REGLEMENTE reg¹lemän⁴te l. räg¹ l. re¹-, stundom ¹⁰³² (regleme'nte WESTE- – mä`nnte DALIN), n.; best. -et; pl. -en (HÖIJER 4: 114 (c. 1800) osv.) l. (numera knappast br.) -er (äv. att hänföra till sg. reglement, CivInstr. 78 1694 PALMBLAD Norige Bih. 75 (1847)) ((†) == (MeddhNordM 1899 1900, s. 41 (1754))); förr äv. REGLEMENT,
n. (HSH 6: 158 (1658; enl. hskr.), VDAkt. 1712, nr 384) l. m. l. f. (VDAkt. 1688, nr 389); best. -et; pl. -er (äv. att hänföra till sg. reglemente, se ovan). (reglement 1661–1769. reglemente 1875 osv. reglamentet, sk. best. 1666. reiglement 1658) [REGLEMENTE 1]
1) (
†)
efterrättelse; äv. konkretare: rättesnöre; jfr REGLERA II 1. FALKMAN Mått 2: 63 (
i handl. fr. 1666). En gunstig resolution som mig och Collegm till hörsam reglement och effterfölgd ställes.
VDAkt. 1688,
nr 389.
Dy frågas om detta Exempel bör som ett reglement effter följas. Därs. 1712,
nr 384.
SWEDBERG Schibb. 294 (
1716). jfr: Reglemente
(dvs.) förordning, rästesnöre. .
PFEIFFER 1837.
[REGLEMENTE 2]
2) till en enhet ordnad samling av bestämmelser l. föreskrifter för en myndighets l. institutions l. ett samfunds l. vissa befattningshavares o. d. värksamhet o. arbetssätt l. för en viss värksamhetsgren (inom förvaltning l. krigsväsen l. näringsliv o. d.) l. för reglering av vissa förhållanden o. d., stadga l. instruktion l. (arbets)ordning o. d.; i fackspråkliga framställningar äv. med innebörden fattad o. avgränsad på olika sätt; förr äv. om enstaka föreskrift l. regel o. d.; förr möjl. äv. abstr., om reglering l. uppordnande av en folkgrupps förhållanden (i fråga om boplatser, skattläggning, samhälleliga skyldigheter o. d.); jfr REGLERA II 2. Reglementeför (förr äv. över l. uti l. med) ngt. Milltära reglementen. Een godh. Krogh, och någre få Handtwärckare ähre.. (i Lyckeby) för then reszande man tiänlige, hvilcka ther och allareda ähre, men iblandh thet öfriga folcket synes något reiglement wara af nö – dhen. HSH 6: 158 (
1658;
rättat efter hskr.).
Ty hafwe Wij.. nödigt erachtat, at.. göra det Reglement. det intet Skiepp skal bestås någon Swensk frihet, med mindre det.. blifer bygdt til 24 Stycken. STIERNMAN Com. 3: 25 (
1660).
RARP 12: 164 (
1675:
dermed).
Kongl May:t (har).. efterföljande Reglemente (beträffande rangordning) efter Embeternes wilkor och wärde nådigst welat.. fast ställa. SCHMEDEMAN Just. 720 (
1680).
SCHÜCK VittA 2: 242 (i hamdl. fr. 1691:
uthi).
HovförtärSthm 1892 A, s.
1043 (:
öfwer). Kongl. Maij:tz Nådhige Reglemente huruledes.. Öfwer och under Officerarne af DahlInfanterie Regemente skohla wara kläde.
PIHLSTRÖM DalregH 3: 288 (i handl. fr. 1697).
De (krigs- lagar) som föreskrifva sättet huru författningar skola i särskildta fall tillämpas, samt utstaka befallandes och lydandes skyldigheter och rättigheter, kallas Reglementen. HAZELIUS Förel. 61 (
1839).
För varje högre folkskola skall Kungl. Maj:t fastställa reglemente. SFS. 1934,
s. 449. – jfr
ACKORDS-,
APOTEKAR-,
APOTEKS-,
ARTILLERI-,
AUKTIONS-,
BANK-,
BARNMORSKE-,
BEKLÄDNADS-,
BESIKTNINGS-,
BIBLIOTEKS-,
BOKTRYCKERI-,
BRAND-,
BRÄNSLE-,
DISKONT-,
EXERCIS-,
FABRIKS-,
FATTIGVÅRDS-,
FLOTTNINGS-,
HAMN-,
HUSHÅLLS-,
INFANTERI-,
JUDE-,
KAPAR-,
KAVALLERI-,
KOFFERDI-,
KRIGSFÖRPLÄGNADS-,
KRIGSKASSA-,
KÖPEGODS-,
LÅN-,
LÖNE-,
MAGASINS-,
ORDNINGS-,
PENSIONS-,
POLIS-,
POST-,
RANSON-,
RESE-,
SJÖ-,
SKEPPSFARTS-,
SKJUT-,
SKOL-,
SORG-,
TELEFON-,
TELEGAF-,
TJÄNSTE-,
TJÄNSTGÖRINGS-REGLEMENTE m. fl. – särsk.
[REGLEMENTE 2.a]
a) (
mera tillf.)
oeg. l. bildl.; särsk. om (stränga) regler för hur ngn bör uppföra sig l. handla o. d.; förr äv. i uttr. ngns reglemente, regler varefter ngn i sitt levnadssätt bör rätta sig (för att behålla hälsan o. d.); jfr REGIM 2. Mera om en.. (gravid) Qwinnas Reglement och Maner at lefwa, skall uti the fölliande Capitlen finnas. HOORN Jordg. 1: 70 (
1697).
Intetförmynderskap (skulle få finnas) å någondera sidan (i äktenskapet) inga reglementen, inga maktspråk. Idun 1888,
s. 178.
ZETTERSTRÖM VärldHj. 37 (
1942). jfr
SKALDEREGLEMENTE.
[REGLEMENTE 2.b]
b) (
†)
om plan för bebyggelsens utformning o. gatornas sträckning o. d. i stad, stadsplan; jfr REGLERA II 5. (Landskronas) bebyggiande och gatur skole skee effter ett wist reglement och ordningh. STIERNMAN Com. 3: 138 (
1663).
[REGLEMENTE 2.c]
c) (
†)
om bestämmelser som fastställa hur ett ekonomiskt mellanhavande mellan gäldenär o. borgenärer skall göras upp; jfr REGLERA II 8. (Uppgörelsen mellan gäldemären o. burgenärerna) är stadfäst, så at, medelst det därpå gjorda Reglemente, hwar och en Creditor för 10000 R:dlrs Capital en Panna (i alunbruket) antaga skulle.. HC11H 12: 168 (
1697).
Därs. 170.
A
(
numera knappast br.):
–
REGISTRERINGS-STRIDIG, se
B. B
–
REGLEMENTS-ARBETE ~⁰²⁰. (i sht i fackspr.)
arbete som ägnas åt l. består i uppgörande av reglemente(n); äv. konkret, om resultat av sådant arbete: (tryckt) reglemente. DÖSS o. LANNGE (1908; abstr.). Sv Postv. 115 (1924; konkret).
–
REGLEMENTS-ENLIG.
( -ment- 1891. -ments- 1874 osv.) som är i överensstämmelse med (gällande) reglemente; särsk. ss. adv. (NJA 1874, s. 358 (adv.). Reglementsenlig kvittens. NILSSON HistFärs 57 (
1940). särsk. oeg. l. bildl. (jfr reglemente
2 a; särsk. dels: ämbetsmannamässig, officiell o. d., dels: föreskriven l. stadgad gm sed l. praxis o. d. Där.. en prest verkat, icke med en personlig, utan med en så att säga reglementsenlig, officiel kristendom, där finns oftast hvarken religiöst eller humanistiskt intresse.
Verd. 1892,
s. 202.
Sedan.. (balems marskalk) dansat de reglementsenliga tvennevarv, som marskalken har att ägna varje dansante dame. BERGMAN Flick. 78 (
1925).
Avledn. –
reglementsenlighet , r. l. f.
CEDERSCHIÖLD Väntan 5 (
1915).
–
REGLEMENTS-FÖRESKRIFT ~⁰⁰², äv. ~²⁰⁰. i reglemente. SFS 1928,
s. 275.
–
REGLEMENTS-FÖRKLARING. (
numera bl. tillf.)
förklaring (se d. o. 4) av (innehållet i) reglemente(n). KrigVAT 1847,
s. 384.
–
REGLEMENTS-FÖRSLAG ~⁰². jfr förslag, sbst.³ ¹ d. KrigVAT 1847,
s. 193.
–
REGLEMENTS-FÖRÄNDRING.
jfr förändring l. NerAlleh. 1871,
nr 17, s. 2.
–
REGLEMENTS-KOMMITTÉ.
kommitté för utarbetande av (förslag till) reglemente(n). KrigVAT 1847,
s. 193.
–
REGLEMENTS-KÄNNEDOM ~⁰⁰², äv. ~²⁰⁰. i sht mil. jfr kännedom
2. SFS 1921,
s. 2191.
–
REGLEMENTS-MANÖVER. (
†)
mil. om manöver (se d. o. 3 [REGLEMENTS-MANÖVER.ssg 4.a]
a) med (markerade, större) förband för inövning l. av reglementariska bestämmelser. KrigVAH 1833, s.
237, 243. –
REGLEMENTS-MÄSSIG.
( -ment- 1899. -ments- 1833 osv.) [jfr t. reglementmässig]
jfr enlig. Krig VAH 1833,
s. 235.
–
REGLEMENTS-RÖRELSE. (
†)
mil. i reglemente föreskriven rörelse (av trupp o. d.). KrigsmSH 1802,
s. 176.
–
REGLEMENTS-STRIDIG.
( -ment- 1881) stridande mot (gällande) reglemente; jfr -vidrig. STRINDBERG Brev 2: 255 (
1881).
Avledn.
–
reglementsstridighet ,
r. l. f. –
REGLEMENTS-TILLÅTEN ~⁰²⁰, p. adj. (mera tillf.) tillåten enligt (gällande) reglemente. ÖSTERGREN 1935.
–
REGLEMENTS-VIDRIG.
[jfr t. reglementswid- rig]
jfr -stridig. LUNDELL (
1893).
HELLSTRÖM i
3SAH L
VIII. 2: 238 (
1947;
adv.).
Avledn.
–
reglementsvidrighet ,
r. l. f. –
REGLEMENTS-ÄRENDE.
ärende rörande avfattning l. ändring(ar) o. d. av reglemente(n). SvStatskal. 1938 s. 127 (inom postvärket).