REKTOR räk¹tor l. ³² (rä'cktårr DALIN), m.||ig.- best. -n, i best. anv. äv. utan slutartikel (liksom vid egennamn) ((†) -en KlädkamRSthm 1667, s. 415); pl. -er räktω⁴rer l. rek-. Anm. 1:o Förr användes ofta lat. böjning av ordet, t. ex.: Aff Rectore. KlädkamRSthm 1667, s. 416. Försedd med Rectoris vid Academien vittnesbörd. PH 5: 2936 1750. Rectores vid Rikets Academier. BACKMAN Lags. 3–5: 264 (1850; efter handl. fr. 1741). 2:o Ordet ingår i ett antal i sv. använda rent lat. uttr., dels i uttr. som utgöra beteckningar för rektor (i bet. 1) vid universitet l. skola, t. ex. rector magnificus (rektor magnifikus), se MAGNIFIKUS (ConsAcAboP 1: 3 1640 osv.); rector illustris, förr använd titel för en till honorär rektor vid ett universitet utsedd, vid universitet inskriven förnäm adlig studerande (HAMMARSKÖLD SvVitt. 1: 205 (1818). 3NF 5: 644 (1926)); förr äv. rector academiæ l. scholæ, universitetsresp. skolrektor (t. ex.: Rector Academiæ. THYSELIUS HdlLärov. 2: 20 1604. Rector scholæ. GEIJER I. 7: 132 (1830)); dels i uttr. rector cantus, förr använd titel för den lärare som vid en skola hade hand om undervisningen i sång o. musik; jfr 2 nedan (2SvUppslB 23: 1093 (1952)); dels i uttr. spiritus rector, den (i sht intellektuellt) ledande l. drivande kraften i en krets l. institution l. vid ett företag, "primus motor" (t. ex.: Att Thomander vore en spiritus rector i Aftonbladet. LILJECRONA RiksdKul. 57 1840. (O. v. Dalin) var .. spiritus rector i .. Avazu- och Walassisorden. Pub- licistklubb. 12 1924. Skrivelsens "spiritus rector". KyrkohÅ 1938, s. 92). (rektor (-ct-) 1612 osv. rettor 1693– 1696)

[jfr t. rektor, eng. rector, fr. recteur, it. rettore; av lat. rector, eg. vbalsbst. till regere, styra m. m. (se REGERA, v.¹). – Jfr REKTORAL, REKTORAT, REKTORIST]

[REKTOR 1]

1) lärare resp. professor vid en högre undervisningsanstalt (från högre folkskola till universitet) som tillika är styresman l. ledare l. chef för undervisningsanstalten. Rektor vid l. för en skola. Välja rektor (vid universitet, högskola o. d.). Förordna ngn till rektor för sex år (vid lärovärk). Han har fått rektors förord till lektoratet. Anmäla ngn för rektor. Förhör inför rektor. ANNERSTEDT UUH Bih. 1: 96 (i handl. fr. 1612; vid universitet). Vti Gymnasiis skall åhrligen en af Lectoribus wara Rector. Skolordn. 1693, s. B 4 a. Herr Joh. Er. Brandberg Rector vid Triv(ial) Schol(an) i Fahlun. WALLQUIST EcclSaml. 5– 8: 176 (1792). Rektor vid Skönviks högre folkskola. SvStatskal. 1939, Bih. s. 212. Nå, Hagdahl, sjung ut med vad du har att säga! .. Ja, eftersom rektor så bestämt yrkar på det, så (osv.). SWENSSON Olin 38 (1944). – jfr AKADEMI-, FOLKHÖGSKOLE-, GYMNASIE-, KON-, LÄROVÄRKS-, PRO-, SEMINARIE-, SKOL-, STUDIE-, UNIVERSITETS-REKTOR m. fl.

[REKTOR 2]

2) (†) lärare (vid Konstakademien) som hade uppsikten över o. huvudansvaret för undervisningen i visst läroämne. Rektor för teckningen. FRANZÉN Minnest. 1: 175 (1815).

Ssgr (till 1):

(knappast br.):

– REKTOR-BESTRAFFNING

– REKTOR-BOSTÄLLE

– REKTOR-TJÄNST, se B.

– REKTORS-AGA r. l. f. (förr) skolaga utdelad av skolans rektor. HELLSTRÖM Malmros 107 (1931).

– REKTORS-ARVODE ~⁰²⁰. (förr) särskilt arvode som tillkom rektor utöver hans lektorslön. Frey 1850, s. 37.

– REKTORS-BEFATTNING. jfr befattning 2 d. SFS 1859, nr 16, s. 24.

– REKTORS-BESTRAFFNING. ( rektor-) (förr) jfr -aga. SAMUELSSON HALärovUpps. 383 (1952).

– REKTORS-BESTYR. jfr bestyr 3 a. ATTERBOM 1838 i 3SAH LV. 2: 85.

– REKTORS-BESTÄLLNING. (†) rektorsbefattning l. rektorstjänst (vid skola). SAMUELSSON HALärovUpps. 278 (i handl. fr. 1823). WESTDAHL BlekLärovH 8 (1862).

– REKTORS-BITRÄDE ~⁰²⁰. (mera tillf.) konkret: person som (ss. skrivbiträde o. d.) biträder rektor (vid skola) i hans (kamerala) rektorsgöromål, rektors skrivbiträde. ÖSTERGREN 1936.

– REKTORS-BOSTAD ~⁰² l. ~²⁰. särsk. : (skol)rektors ämbetsbostad (förr utgörande en löneförmån för en skolrektor). BtRiksdP 1887 B, 8Hufvudtit. s. 71.

– REKTORS-BOSTÄLLE ~⁰²⁰, äv. ~²⁰⁰. ( rektor- 1760. rektors- 1870–1891) (förr) boställe (se d. o. 3) vars disponerande utgjorde en löneförmån för en skolrektor (ett hus l. en våning använd ss. rektors ämbetsbostad l. ett hemman vars avkastning tillföll rektor). VDAkt. 1760, nr 186. BtRiksdP 1887 A, 8Hufvudtit., s. 16.

– REKTORS-BYGGNAD. jfr -bostad. ASPLUND Stud. 26 (1912).

– REKTORS-BYTE. == -ombyte. SCHÜCK FUpsala 72 (1917).

– REKTORS-BÄNK. (förr) särskild kyrkbänk för skolrektor. SCHOTTE NyköpElLärovH 2: 38 (i handl. fr. 1775).

– REKTORS-CIRKEL. (†) följd av år inom vilkas förlopp rektoratet i tur o. ordning innehades av professorerna vid ett universitet; jfr cirkel I 8 b slutet. TEGNÉR (WB) 3: 176 1818.

– REKTORS-DRÄKT. == -skrud. ANNERSTEDT UUH II. 2: 29 (1909).

– REKTORS-DUPLIKANT. (förr) lärare som var rektors ställföreträdare l. närmaste man, andre lärare; jfr konrektor. Sv- EcclT 1844, s. 54. CAVALLIN Herdam. 5: 486 (1858).

– REKTORS-EXPEDITION. rektors expedition(slokal). AB 1894, nr 7, s. 1.

– REKTORS-FAMILJ. SAMUELSSON HALärovUpps. 413 1952.

– REKTORS-FRU. rektorska. ÖSTERGREN 1936.

– REKTORS-FÖRHÖR. förhör (se d. o. 2) inför rektor; särsk. om förhör med skolelev. JOLIN Ber. 3: 87 (1873).

– REKTORS-FÖRORD ~²⁰ l. ~⁰². rektors förord (se d. o. III slutet).

– REKTORS-FÖRORDNANDE, n. förordnande för ngn att vara rektor vid en viss läroanstalt. BtRiksdP 1873, I. 1: nr 29, Bil. s. 65.

– REKTORS-GÅRD. gård (se gård, sbst.¹ 6 a) utgörande skolrektors ämbetsbostad; jfr -bostad. PALMBLAD Nov. 4: 168 (1845 SPONG Sjövinkel 11 (1949).

– REKTORS-GÄRNING. (i vitter stil) sammanfattande, om vad ngn uträttar l. uträttat ss. rektor. SAMUELSSON HALärovUpps. 178 (1952).

– REKTORS-GÖROMÅL ~¹⁰². om de göromål l. tjänsteåligganden av speciell art som åvila en rektor; särsk. motsatt: (rektors l. annan lärares) undervisning. PedBl. 1875, s. 131.

– REKTORS-INGRIPANDE ~⁰²⁰⁰, n. TSvLärov. 1942, s. 118.

– REKTORS-INSTALLATION. i sht om ä. förh., särsk. vid universitet. ANNERSTEDT UUH II. 1: 23 (1908).

– REKTORS-INTYG ~⁰², äv. ~²⁰. intyg utfärdat av rektor. TSvLärov. 1951, s. 172.

– REKTORS-JÄRN. (förr) kvantitet järn som bärgsman l. matlag (se d. o. 2 a) hade att erlägga till rektorn vid skolan i Nora. JOHANSSON Noraskog 1: 224 1875.

– REKTORS-KALAS. särsk. (förr) : festligt samkväm till firande av rektorsombyte vid universitet. FoU 25: 251 (1784). STRÖMBORG Runebg IV. 1: 32 (1896).

– REKTORS-KALL, n. (i sht i vitter stil) jfr kall, sbst.² ⁴. MinnGPrästh. 6: 166 1930.

– REKTORS-KANSLI. (i Finl.) universitetskansli. TOPELIUS Dagb. 1: 185 (1834). ESTLANDER 1: 332 1902.

– REKTORS-KAPPA, r. l. f. jfr -skrud. WEIBULL LundLundag- Minn. 29 1884. ESSEN-MÖLLER Förlossn. 55 1943.

– REKTORS-KEDJA, r. l. f. till universitets- l. högskolerektors skrud hörande kedja. WEIBULL LundLundagMinn. 25 1884.

– REKTORS-KLASS. (förr) vid vissa lärdomsskolor (som icke voro gymnasier), särsk. trivialskolor: högsta klassen l. avdelningen, i vilken rektorn (jämte konrektorn) undervisade. DVSCHULZENHEIM PVetA 1799, Bih. s. 16 (vid Örebro trivialskola). SPÅNGBERG AHedin 16 (1925).

– REKTORS-KONFERENS. – -möte. BERGQVIST o. KJEDERQVIST Ziegler 347 (1900).

– REKTORS-KONGRESS. - -möte. TSvLärov. 1940, s. 334.

– REKTORS-KONVENT. i uttr. StockFolms högskolors rektorskonvent, konvent bestående av högskolornas rektorer, med uppgift att värka för ett rationellt samarbete mellan sthms högskolor o. att bevaka för dem gemensamma intressen (inrättat 1944. med stadgar från 1949). SthmHögskKatal. 1945, v.-t. 1: 37.

– REKTORS-KRAGE. jfr -skrud. SvFolket 4: 333 1939.

– REKTORS-KÅPA. jfr -skrud. NORDFORSS (1805). ÖRTENGREN LUByggn. 13 (1951).

– REKTORS-KÅR TSvLärov. 1950, s. 376.

– REKTORS-LEDIGHET ~¹⁰² l. ~²⁰⁰. (numera knapppast br.) == -vakans. FösrslSkolordn. 1817, s. 51. KARLSON ÖrebroSkolH 3: XXXII 1875.

– REKTORS-LÖN. ngns lön ss. rekttor. FRYXELL i 2SAH 14: 177 1830.

– REKTORS-MANTEL. jfr -skrud. SÖDERHJELM Runebg 1: 163 (1904).

– REKTORS-MIDDAG. särsk. förr.; jfr -kalas. ANNERSTEDT UUH II. 1: 44 (1908).

– REKTORS-MÅLTID ~²⁰ l. ~⁰². särsk. förr.; jfr -kalas. ÖRTENGREN LUByggn. 11 (i handl. fr. 1766).

– REKTORS-MÖTE. möte mellan rektorerna vid undervisningsanstalter av visst slag, särsk. de högre allmänna lärovärken (inom ett visst område l. hela landet). RUNDGREN 1 3SAH 2: 39 1887.

– REKTORS-NÄMND. vid Stockholms (förr äv. Göteborgs) högskola: av lärarrådet utsedd mindre nämnd vari högskolans rektor är ordförande o. som har till uppgift att behandla vissa mindre frågor o. löpande ärend en. CrundststhmHögsk. 6 1877. GbgHögskKatal. 1954, v.-t., s. 7.

– REKTORS-OMBYTE ~⁰²⁰. ombyte av rektor; rektorsämbetets högtidliga överlämnande till en ny innehavare (numera särsk. vid unrversitet). GT 1788, nr 69 s. 3 (vid gymnasium). Rektorsombytet vid Åbo universitet den 21 juni 1808. SCHYBERGSON FinlH 2: 365 (1889).

– REKTORS-PERIOD. - jfr -tid. SAMUELSSON HALärovUpps. 365 (1952).

– REKTORS-POST. jfr post, sbst.² ⁵. LO-JOHANSSON TvivIlsdr. 93 (1931).

– REKTORS-PREBENDE. (förr) prebende för skolrektor. KyrkohÅ 1904, s. 131.

– REKTORS-PROGRAM. (företrädesvis i fråga om ä. förh.) av rektor vid skola l. (numera bl.) universitet utfärdat program (se d. o. 1; jfr års-berättelse, -redogörelse. SVEDELIUS i 2SAH 40: 577. (1865). NYBERG i 3SAH LIX. 1: 44 1948.

– REKTORS-PROV. (förr) om de provlektioner som lärarkandidat under provåret höll (ss. prov) inför rektor. PedT 1908, s. 447.

– REKTORS-REDOGÖRELSE ~¹⁰²⁰⁰ av rektor utfärdad (tryckt) redogörelse för värksamheten vid en skola; jfr års-redogörelse. TSvLärov. 1944, s. 249.

– REKTORS-RUM, n. en rektors (särsk. universitetsrektors tjänsterum. KLINT 1906. ASPLUND LivSmultr. 119 (1945).

– REKTORS-SKIFTE. == -ombyte. TSvärov. 1945, s. 74.

– REKTORS-SKRUD. universitetsl. högskolerektors ämbetsskrud avsedd att bäras vid högtidligare tillfällen; jfr -kappa, -kedja, -kåpa, -mantel. BL 13: 79 1846.

– REKTORS-STUT, r. l. m. (vard., förr) rektorsaga. SIWERTZ Låg. 22 1932.

– REKTORS-SYSSLA, r. l. f. rektorsbefattning, rektorstjänst. NORDIN Bet. XLV 1785.

– REKTORS-TAL. tal som hålles av ngn i hans egenskap av rektor, förr särsk. vid tillträde av rektoratet. Finland 271 1898.

– REKTORS-TID. ngns tid ss. rektor, tid då ngn är rektor. HAGSTRÖM Herdam. 1: 169 (1897).

– REKTORS-TILLTRÄDE ~⁰²⁰. tillträdande av rektorat. ANNERSTEDT UUH II. 1: 182 (1908).

– REKTORS-TITEL. titeln rektor; titel för rektor. TSvLärov. 1950, s. 376.

– REKTORS-TJÄNST. ( rektor- 1811. rektors- 1778 osv.) en skolrektors tjänst l. befattning, rektorat. Skol- ordn. 1778 s. VIII.

– REKTORS-TRÄDGÅRD ~²⁰ l. ~⁰². trädgård hörande till rektors ämbetsbostad. SAMUELSSON HALärovUpps. 410 (1952).

– REKTORS-UTNÄMNING ~⁰²⁰. AnderssonBrevväxl 2: 50 1847.

– REKTORS-VAKANS. förhållandet att (l. tid värunder) rektorsämbetet l. rektorstjänsten vid en undervisningsanstalt är vakant. VDAkt. 1781, nr 561.

– REKTORS-VAL, n. val av rektor, särsk. vid universitet, högskola o. d. (där rätten att utse rekter tillkommer unrversitetet osv.). HSH 9: 254 1696.

– REKTORS-VARNING. officiell varning som tilldelas felande studerande (särsk. vid universitet l. högskola) av rektor. UNT 1919, nr 7222, s. 2.

– REKTORS-VIKARIAT. Vikariat för rektor. TSvLärov. 1944, s. 318.

– REKTORS-VÅNING. jfr -bostad. DN 1894, nr 8834 B, s. 1.

– REKTORS-VÅRD. (i Finl.) i sg. best.: sammanfattningen av en rektors tjänsteåligganden. ASScF 11: Minnestal 1: 10 (1880). Rektorsvården handhades af lektorerna i tur ett år i sänder. VEST Runebg 151 (1902).

– REKTORS-VÄRDIGHET ~¹⁰² l. ~²⁰⁰. värdighet l. ställning ss. rektor. SCHYBERGSON FinlH 1: 108 (1887).

– REKTORS-ÅR. jfr -tid. REUTERDAHL Mem. 250 (1860).

– REKTORS-ÄMBETE ~⁰²⁰. äv. konkretare. GT 1788, nr 69 s. 3.

– REKTORS-ÄNKA. THURMAN BerSjälv 21 (1931).

Avledn.

– REKTORAL REKTORAT se d. o.

– REKTORLIG räktω⁴rlig l. rek-, adj. (numera bl. tillf., med ngt ålderdomlig l. skämts. prägel) som har avseende på l. samband med l. hör till en rektor l. hans ämbete, som härrör från l. är l. bör vara utmärkande för l. tillkommer en rektor, rektors-. LEOPOLD 6: 197 (1786). Rektorliga an-märkningar. TEGNÉR (WB) 3: 188 (1818). Professorn trängtade efter den rectorliga purpurkappan. WEIBULL (o. TEGNÉR) LUH 1: 251 (1876). HOLMBERG Leopold 1: 54 (1958).

– REKTORSKA räktω³rska² l. rek- l. ⁰⁴⁰, f. en rektors hustru l. änka. NORDFORSS 1805. SPONG Sjövinkel 11 (1949). jfr änke-rektorska.

– REKTORSKAP l. REKTORSSKAP n. ( rektor- 1877 osv. rektors- 1894 osv.) (jfr eng. rectorship] ställningen ss. rektor, rektorsämbete, rektorat. SvBL 7: 409 (1877). Söderlinds nära 50-åriga rektorsskap. DN 1894, nr 8834 B, s. 1. Hans sätt att handhava rektorskapet vid Lunds universitet. GHT 1926, nr 128, s. 12.