barrbärande träd, i sht gran l. tall; jfr BARR-TRÄ 2.FISCHERSTRÖM1: 401 (1779). Man har kallat Barrträden nordens Palmer. DÜBEN Vextr. 216 (1841).Han älskar kanske barrträd – vanlig spleen! – / och deras friska lukt af terpentin. STURZEN-BECKER. S.arb.3: 20 (1861). De i Sverige inhemska barrträden äro tall, gran, en och idegran.CNATTINGIUS (1894). De hårda löfvens svagt klingande .. ljud .. äro stämda i en gladare tonart än de melankoliska barrträdens tunnsträngade eolsharpor. STRINDBERGTr. o. otr.4: 143 (1897).
Ssgr:
– BARRTRÄDS-BARK³⁰~².J. LANDIN i Tekn. tidskr.1887, s. 63.
– BARRTRÄDS-FRÖ~².Bar1trädsfröna befrias efter klängningen från de medföljande vingarna genom gnuggning eller piskning i säckar.Uppf. b.3: 407 (1873).
– BARRTRÄDS-HONUNG²⁰.honung som af bina hämtats från barrträd. Man kan .. skilja mellan lind- ljung- och barrträdshoning m. m. DAHMBiet45 (1878).
– BARRTRÄDS-KOTTE~²⁰.Uppf. b.3: 417 (1873). Barrträdskottar, som insamlas innan frost inträffar, låta ej klänga sig så fullständigt.CNATTINGIUS35 (1874, 1894). -KVIST ~² LÖNNROT1: 126 (1874). T. ÖRTENBLAD i Tidskr. f. skogskush.1891, s. 88.
– BARRTRÄDS-PLANTERING⁰²⁰. särsk.konkret. Den vanliga snytbaggen (hylobins abietis ..) anställer stor förargelse på barrträdsplanteringar. Uppf. b.3: 414 (1873). jfr BARR-PLANTERING.
– BARRTRÄDS-REGION~¹⁰². == BARRSKOGS-REGION.HEDLUNDSchweiz33 (1866). Tallagret (torfmossarna) motsvarar fjällets barrträdsregion. P. DUSÉN i Sv. mossk.-fören. tidskr.1889, s. 263.
– BARRTRÄDS-RÖTA~²⁰.Om barrträdsrötor och deras uppträdande i våra skogar. A. NILSSON i Tidskr. f. skogshush.1896, s. 11.
– BARRTRÄDS-SKOG~².(mindre br.) == BARRSKOG. Barrträdens bälte .. karakteriseras af stora sammanhängande Barrträdsskogar af ett eller par trädslag. THELAUSSkog.7 (1865). HEDLUNDSchweiz33 (1866).
– BARRTRÄDS-TYP~².A. G. NATHORST i NF1: 842 (1876).
– BARRTRÄDS-VIRKE~²⁰.C. A. HOLLGREN i Tidskr. f skogshush. 1897, s. 126.