© Svenska Akademien. SAOB spalt: R1201; tryckår: 1957
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
REPETERA re¹pete⁴ra l. rep¹-, i Sveal. äv. -e³ra², v. -ade (G1R 5: 253 (1528: repeterede), LPETRI 3Post. 60 b 1555 osv.) () pr. sg. -er LPETRI 1Post. T 5 b 1555, UrkFinlÖ II. 1: 80 c. 1595); pr. sg. pass. -es SvTr. 4: 357 1561 GIESE Sprachm. 13: 492 1730; ipf. ppass. -tes TOPELIUS Dagb. 3: 342 1838; sup. -t PORTHAN BrSamt. 1: 115 (1785)). vbalsbst. -ANDE, -ING, -NING (†, HELSINGIUS Kk 4 a (1587: Vprepeterning), SCHRODERUS Comenius 734 (1639: Repterning)); -ARE (se avledn.); jfr REPETITION, REPETITOR, REPETITÖR. ( reffet- 1550. repet- (-th-) 1528 osv. repett- 1591. repit- 1642–1834. repot- 1629. reput- 1560. reppet- 1559–1565. reppett- (-tth-) 1588–1589. rept- 1639–1749)
[jfr t. repetieren, eng. repeat; av fr. répéter, av lat. repetere, åter söka, upprepa, av re- (se RE-) o. petere, gå i riktning mot ngt m. m. (jfr APTIT, KOMPETERA, PETITION, PETITUM m. fl.). – Jfr REPETENT, REPETER]
[REPETERA 1]
1) (utom i a, c, d, e o. f numera bl. mera tillf.; jfr anm. nedan) göra (ngt) om igen, göra l. ta om (ngt); låta (ngt) ske om igen l. flera gånger; upprepa. AJGOTHUS ThesArithm. 48 (1621). At en sådan grooff synd (dvs. avgudaofer) så offta blifwet repeterat. SCHRODERUS Os. 1: 242 (1635). Då repeterar Dykaren ännu en gång sin.. sig. nal. TRIEWALD Konst. 31 (1734). Jag skulle just till att repetera konststycket (dvs. att fd måttbandet att glida in i hylsan)(osv.). GRANVIK Centralafr. 116 (1927). Kinakommunisterna.. kan inte urskillningslöst fördöma .. (Stalin), lika litet som de kan repetera Moskva-attackerna mot personkulten. DN(A) 1957, nr 27, s. 2. – Amn. Då den ovan angivna, allmännare anv. av ordet, som det senaste årh. varit ganska ovanlig i sv., numera åter ganska ofta användes av vissa skribenter, beror detta på främmande inflytande. – särsk.
[REPETERA 1.a]
a) muntligt l. skriftligt upprepa (ngt); utom i numera bl. (fullt br.) om ett muntligt upprepande av ett enstaka ord l. ett muntligt återgivande ord för ord av en fras l. kortare utsaga o. d.: säga om (ngt). SYLVANDER Kalmar II. 2: 295 (i handl. fr. 1550). Warder j thenna wälsignelsen, thet ordet Herre, tree resor repeterat. PERICI Musæus 2: 871 a (1582). Uti sammansatta tempora upprepas ej hjelpverbet, så framt ej den allmänna regeln.. fordrar att verbet repeteras. SVEDELIDS FrGr. 262 (1814). Norra kyrkogården grind fyra, sa Agneta. Morra fyra, repeterade chauffören. FOGELSTRÖM Kvinnol. 15 (1954). – särsk.
[REPETERA 1.a.α]
α) (i sht mil., fullt br.) om en upprepning av en order l. dyl. från man till man o. d. i syfte att vidarebefordra ordern till den l. dem som den gäller; jfr c. FörordnRegim. 1775, 1: 152. Repetering sker från man till man på befallning "Repetera!". TrängBegl. 1940, s. 24.
[REPETERA 1.a.β]
β) (numera bl. ngt vard.) om framsägande l. uppläsande utantill (en l. flera ggr) av ngt inlärt; stundom Härmande sig bet.: rabbla. Man.. haffuer giordt een bön (dvs. "Ave Maria"), och räknat thet för een Gudz tienst, at man sådana ord, vthan alt förstånd offt.a läs och repeterar. LPETRI 3Post. 60 b (1555). Mer än en vers repeteras ur minnet. GYLLENBORG Skald. 81 (1798). (Den gamla kvinnan) låg .. och repeterade för sig själv bibelspråk och psalmverser. FrhÅldalfjäll 1928, s. 58.
[REPETERA 1.a.γ]
γ) () med avs. på en framställning av ett sakförhållande, en skrivelse l. ett tal o. d. (särsk. med tanke företrädesvis på ett återgivande av innehållet); äv. med obj. betecknande visst slag av framställning (t. ex. ett löfte, bön, klagan o. d.) l. innehållet i en dylik; äv. (enst.) med subj. betecknande skrivelse; Stundom närmande sig 10. Man sade at wij wel fornimma skulle at hans ordh skulle wara san och badh at wij suenske men jeke skulle setie troo til theris scriffuelse ty meente ther jntit gott med, och thet talet repeterede han offta. G1R 5: 256 1528. Thed breguett är 2 fampne långth; thett reputerer.. (de reska myndigheternas) förre schriffuelse. BtFinlH 3: 474 (1560). Althenstund offitberörde Oration (dvs. ett tal av Hemning Gad) är wijdlöfftigh, hwarföre hafwer man tyckts onödigt wara then här repetera och pränta låta. SCHRODERUS JMCr. 658 (1820). Altså repetere wi och nu som tilförene samma wår underdånige bön, at K. Maj:t wille låta Reductions-werket winna sin fullbordan och ändskap. HC11H 11: 33 (1678). TEGNÉR (WB) 4: 260 (1823).
[REPETERA 1.b]
b) med avs. på ngt upplevt: i minnet l. samtalsvis på nytt gå igenom (ngt), låta (ngt) på nytt passera revy. Om afftonen när tu äst gången i seng, förra än tu somnar in,.. Repetera noga med tig; huru tu then dagen tilbracht hafwer. SWEDBERG Cat. 798 (1709). Att Europas kungliga, då de få vara ensamma med sina barn och släktingar, inte äro angelägna om att repetera arbetsdagens huvudsakliga händelser. APPELBERG Michajlovič Storf. 110 1933.
[REPETERA 1.c]
c) (i sht mil. o. järnh., fullt br.) om en upprepning av en given signal i syfte att vidarebefordra den till den l. dem som signalens meddelande gäller; jfr a GT 1788, nr 68, s. 2. Trumglagare, hornblåsare eller trumpetare, som repeterar en signal, tillhålles att göra det tydligt och med nödigt uppehåll. TjReglarm. 1858, 2: 214. Jag hann knappast repetera stopp till föraren (på vårt tåg), förrän (osv.). Järnvägaminn. 73 1952.
[REPETERA 1.d]
d) (fullt br.) telegr. om telegraf: uppta o. vidarebefordra (ett repetitionstelegram). EDELCRANTZ Telegr. 42 (1796). 2UB 3: 426 1897.
[REPETERA 1.e]
e) (fullt br.) mus. ta om (viss del av ett musik. l. sångstycke); äv. i abs. l. intr. anv. MANKELL Lb. 158 (1835). En musikalisk fras kan repeteras, antingen oförändrad eller ombildad genom förflyttning, utvidgning sammandragning o. s. v. BAUCK 1Musikl. 2: 33 (1871). Rota... (Dvs., En cirkelkanon .., där varje stämma repeterar ad libitum. 2SvUppslB 24: 555 1952.
[REPETERA 1.f]
f) (fullt br.) mus. i abs. l. intr. anv., om orgelstämma (mixtur): i en högre oktav upprepa samma tonhöjd som i en lägre oktav. HÜLPHERS Mus. 314 (1773). BRODIN 195 1948.
[REPETERA 1.g]
g) om sak l. person (betraktad ss.. typ l. dyl.): utgöra en upprepning l. "kopia" av (ngt); jfr 9. LJUNGGREN Est. 1: 184 (1856). De bägge löjtnanterna repeterade hvarandras typ. ROOS OsynlVäg. 1: 5 1903.
[REPETERA 1.h]
h) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som förekommer l. sker upprepade gånger, upprepad. GADELIUS Tro 1: 254 (i handl. fr. 1712). Repeterad sädesutgjutning. LOVÉN Anv. 82 1838. Repeterade plundringar. ADELSKÖLD Dagsv. 4: 56 (1901).
[REPETERA 1.i]
i) refl.
[REPETERA 1.i.α]
α) om person: upprepa sig; särsk. i uttr. repetera sig själv. Då man så ofta återkommer till samma thema, måste äfven den rikaste Humorist repeteia sig sjelf. SvLitTidn. 1821, sp. 426. GHT 1897, nr 114 B. s. 1. Vill Ni låta Era kamrater läsa detta, så slipper jag repetera mig. ASTRINDBERG 1908 hos FALCK 5ÅrStrindbg 205.
[REPETERA 1.i.β]
β) om sak: upprepa sig, komma igen. BIBERG 1: 106 c. 1814). Kolonnpar på kolonnpar repetera sig i oändlig följd. AHRENBERG Haap. 158 (1893; i bild).
[REPETERA 1.j]
j) i pass., närmande sig intr. bet., om sak: upprepas, återkomma. NH XXV. 2: 44 (1809). Det .. praktfulla skådespelet, hvilket sedermera under resans lopp oupphörligt repeterades i nya ständigt vexlande, tjusande.. former. ADELSKÖLD 5: Dagsv. 2: 187 1900.
[REPETERA 2]
2) om repeterur: slå slag som.utgör(a) en da upprepning av l. som ange(r) närmast föregående klockslag (timslag, halvtimslag, kvartslag); dels (numera föga br.) med obj. betecknande klockslag, dels abs. En klåcka, som.. slår flerdedelar och timar och repeterar fierdedelar och timar. AHUMMERHIELM.1708. i KKD 10: 128. Förgyld Pendul, som slår och repeterar. VexiöBl. 1821, nr 18, s. 4. Günther Helg. 2: 169 1917.
[REPETERA 3]
3) säga l. läsa l. gå igenom l. göra (ngt) på nytt l. upprepade ggr i syfte att inpränta det i minnet l. lära l. inöva det, läsa på l. över (en läxa o. d.) l. spela över (en musikläxa) på nytt l. upprepade ggr; jfr 4, 5, 6. RUNEBERG (SVS) 2: 85 (1827). Den rätta minneskonsten har likväl blott venne vigtiga reglor: kraftfull uppmärksamhet och flitigt repeterande. BOSTRÖM 1: 131 c. 1830). Hannes) stod frånvarande ett ögonblick, försjunken i att repetera lexan för den kommsnde lektionen. TAVASTSTJERNA Inföd. 260 (1887). ARCADIUS Folksk. 104 1903.
[REPETERA 4]
4) om elev l. studerande l. kursdeltagare o. d. med avs. på ngt som förut lästs (bit för bit l. i mindre läxor o. d.) l. inlärts (praktiskt l. teoretiskt) l. inövats: på nytt läsa resp. gå igenom l. lära in l. inöva (ngt); särsk. om en samlad, översiktsmässig genomgång av en lärokurs; ofta abs.; stundom. oeg., med subj. betecknande lärare som leder dylik genomgång (jfr 5. Pedel. 1875, s. 87. Kursen måste vara genomgången och åtminstone ytligt repeterad före skrivningarna. SWENSSON Willén 255 (1937). – jfr OREPETERAD
[REPETERA 5]
5) () om lärare: på nytt l. upprepade ggr gå igenom (ngt) med en elev l. eleverna i en klass l. en grupp studerande o. d.; särsk. dels om hjälp med läxläsning o. d., dels om en genomgång som tillika har karaktären av förhör över ngt förut (t. ex. under en vecka) genomgånget l. ngt som eleverna åhört (t. ex. en predikan), dels om en repetents genomgång av hållna föreläsningar l. examenskurser o. d.; äv. utan obj., särsk. i uttr. repetera med ngn; jfr 4. LPETRI KO 85 b (1571). (Loccenius) tilbiuder .. att årligen läsa (dvs. föreläsa) både landslagen och stadslagen och den medh studenterna repetera och declarera vadh dubier the kunna haffva. RUDBECK Bref 39 1666.Alla Lördagar skola.. Examina hållas, tå Prænceptores.. repetera med Disciplarne the förnemste stycken, som de heela Weckan hafwa dem föreläsit. Skolordn. 1693, s. B 2 b. (Rektor skall, vara tillstädes i Gudstjensten; Begynna sjelf repetera med Gymnasisterne (osv.). Därs. 1724, s. 29. Ej med aktörer några pjeser nu, / Med barnen lexor repeterar du. WIRSÉN Vint. 130 (1890).
[REPETERA 6]
6) inöva (det offentliga) framförandet av (en teaterpjäs l. sång l. ett musikstycke o. d.) l. utförandet av (ett konststycke) l. hållandet av (ett tal) o. d.; äv. med subj. betecknande person som leder dylik inövning (t. ex. dirigent l. regissör); äv. abs. l. intr., särsk. i uttr. repetera på en pjäs. Man repeterar Balleten. KELLGREN (SVS) 5: 300 (1790). Vi hade repeterat på förmiddagen och skulle ha någon öfning äfven på eftermiddagen, enär det ej var spelkväll. HELLANDER Teat. 175 (1898). Solister och sångare repetera tillsamman med sina ackompanjatörer. Radiolyssn. 1927, nr 13, s. 9. Di spelade alltså vidare.. medan vi repeterade på Drottning Kristina. FALCK 5ÅrStrindbg 130 (1935). En pjäs som hon (dvs. en skådepelerska) repeterade. GUSTAF-JANSON GodVänn. 192 1955. jfr GENERAL-, STÄM-REPETERA samt OREPETERAD.
[REPETERA 7]
7) () med avs. på tvist l. krav l. rättegångssak o. d.: på nytt ta upp l. dra fram l. framlägga (ngt); på nytt riva upp l. röra i (ngt); på nytt behandla l. gå igenom (ngt); äv. (enst.) intr., i uttr. repetera om ngt, på nytt framlägga ngt; stundom svårt att skilja från 10. Huad tuist och oenigheet, som sigh her till daegz eller och här effter begiffuit haffuer eller kann, schall på thenne här tiid inthet repeteres. SvTr. 4: 357 (1561). Kom inn för Rette wår medborgar[e]] Adara skinnar[e] och Reppeteradh sinn sack åm dhe giesz som war beklandradh före. ArbogaTb. 4: 128 (1565). Samme dagh kom Hindrich Hansson för rette, och repeteres aff bårgemestare och rååd dhen sack, som Hindrich och Anders Mårthensson hade sigh emellom. TbLödöse 7 (1586). Samma dagh reppetterade Karinn Morthenns om thenn thomptt, sora Kristoff
[er]
kop
[er]
slagiarre wppå bor.
Därs. 97 1588. SvTr. V. 1: 214 1613.
[REPETERA 8]
8) () med avs. på lag, förordning, bestämmelse o. d.: förläna ny l. förlängd giltighet åt (ngt), på nytt faststålla (ngt), förnya; jfr ITERERA 2 a, RENOVERA 4. Then arfförening, som med alles godhe villie är samptyckt och seden någre reser repeteret och stadfest är. RA I. 3: 157 (1593). PrisBergsbr. 1649, 7: K 3 b.
[REPETERA 9]
9)
[jfr 1 g, i ]
() om sak, intr., i uttr. repetera med ngt, upprepa sig symmetriskt med ngt ss. mellanled l. dyl.? Trappor.. som.. Repetera med en Balcon eller blindbottn. CARLBERG SthmArchitCont. C 3 b 1740.
[REPETERA 10]
10)
[jfr motsv. anv. i eng.]
() med avs. på en sak l. ett sakförhållande: framlägga (ngt); berätta om l. redogöra för (ngt); relatera (ngt), lämna ett referat av (ngt); uppräkna; stundom svårt att skilja från 1 a γ o. 7. Måge.. the gode män repetere och förtälie almogen någet af then handel och besluth, som i flord i thet möthe i Vesterås skedde. RA I. 1: 439 (1546). Sedan företogs Hertigens saak, och Hr Landtmarskalken repeterade hvadh uthi denne saaken alt här til är passerat. RARP 9: 65 (1664). Iag alla (Ceres' gåvor) här ey hinner repetera. ROSENFELDT Vitt. 237 c. 1680).
[REPETERA 11]
11)
[snarast att uppfatta ss. nybildning till förleden i REPETER-GEVÄR o. d.]
(mera tillf.) med repetermekanismen i ett repetergevär införa l. mata in en ny patron i patronläget; dels med obj. betecknande patron, dels abs.: ladda om o. d. ALM VapnH 206 (1927). Medan han hastigt repeterar en ny patron i loppet, hinner han (osv.). MUNSTERHJELM Vildm. 77 1936.
Särsk. förb.
REPETERA IGENOM ⁰⁴⁰ l. ⁰³². (tillf.) till 1, 4: på nytt gå igenom (ngt). BODING Mick. 15 (1741).
REPETERA IN ¹⁰¹⁰ ⁴ l. (tillf.) till 11: (med repetermekanismen) mata in (en ny patron i patronläget). KNÖPPEL Barb. 159 (1916). MUNSTERHJELM 3PojkSpetsb. 23 1931.
REPETERA TILLBAKA () till 1 a γ l. 10: gå tillbaka i tiden med skildringen av l. berättelsen om ngt.
SVART Gensw. E 4 a 1558.
REPETERA UPP () till 10: lämna en redogörelse för l. ett referat av (ngt). RP 7: 139 1638. ConsAcAboP 1: 115 (1844).
RARP 6: 128 1657. jfr upprepetera.
Ssgr (i allm. till 1):
A
(1
[REPETERA UPP.fb 11.c]
c)
REPETER-FARTYG ~⁰², äv. ~²⁰.
[jfr eng. repeater]
(förr) sjöt. fartyg som i flotta l. eskader hade till uppgift att repetera signaler från kommandoskeppet, repetitör. TROLLE Sjöoff. 2: 185 (1870). STENFELT (1920) .
(1 c) REPETER-FLAGGA, r. l. t.
[jfr d. repeterflag]
() signalflagga som hissas från ett skepp för att tillkännage, att en viss signal från ett annat skepp uppfattats, svarsflagga, svarsstandert. EKBOHRN NautOrdb. (1840). SCHULTHESS (1885) .
(1 c) REPETER-FREGATT. .
[jfr d. repterfregat]
(förr) sjöt. jfr -fartyg. MÖLLER (1790, 1867). SvFllH 2: 361 1943.
REPETER-GEVÄR. ( repeter- 1869 osv. repeterings- 1868)
[jfr t. repetiergewehr samt eng. repeater]
skjutk. jfr -vapen. JernkA 1888, s. 334.
REPETER-INRÄTTNING ~⁰²⁰. ( repeter- 1906 osv. repterings- 1922) -inrättning l. mekanism för åstadkommande av repetering av ngt. Rig 1922, s. 51 särsk. skjutk. om omladdnings mekanistnen i ett repetervapen. UFlott. 3: 246 1906.
– (2) REPETER-KLOCKA, r. l. f. (enst.) == -ur. LIND 1: 1815 1749.
REPETER-KOMPASS.
[jfr eng. repeater compass]
sjöt. ett slags bikompass (utgörande ett med kompassros försett instrument för av. läsning av en magnet- l. gyrokompass) till vilken huvudkompassens utalag överföres på optisk l. elektrisk väg. HÄGG PraktNav. 23 (1920).
(1 c) REPETER-KORVETT. (förr) sjöt. jfr -fartyg. BL 5: 226 1836.
REPETER-MEKANIK. () mekanism för åstadkommande av repetering av ngt; särsk.
[REPETER-MEKANIK.ssg 11.a]
a) om omladdningsmekamsmen i ett repetervapen.
LfF 1889, s. 355.
[REPETER-MEKANIK.ssg 11.b]
b) repetitionsmekanik i ett piano. ExposSlöjdprodSthm 1847, B. 68.
REPETER-MEKANISM. mekanism för åstadkommande av repetering av ngt; särsk. skjutk. om omladdningsmekanismen i ett repetervapen. TINGSTEN AnvTakt. Bih. 22 1887.
REPETER-PISTOL. skjutk. jfr -vapen. SPAK Handeldvap. 15 (1889).
REPETER-SLAGVÄRK ~⁰², äv. ~²⁰. urmak. (i sht förr) slagvärk som åstadkommer repeteringen i ett repeterur. ERICSSON Ur. 114 (1897).
REPETER-STUDSARE, r. l. m. skjutk. jfr -vapen. HÖPKEN Momb. 5 (1908).
– (2) REPETER-TRAPPA, r. l. f. ur- mak. till slagvärket i ett repeterur hörande urdel som utgöres av en med skänkel försedd (trappliknande) del av en hjulkrans. HusgKamR- Sthm 1756–57, s. 491.
– (2) REPETER-UR, n.
[jfr t. repetieruhr samt eng. repeater]
ett i sht förr använt ur vars slagvärk gm en särskild mekanism när som helst kan bringas i funktion (t. ex. gm att man trycker på en knapp), varvid det gm slag anger (upprepar) närmast föregående timslag, halvtimslag l. kvartalag o. d. BoupptRasbo 1741. 2UB 6: 468 1904.
REPETER-VAPEN. skjutk. eldvapen med en laddningsinrättning (ettm agasin med flera skott) som möjliggör avlossandet av ett flertal skott i följd, utan att man för varje skott behöver utföra en fullständig omladdning; motsatt dels: enkelladdare, dels: automatvapen. EldhandvSkjutsh. 2: 126 1886.
– (2) REPETER-VÄGGUR ~⁰², äv. ~²⁰. jfr -ur. DA 1771, nr 53, s. 1.
REPETER-VÄRK, n.
[jfr repetierwerk]
(i sht förr) om värket l. repetermekanismen i ett repeterur. PRINTZ Uhr 10 (1769). Kulturen 1949, s. 180.
B
(numera bl. tillf.) =
REPETERINGS-GEVÄR
REPETERINGS-INRÄTTNING, se A.
(1 e) REPETERINGS-TECKEN. ()
repristecken. Täubel Boktr. 1: 158 1828.
Avledn.
REPETERARE m.||ig., om sak r. l. m.
[jfr eng. repeater]
(mera tillf.) särsk.
[REPETERARE.avl 1]
1) mil. järnv.
till 1 c: person som repeterar signal(er). ArtillRegl. 1940, 2: 92.
[REPETERARE.avl 2]
2) till 1: repetervapen. ZILLIACUS Indiankr. 29 1898.