–
RE-KOMBINATION ¹⁰¹⁰⁴ l. ⁰¹⁰⁰⁴. (i fackspr.)
förnyad kombination. Uppståndelsenskall alltid te sig som en rekombination, en återförening af förvandta beståndsdelar.
HIRN Hearn Exot. 2: 167 1903.
SvVäxtförädl. 2: 158 1951. särsk.
fys. o.
kem. förening av positiva joner med negativa joner l. elektroner (varvid neutrala atomer l. molekyler återbildas).
TMatFysKemi 1919– 20,
s. 89.
–
RE-KOMBINERA ¹⁰⁰⁴⁰ l. ⁰¹⁰⁴⁰, i Sveal. äv. ~³², -ing.
fys. o.
kem. [RE-KOMBINERA.ssg 1]
1) tr., med avs. på ämne l. jon o. d.: åter förena (med ngt); särsk. i pass. med intr. bet.: åter förenas, gm (kemisk) förening åter övergå (till ngt).
BokNat. Mater.
238 (
1953:
rekombineras).
[RE-KOMBINERA.ssg 2]
2) (mindre br.) intr., om joner o. d.: (åter) förenas till neutrala atomer l. molekyler.
TMatFysKemi 1919–20,
s. 89.