÄST. (
om ä. förh.)
präst vid regemente; i sht inskränktare: den till tjänsteställningen främste av prästerna vid ett regemente (tidigast särsk. infanteriregemente); jfr -pastor, predikant samt bataljonskompani-, skvadrons-präst. Ingen Öfwerste eller Ryttmästare hafwe macht at antaga någon Regementz eller Ryttare Präst aff egit god tyckie. Krijgsart. 1621 &
13. Regem
(ents) Prest Her Peder 3. andre
(präster) Her Johan Her Niels Her Peer.
Mönsterrulla 1626,
s. 31 a. Hvarvid Vi .., hvad Regements
-Präster angår, låtit Vårt.. Förbud afgå til samtelige Regements-Chefs, at .. icke kalla.. flere än tvänne, Regements-Pastorn inberäknad.
WALLQUIST EcclSaml. 5–
8: 4 1784.
HT 1922,
s. 238 (om förh.
1676).
Ssgr (om ä. förh., numera bl. tillf.):
–
regementsprästs-beställning förr äv.
regementspräste-beställning.
(-präste- 1781) VDAkt. 1781, nr 96. -plats. (-präste- 1663) HärnösDP 1663. 64.
–
regementsprästs-tjänst. (
-präste. 1662–1689)
HärnösDP 1662,
s. 15.
–
REGEMENTS-PUKSLAGARE ~⁰²⁰⁰. (förr)
jfr -pipare, -trumslagare. LMil. 1: 138 (
1682).
Krig VAT 1852,
s. 484 (om ä.förh.). –
REGEMENTS-RAPPORT.
regementschefs ordergivning till sina församlade bataljonschefer m. fl.; förr äv. om tillfälle då kompanicheferna vid ett regemente (jämte övrigt befäl på kompanierna) samlades för rapportering till (regementschefen l.) tjänstgörande majoren. TjReglArm. 1858. 2:
139. –
REGEMENTS-RULLA,
r. l. f. (
tillf.)
rulla över ett regemente. KrigsmSH 1802 s. 22.
– (
1,
6)
REGEMENTS-RÅD.
[jfr t. regimentsrat, regeringsråd]
hist. [REGEMENTS-RÅD.ssg 1]
1) == regemente 6 a. G1R 13: 29 (
1540).
Twå vtaff Regimentz rådet, skole altiid wara hoss, när Fougterne göre theris regenskap. CivInstr. 1 1541.
Minnesskr1734Lag 1: 24 1934.
[REGEMENTS-RÅD.ssg 2]
2) titel för medlem av regementsrådet (i bet. 1) l. för högre medlem av den centrala styrelsen l. förvaltningen under 1540-talet. RA I. 1: 250 (
1540).
Mils Krumme.. (var) år 1540.. Regementsråd. 2VittAH 22: 258 (
1861).
HILDEBRAND Statsförf. 280 1896.
SvH 4: 237 1920.
[REGEMENTS-RÅD.ssg 3]
3) (
mera tillf.)
== regemente 6 b; äv. om medlem av denna institution. RA I. 1: 263 1540.
HSH 29: 93 1541.
3NF 1932.
–
REGEMENTS-RÄKENSKAPER ~⁰⁰²⁰, pl. (
mera tillf.)
räkenskaper förda vid ett regemente; jfr -räkning 1. HT 1950,
s. 75.
–
REGEMENTS-RÄKNING.
[REGEMENTS-RÄKNING.ssg 1]
1) (
numera bl. ngn gg tillf.)
i sg. l. pl.: räkenskaper förda (rörande uppbörden) vid ett regemente (under ett år).
LMil. 1: 21 1680.Hafwandes Regementsskrifwaren för desze penningar at göra räkninguti Regements-Räkningarne, dock under sin serskilte titul.
Därs. 4: 1075 (
1697).
SFS 1828, s.
1706 (i sg.).
2RA 3: 580 (
1917;
i referat av handl. fr. 1734).
[REGEMENTS-RÄKNING.ssg 2]
2) (
†)
i uttr. insätta på l. för regementsräkningen på l. uti banko, insätta i bank för regementes räkning l. på dess konto. LMil. 2: 356 (
1690).
Därs. 3: 40 1692.
–
REGEMENTS-RÄTT,
r. l. m. (
om ä. förh.)
regementskrigsrätt; särsk. motsatt: generalkrigsrätt ; tidigast om den underrätt i ett fältläger som handlade mål rörande fotfolket (motsatt: ryttarrätt); förr äv. i uttr. sitta regementsrätt, delta i regementskrigsrätts session. Vnderrätten (i lägret) består vthi RegementzRätten vnder footfolket och RyttareRätten vnder Rytterijt. Krijgzart. 1621 &
122. Så förordnar Konglige Maj:t .. en Under- eller Regiments-Rätt, same Öfwereller
General-Krigsrätt.. LMil. 1: 258 (
1683).
Satt jag regimentzrätt uthj gen:majorens qvarter j Pernau. KFÅb. 1912,
s. 358 1700.
Bergv. 1: 591 1714.
SvFolket 4: 237 1939.
särsk.
om underrätt vid regemente med två l. flera rättsinstanser. LMil. 2: 23 1686.
PH 8: 384 1766.
– (
1)
REGEMENTS-RÖVARE. (
†)
person som usurperat (härskar)makten, usurpator. SCHRODERUS Os. 1: 753 (
1635).
Därs. 812. –
REGEMENTS-SADELMAKARE ~⁰⁰²⁰⁰. (förr)
jfr -hantvärkare. HALLMAN Förf. 207 (
1837).
TjReglArm. 1889, Bil.
s. 9.
– (
1,
5)
REGEMENTS-SAKER, pl.
(-ment- 1587. -ments- 1589–1719) (
†)
ärenden l. frågor o. d. Som röra styrelse l. reglering o. d., regeringsärenden, statssaker. KalmStadg. 5/9 1587.
Förfarenheet uthi regementz- och werdzlige saaker (bör ett riksråd ha.) RA II. 2: 74 (
1617).
2RARP I. 1: 18 1719.
–
REGEMENTS-SAMLINGSPLATS ~⁰⁰². (om ä. förh.)
jfr -mötes-plats. TjReglArm. 1858, 3:
69. –
REGEMENTS-SCHULTZ.
[jfr ä. t. regimentsschultheiss]
(
förr)
regementsauditör. RR 11/9 1613.
2VittAH 17: 127 (
1839.
1846;
om förh. på 1600-talet).
– (
1)
REGEMENTS-SJUKA. (
†)
härsklystnad, makthunger. GRUBB 252 1665.
–
REGEMENTS-SJUKHUS ~⁰², äv. ~²⁰. Tj ReglArm. 1889, s. 106.
– (
1,
5)
REGEMENTS-SKEPP. (
†)
bildl.: statsskepp. HCl1H 14: 145 1680.
–
REGEMENTS-SKOLA,
r. l. f. (Om ä. förh.) vid regemente: skola (i sht för manskap, äv. för underofficerare) där undervisning gavs i allmänbildande (o. milltära) ämnen; äv. om vissa rent milltärautbildningskurser vid regementen. HAZELIUS Förel. 55 (
1839).
KrigVAH 1844,
s. 90 (om franska förh.). Har..
(rekryten vid gardena) ej nödig insigt i räkning, innanläsning och skrifning kommenderas han .. i regementsskolan.
LUNDIN NSthm 524 (
1889). "Regementsskolan", hvilken innefattar .. dels korpralykola .. dris utbildning till yrkesmän.
BtRiksdP 1892 B,
1: nr 1, FörslHärordn.
s. 80.
–
REGEMENTS-SKRIVARE.
[REGEMENTS-SKRIVARE.ssg 1]
1) till 10; fram till omkr. 1880: vid regemente l. motsvarande förband anställd civilmilitär tjänsteman som bl. a. omhänderhade de (viktigare) ekonomiska göromålen inom förbandet (uppbärande av avgifter, uträkning o. utbetalning av löner o. d.); jfr -mönsterskrivare. RR 17/9 (
1613).
Mönsterrulla 1623.
s. 89 b. Regimentz schrifweren
(bör göra reda) för Rollerne.
RARP 2: 129 (
1634).
Domböckernes och Protocollernes hållande af Regements-skrifwaren. LMil. 2: 340 1690.
Regements-skrifwarne.. skola ifrån detta års början sara för Regements-medlen.
PH 1: 101 1719.LAGERLÖF
Mårb. 98 (
1922;
om ä. förh.).
[REGEMENTS-SKRIVARE.ssg 2]
2) till 10 c: fram till 1903 använd titel för vissa kanslitjänstemän vid flottans stationer (med uppgift att ombesörja personalens rullföring o. avlöning m. m.). Siöart. 1685, art.
88. TjReglArm. (
1889).
Bil. s. 8. VFl. 1929,
s. 93 (
om ä. förh.)
–
regementsskrivar(e)-befattning.
KrigVAT 1847,
s. 19. boställe.
Krig VAH 1856,
s. 59.
–
regementsskrivar(e)-instruktion.
KrigVAT 1834, s.
45. TjReglArm. 1858, 1:
78. –
REGEMENTS-SKRIVERSKA,
f. [avledn. av -skrivare]
(
†)
regemnentsskrivares hustru l. änka. Änkefru Regementsskrifverskan Wettermark. VDAkt. 1783,
nr 261. jfr: Vice Regementsskrifverskan Fru Gustafva Carolina Kryger.
ArvskifteVäxjö 1819.
–
REGEMENTS-SKRÄDDARE. (
numera icke i officiellt spr.)
föreståndare för regementes skrädderi. HAZELIUS Förel. 87 (
1839).
AB 1898,
nr 95, s. 2.
–
REGEMENTS-SPANNMÅL. (
†)
om spannmål levererad (från militiehemman som voro anslagna) till ett regemente. LMil. 1: 168 1682.
Därs. 2: 15 1686.
– (
1)
REGEMENTS-SPIRA,
f. (†) om regents spira; anträffat bl. i mer l. mindre symbolisk anv. RA II. 2: 1391617.
–
REGEMENTS-STAB, förr äv.
-STAV , sbst.¹ den personal vid ett regemente som står till chefens omedelbara förfogande för hanhavandet av regementets gemensamma angelägenheter; förr äv. med ilbegrepp av översten. KlädkamRSthm 1619 B,
s. 104 a. Hvar Öffverste
(har) sin regementz staff och hvar Capiteln sin compagnie staff.
RP 6: 139 (
1636).
Regementz staben. 1 Öfwerste . . 1 prædicant.. 1 Auditeur .. 1 Regem(en)tz Skrifware (osv.). KlädkamRSthm 1653 A,
nr 56.
InfRegl. 1945, 1:
206.
Ssgr:
–
regementsstabs-batteri.
vid krigsorganiserat artilleriregemente: batteri omfattande huvudsakligen personal avsedd att stå till regementsstabens förfogande (för eldledning, samband, expeditionsgöromål o. d.); jfr -kompani. SoldIArtill. 1944,
s. 8.
–
regementsstabs-chef 3NF 23: 564 1937.
–
regementsstabs-kompani. (
förr)
vid krigsorganiserat infanteriregemente: kompani utgörande motsvarighet till regementsstabsbatteri vid artilleriet, sedan 1949 ersatt med: brigadstabskompani. InfRegl. 1945 1:
207. –
regementsstabs-person. (
†)
medlem av regementsstab. L.Mil. 1: 545 1685.
– (
1)
REGEMENTS-STADGA,
r. l. f. (
†)
stadga l. förrdning rörande riksstyrelse l. regering. CivInstr. 315 (
1626).
FRYXELL i
2SAH 14: 244 1831.
–
REGEMENTS-STALLMÄSTARE '~⁰²⁰⁰. till 1892 titel för sådan befattningshavare vid kavallerio. artilleriregementen som omhänderhade utbildningen av remonterna o. undevisade befäl av olika grader o. befälselever i ridning. KrigsmSH 1797,
s. 122.
TjReglarm. 1858, 1: 95.
KRUSENSTJERNA Pahlen 1: 21 (
1930).
Ssgr (förr):
–
regementsstallmästar(e)-beställning.
BtRiksdP 1892 B,
1: nr 1, FörslHärordn.
s. 84.
– (
1)
REGEMENTS-STAM. (
†)
bildl., om stammen i det träd varvid regentens släkt i ett land kan liknas. HH 20: 310 (
c. 1640).
– (
1)
REGEMENTS-STAT. (
†)
styrelse- l. regeringssätt, styrelse, regering, regim; äv. dels närmande sig bet.: stat, rike, dels: (uppsättning av) personal inom administration l. förvaltning. SCHRODERUS Os. III. 2: 11 (
1635;
om personal).
Itt gott mynt är itt fundament till en god regementz stat. RP 3: 545 (
1641).
Hwadh han vthan Landtz vthi åthskilielighe Politier och Regementz stater.. observerat hadhe. GALLIUS AÅkeson F 3 1643.
–
REGEMENTS-STAV,
sbst.¹,
se -stab.
– (
1)
REGEMENTS-STAV,
sbst.² [REGEMENTS-STAV.ssg 1]
1) (
†)
(regents) spira; anträffat bl. symboliskt l. bildl., särsk. övergående i bet.: makt. WIDEKINDI KrijgH 956 (
1671).
Uti otta år förde Svante Sture Regements-stafven. CELSIUS G1 1: 9 (
1746).
Regementsstafven var.. ännu icke tagen ifrån Juda. MELIN Pred. 2: 16 (
1847).
[REGEMENTS-STAV.ssg 2]
2) (
om ä. förh.)
om (silverbeslagen kommando)stav utgörande ämbetstecken för vissa tjänstemän (särsk. för stadsvaktmästare); jfr regemente 9 o. häroldsstav. HERDIN Upps. 1: 40, Pl. (
1926;
om museiföremål.) Stadsvaktmästaren med regementsstaven.
Uppl- FmT 41: 200 (
1927;
om förh. på 1600-
taletl. jfr silverregementsstav.
– (
1)
REGEMENTS-STOL. (
†)
tron; anträffat bl. bildl. Then Regementz stolen, hwilken Gudh haffuer bygdt för froma och rättfärdigha öffuerheet. PERICI Musæus 3: Cc 4 b
1582.
SvBL 3: 114 1860.
–
REGEMENTS-STRAFF. (
†)
[REGEMENTS-STRAFF.ssg 1]
1) till 1: straff ådömt av överhet. LPETRI 1Post. Q
3 a
1555.
[REGEMENTS-STRAFF.ssg 2]
2) till 10: straff ådömt vid regemente. KrigT 1797,
s. 3.
LINDFORS 1824.
–
REGEMENTS-STYCKE.
( -ment- 1687. -ments- 1616 osv.) [REGEMENTS-STYCKE.ssg 1]
1) (
†)
till 1, 5, om ngt som utgör del av den organisation varigm statsmakten utövas (jfr regemente 1 g). Effeer krigzfålckett är ett iblandh de förnembste regimentzstycken genom huilke alle riken oppehålldne.. varda. OxBr. 1: 95 1616..
[REGEMENTS-STYCKE.ssg 2]
2) (
förr)
mil. till 10: lätt (ofta trepundig) fältkanon avsedd för taktisk samvärkann med infanteriet; särsk. om en av Gustav IIAdoif i svenska armén införd typ av sådana kanoner; jfr -artilleri, -kanon, -pjäs. RP 6: 215 (
1636).
Feldtstycken äro.: hela, halfva och flerdedels slangar, Falkonetter och Regementsstycken. KIELLBERG KonstnHandtv. StyckKlock. a (
1753).
De s. k. regements-styckena.. 3-(pundi)ge kanoner, med krutkammare. KrigVAT 1847,
s. 283 (om förh. på 1600-
talet). Regementsstycket, som vanl. uppställdes bland inf. och förflyttades med detta, ingick i det svenska art. till o. (
1800).
2SvUppslB 1952.
– (
1,
5)
REGEMENTS-STYRE. (
†)
"statsroder"; äv. allmännare l. bildl.: statsstyrelse, regering. FERNANDER Theatr. 79 (
1695).
(Han som vil antaga Regements styret, at regera land och rike. LUNDBERG PAULSON Erasnus 170 (
1728).
TEGNÉR Armfelt 2: 144 (i handl. fr. 1793).
– (
1,
5)
REGEMENTS-STYRELSE. (
†)
statsstyrelse, regering, ledning (av stat o. d.); äv. närmande sig bet.: styrelsesätt. Otijdigh Tracktan effter Regementz Styrelsen. BRASK Pu- fendorfHist. 7 1680. EKM (har).. fört regementsstyrelsen med rättvisa. 2RA 3: 1387(
1734).
De.., som hålla den monarchiska Regements-styrelsen för det bästa Regeringssätt. OELREICH 245 1755.
NORDIN i
2SAH 3: 265 1803.
– (
1)
REGEMENTS-STÅND. (
†)
[REGEMENTS-STÅND.ssg 1]
1) i uttr. uti sitt regementsstånd, då man är regent l. deltar i ett lands styrelse l. dyl. Lijka såsom .. (konung Jodocus) icke hade kunnat äfwen så wäl.. tiena Gudhi vthi sitt Regiments Stånd (som sedan han blev eremit). SCHRODERUS Os. 2: 294 (
1635). .2) i uttr.
kapabel o. d.
till regementsståndet, kvalificerad att tillhöra samhällets ledande grupp l. att delta i styrelsen. At han.. låter..
(sina barn) studera, at the måtte blifwa capabel och nyttige til Regementz ståndet.
RUDBECKIUS Luther Cat. 83 (
1667).
[REGEMENTS-STÅND.ssg 3]
3) i bildl.. anv. av 2, om de viktigastesjälsförmögenheterna. Förnuftet, willan och minnet, thet är Regementz ståndet, ty thetta regerar alle the andre. MURÆUS Arndt 4: 140 (
1648).
– (
1)
REGEMENTS-SYSSLA,
r. l. f. (
†)
i pl.: regeringsbestyr; regeringsåtgärder. HC11H 3: 29 (
1670).
EHRENADLER Tel. 573 (
1723).
– (
1)
REGEMENTS-SÄTE. (
†)
== -stol. PERICI Musæus 3: Cc 4 b
1582.
–
REGEMENTS-TALS,
adv. ( -mente- 1643–1649. -ments- 1649–1726) (
†)
i regementsförband, regemente efter regemente, regementsvis. När .. Krijgzfolcket.. Regemente. eller Fennicketaals igenom landet sträcker. RARP 3: 321 1643. ABRAHAMSON
194 1726.
–
REGEMENTS-TECKEN.
[REGEMENTS-TECKEN.ssg 1]
1) (
†)
till 1 f: ämbetstecken för militär chef, tecken på ngns värdighet ss. milltär ledare. Theras Feldtherre, hwilken til ett Regementz-tekn förer en lång Käpp aff Röö. WIDEKINDI KrijgH 432 (
1671).
[REGEMENTS-TECKEN.ssg 2]
2) (
tillf.)
till 10: regementes fälttecken, regementsfana. HILDEBRAND StFolk 154 (
1915).
– (
1)
REGEMENTS-TID. (
numera bl. ngn gg arkaiserande)
(ngns) regeringstid,; särsk. i uttr. under, äv. (ut)i ngns regementstid. G1R 5: 107 (
1528: i). Giffuitt.. then 28 februarij anno ottetÿe tw, tw, vthj wår regementz tÿdh på th
[et]
fiortende. 2SthmTb. 6: 487 1582. E: K: Mt: ifrån sin förste Regementz tijdh wårt k: fädernesslandz.. Regeringh.. förestått hafwer.
RARP 1: 42 (
1627).
POLHEM Bet. 1: 32 (
1721:
under).
SvD(B) 1927,
nr 19, s. 7. Anm. I äldre språkprov är det ofta svårt l. omöjligt att avgöra huruvida ssg föreligger; jfr regemente
1 c .
– (
1)
REGEMENTS-TILLTRÄDE ~⁰²⁰. (numera bl. ngn gg arkaiserande)
tillträde till regeringen (l., i utvidgad anv., till tjänst ss. chef l. ledare o. d.); jfr -inträde. BRASK Pufendorf Hist. 115 (
1680).
SAMUELSSON HALärov Upps. 369 (
1952).
–
REGEMENTS-TIMMERMAN ~⁰⁰². (förr)
jfr -hantvärkare. LMil. 2: Föret. 9 1686.
–
(6 b) REGEMENTS-TING. (
†)
rättegång inför "regemente". Huilchenn sack tilfornn paa thw regimentz ting (var forhörtt, och ater till herratzeing forskutten. HSH 29: 125 1542.
– (
1,
5)
REGEMENTS-TJÄNST. (
†)
offentlig tjänst l. befattning; statstjänst; särsk. i fråga om världsliga ämbeten. (Lärarna skola) aff hwar schola någre Leffrera som tiänlige ähre att brukas i Kyrkie så wäl som Regementz tienster. THYSELIUS HdlLärov. 1: 66 (
1623); jfr
Frey 1850,
s. 262. LReg. 227
1648.
–
REGEMENTS-TRAKTÖR. (
förr)
person som (i traktörstält l. dyl.) mot betalning tillhandahöll brännvin m. m. åt ett regementes personal. KKD 5: 9 (c. 1709).
–
REGEMENTS-TROSS. (
förr)
fältorganiserat regementes under regementsstaben sorterande gemensamma tross. LMil. 4: 1608 1717.
InfRegl. 1945, 1:
207. –
REGEMENTS-TRUMPETARE. (
förr)
innehavare (av underofficers grad) av den högsta trumpetarbeställningen vid ett beridet regemente. TjReglArm. 1889, Bil. s.
7.
BtRiksdP 1899 4Hufvudtit.
s. 38.
–
REGEMENTS-TRUMSLAGARE ~⁰²⁰⁰. (-ment- 1690. -ments- 1659 osv.) tidigast om den till tjänsteställningen främste bland (l. anföraren för) trumslagarna vid ett regemente; sedermera titel för chefen för ett regementes (l. motsvarande förbands) "nummer spel"; numera bl.: musikunderofficer som har befälet över regementsmusikkår inför trupp o. d.; jfr tamburmajor. BoupptSthm 4/3 (
1659).
En tima innan Förgadringen skulle slås, bor Regements Trumslagaren med alla Trumslagare.. slå Regements-Marchen. ReglInf. 1751, s. Y
8 a.
TjReglArm. 1858 1: 71. Därs. 1931,
s. 120.
Arbetet(A) 1953,
nr 308, s. 14.
Ssg:
–
regementstrumslagar(e)-beställning.
BtRiksdP 1904, 4Hufvudtit.
s. 27.
– (
1)
REGEMENTS-TYGEL. (
†)
bildl., om ledningen av en stats styrelse; jfr -roder. CYGNÆUS 6: 205 1851.
–
REGEMENTS-UNIFORM,
r. l. m. (
om ä. förh.)
för visst regemente(s officerare) fastställd uniform. SP 1809,
nr 9 s. 2. Krig-
VAT 1845,
s. 357.
–
REGEMENTS-VAKT. (
förr)
vakt vid bivackerande l. kasernerat regemente; särsk. om central (vid regementschefens förläggning befintlig) vakt vid ett kavalleriregemente (motsatt: standarvakt). Ifrån Regements-wakten .. utgår.. patroull.., som ser efter om Standar-wakterne äro wakande. LMil. 4: 1374 (
1793).
DA 1793,
nr 42,
s. 4.
–
REGEMENTS-VAKTMÄSTARE ⁰²⁰⁰. (förr)
till regementsstab hörande officer i rang närmast under överstelöjtnanten; jfr överste-vaktmästare. RR 11/9 1613.
KlädkamRSthm 1619 B,
s. 13 a.
2VittAH 17: 127 (
1839, 1846-
om ä. förh.). –
REGEMENTS-VAKTPARAD ~⁰⁰². (förr)
jfr -parad. TjReglArm. 1858, 2:
176. –
REGEMENTS-VERKTYGSVAGN,
se -värktygsvagn.
–
REGEMENTS-VETERINÄR.
till fältveterinärkåren hörande veterinär av den kategori som är närmast högre än bataljonsveterinär, vanl. innehavare av den högsta veterinärtjänsten vid ett regemente (l. motsvarande förband). Reg(emen)tsoch bataljons-veterinärer. NORDENSVAN o. KRUSENSTJERNA 1: 58 (
1879).
Öfverinseendet öfver sjukvården af truppförbandets hästar utöfvas af regementsveterinären. SFS 1886,
nr 106, s. 3.
Sold. IArtill. 1944,
s. 7.
Ssgr:
–
regementsveterinär-beställning.
SFS 1891,
nr 63, s. 3.
Därs. 1918 s. 2915.
–
regementsveterinär-tjänst.
SFS 1891,
nr 63, s. 3.
–
REGEMENTS-VIS,
adv. ( -ment- 1911. -ments. 1675 osv.) med vart regemente för sig l. bildande en enhet; regemente för regemente; i regementsförband; (i) hela regementen (åt gången). BOLINUS Dagb. 92 (i
handl.fr. 1675).
Finnes den brottzlige ey igen.. betale då det Tågande Krigsfolcket skadan, Regementz- eller Compagnie-wijs. ABRAHAMSSON 79 (
1726).
Artilleriet är så starkt nuförtiden så det bara kvaddar ihjäl.. kompanivis och regementevis. MARTINSON Nässl..
185 1935.
–
REGEMENTS-VÄBEL.
tidigast om sådan medlem av regementsstab som främst hade till uppgift att vara allmän åklagare inom regementet o. övervaka värkställigheten av bestraffningar; sedermera om befälsperson (numera underofficer) som ansvarar för polisuppsikten inom ett regementes etablissemang, övervakar ordning o. snygghet o. har tillsyn över regementets arrest. SCHMEDEMAN Just. 830 (
1683).
För Regementz Wäbeln: En staf med försölf(ra)t knapp, dubbsko och holck. GenBesMRulla 19/9 1719; jfr -väbel(s)
-stav. När Bönen
(vid vaktparaden) är förbi .. läses fram för Fronten några &.&. af Krigs-Articlarne utaf Regements
-Väbeln. RegInf. 1761,
s. 4.
SFS 1912,
s. 1069.
Ssgr:
–
regementsväbel(s)-beställning.
TjReglArm. 1889,
s. 229.
–
regementsväbel(s)-indelning. (
förr)
indelt lön l. underhåll för regementsväbel; jfr indelning 2. SFS 1829,
s. 34.
–
regementsväbel(s)-stav. (
förr)
stav utgörande regementsväbels ämbetstecken. KlädkamRSthm 1742,
s. 10.
– (
1)
REGEMENTS-VÄLVNING. (
†)
statsvälvning, regimförändring. CHYDENIUS 10 1765.
–
REGEMENTS-VÄRKTYGSVAGN ~⁰⁰². (förr)
i regementstross ingående vagn med last av värktyg. TINGSTEN AnvTakt. 25 (
1887).
TjRegl-Arm. 1889, Bil.
s. 105.
– (
1,
5)
REGEMENTS-VÄSENDE. (
†)
sammanfattande, om olika (civila) organ för statsmaktens utövning; (organisation. för) statsstyrelse l. admimstration o. d.; äv. närmande sig l. övergående i bet.: stat. Effterdy Kongl. M:tt .. nödgas.. att begifve sigh öfver till Lifflandh att disponera så krigs som regementz väsendedh till landzsens .. försvar. RP 1: VII (
1622).
Uti hwad swagt.. tilstånd Regements-wäsendet war försatt, när K:gl Maj:t A:o 1672 trädde til Regementet. HC11H 9: 148 1697.
2RA 1: 325 1723.
– (
1)
REGEMENTS-ÅR. (
numera bl. ngn gg arkaiserande)
regeringsår; särsk. i sådana uttr. som under, äv(up)på l. (ut)i ngns första l. andra o. d. rege- mentsår. På sit tijende Regementz åår.. vpreste sigh (Xerxes).. til at vnderkufwa.. Grekeland. SCHRODERUS, Sleid. 16 (
1610).
DENS. Os. 1: 698 (
1635: Vthi).
HILDEBRAND Medelt. 2: 137 (
1884).
–
REGEMENTS-ÄMBETE. (
†)
[REGEMENTS-ÄMBETE.ssg 1]
1) till 1: ngns ämbete som regent l. medlem av en stats regering l. ledande krets; särsk. om riksäm bete; äv. i uttr. sitta uti rege- mentsämdetet, tillhöra de ledande, sitta i regeringen. RARP 2: 206 (
1636;
om riksämbeten). Förlähne
(Gud Ed:s
högh-Grefl. Nådhe krafft aff högdenne det swåra regementz ämbete att uthföra.
BraheBrevväxl. II. 1: 202 (
1662).
BRASK Pufendorf Hist. 19 (
1680:
sutto).
[REGEMENTS-ÄMBETE.ssg 2]
2) till 10: ngns tjänst l. befattning vid ett.regemente. KlädkamRSthm 1619 A,
s. 115 b.
–
REGEMENTS-ÄRENDE.
[REGEMENTS-ÄRENDE.ssg 1]
1) (
†)
till 1, 5: regeringsärende, statsärende, "statssak". L. PAULINUS GOTHUS Arch. 118 (
1630).
SAHLSTEDT Hoffart. 54 (
1720).
[REGEMENTS-ÄRENDE.ssg 2]
2) (
numera bl. tillf.)
till 10: ärende som rör ett regemente. 2RA 1: 55 (
1719).
ARNELL Stadsl. 72 (
1730).
[REGEMENTS-ÄRENDE.ssg 3]
3) (
†)
till 10: mål (vid domstol) som rör (personal vid) ett regemente. LdMil. 4: 1136 1698.
–
REGEMENTS-ÖVERSTE. (
†)
regementschef; överste. RR 11/9 (
1613).
KrigVAT 1850,
s. 27 (om eng. förh.).