REGLERA regle⁴ra l. räg-, i Sveal. äv. -e³ra² (regle'ra WESTE), l. (numera bl. dels mera tillf. i sht med ålderdomlig prägel, företrädesvis i bet. II 2, dels i bet. II 10 a) REGULERA re¹gu- le⁴ra l. reg¹-, l. -ωl-, i Sveal. äv. -e³ra², v. -ade ((†) pr. sg. -er RA II. 1: 189 (1612: regulerer); p. pf. -ert RARP 17: 167 (1710: regulerte, sg. best.), KKD 3: 210 (1711: regulerte, pl.)). vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (se avledn-); jfr REGULATION. (regal 1698–1847. regl- 1655 osv. regul- 1528 Osv. reguli- 1658–1720. rigul. 1662) I) (numera bl. ngn gg om ä. förh.) i uttr. reglerat papper, eg.: linjerat papper; anträffat bl. om patroneringspapper; jfr REGEL, sbst.¹ I 1. Regleradt pappers tryckande. Fotab. 1927, s. 113 (1750). Därs. 1927, s. 112 (om förh. 1749). II) motsv. REGEL, sbst.¹ II.

[REGLERA II.1]

1) (†) rätta l. korrigera o. d.; jfr REGEL, Sbst.¹ II ¹ a. SWEDBERG Schibb. 295 (1716). BIURMAN Brefst. 169 1729. a) i uttr. reglera ngt efter ngt (jfr 3, låta ngt (till sin utformning l. karaktär o. d.) bestämmas av ngt (som utgör en norm l. ett rättesnöre l. en utgångspunkt o. d.), rätta ngt efter ngt; äv. med avs. på väg: rätta mätningen av väg efter ngt, vid mätning av väg utgå från ngt; utan bestämd avgränsning från (2 o.) 3. OPETRI 1: 429 (1528). Effter någre Romerske. Biskopars domm och mening, hållandes så före at alle andre Församlingar skulle reguleras och rättas effter then Romerske. SCHRODERUS Os. 1: 149 (1635). Hela slottsdesseinen lärer bliva alldeles vanskaplig och oformligom inkörseln på slottet efter linjen utav den nya bron..skulle regleras och rättas. JOSEPHSON Tessin 2: 71 (i handl. fr. 1692).jfr 3. Har icke Gud gifwit tig sitt Ord, hwar effter tu titt Lefwerne regulera skalt? FERNANDER Theatr. 397 (1695). Väge-mätningen på almänne Lands- och stråk-vägar omkring Stockholm tager sin begynnelse ifrån gamle Slåttet: Hvarefter de öfrige därtil stötande Landsvägar måste reguleras, när mätningen i de öfrige Provincer kommer at gå för sig. PH 1: 627 1725. b) med avs. på missbruk: rätta, avhjälpa. RARP 3: 9 1636. c) med avs. på person (jfr d): rätta l. tillrättavisa; äv. övergående i bet.: ge (ngn) föreskrifter; äv. i uttr. reglera ngn från ngt, om Guds ord: (rätta o.) bringa ngn att avhålla sig från ngt. SvRiksd. I. 3: 86 (cit.fr. 1607). En part.. som aff Gudz ord sigh här ifrån (dvs. från lögn o. förtal) intet wilha styra och regulera låta. BUL LERNÆSIUS Lögn. 192 1619. (Åhörarna ha) icke tagit sigh före till att mästra och Regulera theras Lärare. RUDBECKIUS KonReg. 494 (1620). Om bonden .. (sedan adeln sagt sin mening) skulle opiniastrera, så måste wij lijda att han skulle regulera oss och wij gå under hwad han will. RARP 6: 106 1857. d) refl., med subj. betecknande person l. församling l. institution l. själ o. d., äv. (i bet.

[REGLERA II.1.a]

a) beslut o. d. α) i uttr. reglera sig efter ngt l. ngn (jfr 3 b, rätta sig efter ngt l. ngn; äv. (om beslut o. d.): stå i överensstämmelse med ngt. Att.. Suderköpingz besluth och förening, alldeles efter Konungens egen och alles wåres deremoth giorde Eedh Plichtt och försäkring sig Regulerar. UrkFinlÖ 2: 79 (c. 1595). Här vthi Rijket war.. een sådan Confusion och oordning) Regementetat ingen wille höra eller regulere sigh efter then andra. CHESNECOPHERUS Skäl Dd 1 a (1607). Skälen eller thet MenniskligeFörnuftet skal regulera sig efter then Lag som osz gifwin är ofwan efter af Himmelen. STJERNHIELM Virt. 5 (1650 Kongl. Maj:ts Nådige Instruction, hvarefter .. Landt-Mätare.. hafva sig at Regulera och rätta. (1725- titel på förord- ning). LINDFORS 1824. β) i annan anv.: rätta sig; rätta sig efter ngt; äv. övergaende i bet.: förhålla sig l. förfara (på rätt sätt); äv. i uttr. reglera sig under ngn, underordna sig ngn i rätta sig efter ngn. STIERNMAN Com. 1: 782 (1621). RP 10: 48 (1643: under). Postmestaren Johan Beyer, betackede sig, och wille regulera sigh att dett (som adeln ålade honom) skulle fullgiöras, på besta sättedt. RARP 3: 371 (1644). (Han) hafver (icke) vist, huru han sigh på samma (ut-)skrijffning skulle regulera och rätta, emädan han hade ingen instruction eller synnerlig order huru han sigh där förhålla skolle. OxBr. 9: 681 (1647). TROLLEBONDE Hesselby 61 (i handl. fr. 1662). 2) underkasta (ngt) regler (se REGEL, sbst.¹ II ¹ b; ge l. utforma regler för (ngt); ordna l. utforma l. (om)organisera (ngt) efter l. gm regler l. föreskrifter l. stadgar o. d.; fastställa en viss ordning l. vissa regler för (ngt), äv. för omsättning o. förbrukning av (ngt); bestämma (se BESTÄMMA, v.¹ 4.e) l. fixera (ngt); äv. allmännare: ordna (se d. o. 3) l. skapa ordning o. reda i (ngt); äv. abs.; stundom äv. med sakligt subj.,; äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet.; förr äv. dels i uttr.. reglera om ngt, ge föreskrifter l. förordna l. bestämma om ngt, dels med obj. betecknande person (se h); stundom svårt att skilja dels från 3, dels från 5. RA I. 3: 385 (1594). Med wilkor at.. tilwerkningen af Järn så regulerasat inga Bruk i Öster Bergslagen blifwer tillåtit at blåsa mer än de upsmida. HC11H 12: 181 (1897). Det kommer Kongl. Maij:t til at reglera rangen. 2RARP I. 2: 178 (1720). Påsina resor han förnam / Hur väl Försynens nåd reglerat, / Som floder öfver alt placerat / Der stora Städer stryka fram. KELLGREN (SVS) 2: 325 (1790). SPF 1821, s. 11 (: derom). Ett lynne, som icke fördrog yttre tvång, gjorde.. (Kullberg) väl mindre lämplig för noggrant reglerad verksamhet. MELIN i 3SAH 13: 15 (1898). Fodermedel, vilka ej äro föremål för reglering. HILDEBRAND HbFolkhush. 358 1917. (I gatukorsningen) har man.. måst vidtaga särskilda anordningar för att reglera trafiken. BygFolk 1: 102 1927. jfr (†): Förmälte doct. Molin, at man kommer nu at regulera contributions placatet efter den method, som varit uthi sahl. Konung Carl XI tijd. 2PrästP 1: 66 (1719); jfr 1, 7. – jfr NY-, OM-, STATS-REGLERA, OREGLERAD samt ACKORDS-, HYRES-, IMPORT-, MYNT-, NAMN-, PASTORATS-, PRIS-REGLERING m. fl. – särsk. a) med avs. på hushållning o. d., förr äv. hus (se d. o. 5) l. sjukhus: ordna (med) l. organisera o. d.; numera nästan bl. (tillf.) med bestämning angivande hur hushållning osv. ordnas l. organiseras. (Av oxhandelns minskade lönsamhet) följde att han regulierade sitt hus på annat sätt, lade sig på Kor att föda i samma ställe. HSH 6: 171 (1658). Han blir i staden några timmar, och så reser han igen att reglera sin hushållning. KELLGREN (SVS) 6: 146 (1785). Det.. (vid Medevi brunn) funderade Bruns-Lazarettet blef af honom.. så reglerat, som det, med Kongl. Maj:ts.. stadfästelse, sedermera blifvit handbafvit. ODHELIUS ÅmVetA Wåhlin 12 (1799); jfr BL 21: 242 1855. b) med avs. på lön l. pension o. d.: ge l. utforma (nya) regler l. föreskrifter för; bestämma l. fixera (på annat sätt än förut); äv. (ngt ålderdomligt) med avs. på (riks)stat o. d.: (pröva o.) fastställa. SCH ÜCK VittA 2: 227 (i handl. fr. 1691). Nu först (dvs. På biskop Eginos tid) kom det dertil, at biskopen fick någon reglerad inkomst. CORYLANDER LundDomk. 4 (1756). Der så.. hända skulle at.. Riksens Ständer icke hade Staten reglerat eller någon ny Bevillning til bestämdt belopp sig åtagit, då skal (osv.). RF 1809, & 109. Då presterskapets löner i en församling skola regleras, underrättar (lönereglerings-)Nämnden derom Domkapitlet. SFS 1862, nr 43, s. 3. Ett konsistorielt paseorat af andra klassen med pastors lön reglerad till 4.140 rdr rmt. HÖIJER Sv. 1: 54 (1873). ÖSTERGREN 1935. jfr FINANS-, LÖNE-, PENSIONS-, STATS-, ÅRS-REGLERING m. fl. särsk. (tillf.) i utvidgad anv., med avs. på tid för vilken statsreglering gäller: pröva o. fastställa budget för (viss tid). DE GEER Minn. 2: 1 1892. c) mil. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet., om (skytte)eld l. (skytte)elds spridning o. d.: (till sin utformning l. anordning mer l. mindre direkt) avhängig av l. underkastad order som ges av befälet; särsk. motsatt: fri. Krig VAH 1888, s. 70. Minska den reglerade spridningen. InfRegl. 1945, 1: 122. d) (förr) handel. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet., i uttr. reglerat bolag l. kompani, handelsbolag (för transmarin handel) vari intressenterna gjorde sina affärer för egen räkning, men voro underkastade en för alla gällande ordning för tillvaratagande av gemensamma intressen. Regu lerade Compagnier. NORDENCRANTZ Arc. 112 (1730). Regulerade bolag. Ekons 2: 427 (1899; om ä. förh.). 2SvUppslB 12: 956 1949. e) med subj. betecknande lag l. rätt l. regel l. bestämmelse o. d.:. innehålla l. meddela l. utgöra norm(er) l. regler för (ngt) l. för tillgodoseende av (ngt); vara normerande l. bestämmande för (ngt);normera l. bestämma (ngt); äv. i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet. HAMMARSKÖLD SvVitt. 2: 58 (1819). Den ofullkomligaste arten af Rätt är den, som regulerar Rättsförhållandena mellan särskildta Folk. SCHREVELIUS CivR 1: 3 (1844). De ineressanta "hamnordningar", som vid de gamla fisklägena reglerade gemensamma intressen. NILSSON FestdVard. 60 (1925). Reglerande bestämmelser (för byggnadsvärksamhet). SJÖVALL o. HÖJER 59 1929. f) ss. vbalsbst. -ing i konkretare anv., om åtgärd l. bestämmelse o. d. (i sht förr äv. stadga l. förordning o. d.) varigm ngt regleras l. är reglerat. Men hvem är det, som tänker för frihet? En och hvar är så insnärd i regleringar och ordningars bibehållande, att (osv.). CHYDENIUS 338 (1777). Sedan, enligt Kgl. Brefvet d. 3 Octob. 1793 och Vår vidare Nådige Reglering d. 20 Nov. förlidet år, alla Statsverkets Magaziner.. höra til almänna SpanmålsMagazinsDirectionens disposition och redovisning. CivInstr. 236 (1799). BerRevElLärov. 1843, Bil. S, s. 24. GHT 1934, nr 144, s. 3. g) (†) i uttr. bringa och reglera ngt i god skick och ordning, bringa ngt i gott Skick. LReg. 230 1648. h) (†) refl., i uttr. reglera sig att göra ngt, underkasta sig att l. bestämma sig för att göra ngt. K. M:t reglerar sig att ej kommendera nästa kampanj men att vara med som volontär.. (o.) sköta det hela. CAEHRENSVÄRD 1789 hos WARBURG Ehrensvärd 224. 3) avpassa l. utjämna l. moderera (ngt) o. d.; särsk.: avpassa l. inrätta l. moderera (ngt) efter förhållandena l. efter vad som är l. anses lämpligt l. riktigt o. d.; stundom övergående i bet.: rätta till (ngt) o. anpassa det efter gällande krav (jfr 1); äv. i uttr. reglera ngt efter ngt (jfr 1 a), avpassa ngt efter ngt; äv. i uttr. reglera ngt till ngt (jfr 5), avpassa ngt för erhållande av ngt, avpassa ngt till att utgöra ngt; äv. mod sakligt subj.; äv. i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet., särsk.: modererande, dämpande. Inrikes handlande, som icke äro på lika sätt mästare utaf at reglera värdet på utländska myntet som utländingarne sielfve det äro. Fennia XVI. 3: 43 1761. I samma mon som ordets ljudmassa tillväxer, stegras äfven hörselns verksamhet, för att regulera ljuden till en harmonisk samklang. Suomi 1845 s. 354. Reglera utgifterna efter inkomsterna. MEURMAN 1847. Om de.. (privilegierade samhälhklasserna i Frankrike) kommit att utöfva en "regulerande" inverkan på monarken, som denna förutan är böjd att "draga hela staten till sin person". BOLIN Statal. 2: 158 (1871). Han saknar öra att höra och reglera tonerna med. SÖDERBLOM Stund Växl. 1: 51 (1904 En reglering af versmåttet med ett enkelt grepp, och versen träder fulländad ut ur den grofva ursprungsformen SÖDERHJELM Runebg 2: 426 (1906). ESSEN-MÖLLER KvinnlOnderl. 183 1932. --jfr OM-REG LERA, OREGLERAD, SJÄLV-REGLERANDE samt SJÄLV REGLERING. – särsk. a) med avs. på mekanism l. ur l. passage o. dyl. l. ngts rörelse l. gång l. funktion l. tillförsel l. ställning o. d.: avpassa l. inställa (för att vinna ett visst ändamål l. tillgodose ett visst behov, särsk. för att åstadkomma ändamålsenlig o. regelbunden funktion); avväga l. avpassa (stundom: sköta) tillförseln l. gången o. d. av (ngt); avpassa (ngt) gm ökning l. minskning därav; moderera (ngt); äv. med sakligt subj. (betecknande t. ex. mekanism l. maskindel l. organ): avpassa l. moderera (ngt) l. (gm sin rörelse l. konstruktion o. d.) ge (ngt) en för ett visst ändamål avpassad rörelse l. funktion l. avpassa tillförseln av (ngt) o. d.; äv. abs.; äv. i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet.särsk. om mekanism l. maskindel (äv. om invärkan o. d.: som innebär en reglering); äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet., särsk. om ngts rörelse l. funktion o. d. Et .. med all möjelig försigtighet reglerat Vägg-Uhr. PRINTZ Uhr 32 (1769). Falsetten ochöfvergångstonerna (vid sång) bero .. på .. ett origtigt sätt att reglera luften. BEYER Sång. 27 (1887). (Gomseglets) hufvuduppgift kan sägas vara att reglera förbindelsen mellan näs- och munhålorna. NYSTRÖM Talorg. 11 (1888). FRYKHOLM Ångm. 230 (1890; abs.). Den reglerande delen i ett fickur. ERICSSON Ur. 143 (1897). Reglerad glödrörständning. RAMSTEN o. STENFELT (1917). För dragets reglering finnes.. ett spjäll på rökkanalen. SvD(A) 1917, nr 282 s. 7. SMITH OrgKemi 283 (1938: reglerande inverkan). Av .. (pojkarma i smedjan) värmde den ena stålet medan den andra reglerade hammaren. Järnbruksminn. 24 1952. jfr AV-, IN-REGLERA, SVÅR-, TERMOSTAT-REGLERAD, SJÄLVREGLERANDE samt EFTER-KULISS-, MOTSTÅNDS-, SJÄLV-, TEMPERATUR-, VATTEN-, VENTIL-, ÅNG-, ÖVER-REGLERING m. fl. särsk. (i sht i fackspr.) ss. vbalsbst. -ing i konkret anv., om anordning (mekanism o. d.) för reglering av ngt; regleringamekanism; ofta i ssgr (t. ex. KULISS-, VEN TIL-REGLERING). UB 2: 573 1873. 2UB 2: 587 1901. b) refl. (stundom äv. i pass. med intr. bet.), med sakligt subj.: utveckla sig till att bli avpassad l. modererad o. d. (särsk. efter förhållandena l. efter vad som är l. anses lämpligt l. riktigt o. d.); anpassa sig; särsk. i uttr. reg- lera sig efter ngt (jfr 1 d α), anpassa sig o. d. efter ngt; äv. (vanl. i uttr. reglera sig själv) motsv. a, om mekanism l. ngts rörelse o. d.: vara självreglerande. (Bärgskollegium o. andra myn- digheter ha) eftersinnat, huru och på hvad sätt thet nu varande höga priset på Jernet utan tvång eller någre föreskrifne taxor kunde komma sig sielft at regulera. Bergv. 1: 839 (1725). Priset på alla vahror regleras alt efter som man har mer eller mindre förråd och tilgång af varorne. 2RARP 13: 401 1742. (Gm centrifugalregulatorn) reglerar ångmaskinens rörelse sig sjelf. NF 3: 180 (1878). För att hela produktionsmekanismen automatiskt skulle reglera sig efter konsumtionens behof. CASSEL SocPol. 32 (1902). jfr SJÄLV-REGLERANDE o. SJÄLV-REGLERING. 4) vara av avgörande betydelse för o. därigm ge (ngt) dess prägel l. karaktär; bestämma (se BESTÄMMA, v.¹ ⁶ a; ofta närmande sig 3: på ett bestämmande sätt invärka på o. därmed komma (ngt) att te sig l. förlöpa o. d. på visst sätt l. att finnas i viss mängd o. d.; vanl. med sakligt subj.; äv. om lag (se LAG, sbst.¹ 5) o. d.: vara bestämmande l. gälla för (ngt). BOSTRÖM Lag 13 (1845). Skogarne reglera ett lands nederbörd, likasom de reglera dess temperatur, d..v. s. de motverka ytterligheterna af häftiga störtregn och ihållande torka. THELAUS Skog. 27 (1865). Det är just renen som reglerar lappens vandringar. Landsm. VII. 5: 3 (1888). De lagar .. som reglera växternas vandringar. QUENNERSTEDT KampTillv. 20 (1898). Det är havet som reglerar kolsyran i luften genom den jämvikt, som upprätthålles mellan denna och kolsyran i bikarbonatet i havsvattnet. WIRGIN Häls. 1: 194 (1931). En sjuk människa får inte reglera och ödelägga en frisk människas liv. HEERBERGER Dag 36 (1939). 5) i fråga om ngts yttre form l. sträckning l. anordning o. d.: ge (ngt) en regelmässig utformning l. ett regelmässigt l. ordnat skick l. utforma en plan för (ngt) l. för anlägg. ning av (ngt); särsk. med avs. på stad, gata, gräns o. d.: ge en (av en viss plan beroende) regelmässig l. regelbunden l. ändamålsenlig form l. utformning l. sträckning (i värkligheten l. på papperet); äv. i uttr. reglera ngt till ngt, ge ngt den regelbundna formen av ngt. Gatorna .. uthj Åbo.. skole reguleras och rättas. BtÅboH I. 10: 113 (1651). Den 29 (maj 1663 reste jag) till (gården) Tuuna igen och då företogs reguleringen (för anläggningen). DAHLBERG Dagb. 145 (1663; uppl. 1912). Husen i begge förstäderna, ställda om hvarannan, efter hvars och ens behag reglerades med breda gator, torg och qvarter. NORDIN i 2SAH 3: 35 (1801). Talet (föll) på gränsen mellan .. (Sverige o. Ryssland), och Toll framhöll önskvärdheten af att den reglerades. IllMilRevy 1898, s. 147. En gränd, som slutar med bergsknallar, som aldrig blifvit reglerade till trappsteg. VALLGREN MatGubb. 124 (1917). Regleringen av bostadsområdet. NÄSSTRÖM SvFunkt. 52 (1930). – jfr NY-, OM-REGLERA, O-, SVÅR-REGLERAD samt GATU-, GRÄNS-REGLERING m. fl. – särsk. a) (†) med avs. på bord: ordna (se d. o. 2, arrangera, ställa i ordning. Skickeligheten at.. väl reglera ett bord. CELSIUS Alm. 1729, s. 7. TERSMEDEN Mem. 3: 253 (1746). b) tandläk. med avs. på felställda tänder (äv. framstående överkäk): bringa i rätt läge; äv. abs. SvTandlSFörh. 1895, s. 10 (: reglering). BILLING ÖfvKäkRegl. 14, 15 1901. jfr INREGLERA o. TAND-REGLERING. c) (mera tillf.) ss. vbalsbst. -ing i konkretare anv., om (stads)område som gjorts till föremål för reglering. Byggnadsverksamheten (bör) lämpligen inskränkas till de närmast den äldre regleringen belägna dearne. TT 1887, s. 155. 6) Regleringen af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren. KLEIN Mäl. 3 (1880). För de mindre snabbgående (ångbåtarna tager.. (färden) en half timme till regleringen.. då de få börja med att bilda "queue" för slussningen vid Essingen. TT 1900, Allm. s. 29. Petrarca hade sprängt och gräft.. ett slags kanal.. tydligen för att reglera flodens öfversta lopp. WULFF Petrarcab. 73 (1905). Kungl. Maj:ts tillstånd att företaga en reglering af Storforsen (i Indalsälven). HELLSTRÖM NorrlJordbr. 518 (1917). Mäktiga jordvallar innestänga den reglerade flodens lopp för att hindra fälten från att översvämmas. LANGLET Ung. 149 (1934). Sjön (Stor- uman) skall regleras, höjas och bli en vattenreservoar på 1,4 miljarder kubikmeter, som säkrar en jämn tillförsel till Umeälvens kraftstationer. DN(B) 1953, nr 297, s. 1. – jfr NY-, OM-REGLERA, O-, SVÅR-REGLERAD samt FLOD-, SJÄLV-, SJÖ-, VATTEN-, ÅRS-REGLERING m. fl. 7) (†) med avs. på skriftalster: ge (slutgiltig) utformning l. avfattning; (slut)redigera; äv. med avs. på ngt som är föremål för inventering: genomgå (o. granska). Vi.. stadnade.. i det slut att de punkter (i besvären) som voro ifrån (socknen) Venian skulle bifallas, men regleras bättre. HSH 1: 230 (c. 1750). Att jag .. icke ännu .. medhunnit att tillfullo reglera och registrera Salig Herr Doctor Ekennans effterlemnade Bibliotheque. VDAkt. 1779, nr 82. Mycken tid måste åtgå.. til slutlig reglering af Boken (dvs. nya Psalmboken). WALLQUIST Ecclsaml. 5–8: 222 1794. . 8) få till stånd en (tillfredsställande) uppgörelse med avs. på (ett mellanhavande, t. ex. en affär, ett avtal l. en tvist); göra upp (ngt); äv.: betala l. likvidera (ngt); med avs. på betalning: fullgöra l. värkställa; äv. allmännare: reda l. ordna upp (ngt) l. klara av (ngt). Reglera sina affärer, sina skulder. Reglera en räkning, ett konto (i sht handel.). CivInstr. 526 (1727). Om lagman.. komme till Haga.. så kan vi reglera alt på en half timma. HT 1913, s. 234 (1791). Toalettfrågan. är.. redan reglerad – om man nu också kunde få henne att klä' sina tankar i ett hyggligare språk. HEDBERG Sardou 126 (1866). Han hade bud från kamrern, att doktornsvexel.. hade förfallit i dag, och att banken väntade den skulle bli reglerad innan morgon middag. STRINDBERG Fjerd. 77 (1877). Reglerandet af arbetstvister. Ekons 2: 544 (1901). Banken (hade) haft provision på alla skadeståndsbetalningar, som reglerades genom densamma. 2SvUppslB 14: 573 1950. – jfr OREGLERAD. 9) (†) med avs. på person: ordna för (ngn) l. ordna upp affärerna åt l. för (ngn); anträffat bl. dels ss. Vbalsbst. -ande i uttr. ngns reglerande, ordnande av ngns affärer, dels i uttr. bliva reglerad,. få sina affärer ordnade, dels refl.: ordna för sig (i fråga om levnadsl. bostadsförhållanden l. affärer o. d.), särsk.:. reglera (i bet. 8) sina affärer. MoB 3: 122 (1773: blifva reglerad). Summan (som behövs) är visserligen stor. men den lärer uti min.. fars ömma ögon blifva dräglig, då den har i afseende mitt reglerande på en gång. Därs. (Sv.) Reglera sig... (Fr.) Accommoder ses affaires.. (l.) sa maison. Débrouiller ses affaires. NORDFORSS 1805. 10) i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet., i vissa (från 2 utgående) speciella användningar (jfr 11). a) (regulerad)

[jfr motsv. anv. i t.]

(i fråga om romersk-katolska förh., numera mindre br.) om kanik, medlem av kongregation o. d.: som förbundit sig att leva efter en ordensregel, reguljär (se d. o. 1 a). RYDBERG (o. TEGNÉR) Engelhardt 2: 406 1835. Samfund af "regulerade" tertiarier. 2NF 28: 962 (1919). Samtliga kanoniker (vid Lunds domkyrka) voro (under medeltiden) regulerade. NordKult. 25: 30 1934. b) (†) om trupp(styrka), krigsfolk o. d.: reguljär (se d. o. 1 b; äv. om vakt l. patrull: som organiserats l. utsänts av myndigheterna. Fiende[n] ss avangardij lätt sig se, huillcket bestod af regulerade troparsom och Cossakar. KKD 3: 109 (1709). Konung David (har) varit den första man vet, som underhållit ständigt och reguleradt krigsfolk. LAGERBRING HistLit. 96 (1748). Regulerade vakter och patrouller. PH 5: 3090 (1751). KrigVAH 1818–21, s. 118. c) (†) om ngt sakligt: som står på goda fötter, välordnad o. d.; äv. om leverne o. d.: regel. bunden, ordentlig; äv. om egenskap: måttfull, moderat. Han är färdig in Jure Romano, och der till medh activ och hafwer någon ambition, som iag tycker wara reglerat. ANNERSTEDT UUH Bih. 2: 9 (i handl. fr. 1655). Emedan Bergslagerne.. (gm hjälp från bärgskollegiet) woro så stadgade, och hela Wercket så regleradt befanns, at (osv.). HC11H 13: 113 (1697). Föra ett mycket regleradt lefverne. BERGIUS PVetA 1763 s. 32. LEOPOLD 1807 i 2Saml. 9: 60. d) (†) ) om menstruation: regelbunden (se d. o. 3. VetAH 1802, s. 300. e) (numera knappast br.) officiell; äv.: regelrätt (se d. o. 3; förr äv. med personligt huvudord: värklig, i ordets fulla bemärkelse o. d. Den tross, som altid är oskiljaktig från en reglerad Kungsresa. MinnSvNH Bib. 2: 131 (1809). Sedan kaptenen.. brutit högra benet af sig, beslöt han blifva reglerad invalld.. och förklarade sin närmaste man.. för i allo tjenstgörande kapten. ALMQVIST Smar. 108 1845.Snarast har.. (G. Celsing) fått denna (kaftan) vid något mera regleradt tillfälle, såsom vid en af de två audienser Grotthus bade hos sultanen på sin afskedsambassad. KKD 9.: XXVII 1913. jfr (†): Man ser .. ingenstädes reglerade maskerader hela året igenom. Holberg Mascarad. 33 (1779; d. orig.: reglerede); jfr 2. f) (numera mindre br.) om person (jfr a, b, e): som för att regelbundet liv (o. har ordnade affärer); rangerad (se RANGERA 8; jfr 9 o. ORDNA III 3. (Major Kalm har) fått sig en artig och beskedlig iFru; samt.blir en stadig och reglerad mani POR THAN BrCalonius 131 . (1794). Jag är en klok karl och, hvad mera är, en rättens tjenare och, hvad mera är, en regalerad karl. HAGBERG Shaksp. 2: 97 (1847; eng. orig.: a honseholder). God och öm var .. (Bellman) säkert mot de sina, men till reglerad familjefar var han icke skapad. SvLittH 1: 402 1919. 11) (†) i pass. med intr. bet., om kvinna: få menstruation; äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet.: som har (regelbunden) mensttruation. Patienten, som är 17 år gammal, ordentligen reglerad sedan 3 år, började år 1786 blifva sjuklig. VetAH 1789, s. 221. (Patienten berättar:) Jag.. blef åter reglerad som jag ej varit på mera än 2:ne år. LGBRANTING 2: 123 (1840). Regleras.. (dvs.) få sina reglor. THOLANDER Ordl. (c. 1875). 12) ss. vbalsbst. -ing, menstruation. NORDFORSS (1805). När hon hade sin första reglering, satt hon instängd under moskitonätet. NORDENSKIÖLD IndianPanam. 149 (1928). 1) gm reglering av tillförseln släppa in (ngt). TT 1900, M. s. 17. 2) gm reglering ställa in (ngt, så att det fungerar på önskat sätt l. har önskad storlek o. d.); äv. med sakligt subj. Att.. (fartyget) under gång nordvart kan hinna reglera in sitt slagantal och vara uppe uti mot detta svarande fart, då den södra tvärlinien.. passeras. HÄGG PraktNav. 40 (1900).