REPUTATION rep¹utaʃω⁴n l. re¹-, l. -ωt-,l. ⁰¹⁰⁴ äv. -atʃ- ( – tschón DALIN) r. l. f. (2SthmTb. 5: 238 1577 osv.) ((†) n. RARP 4: 54 (1647)); best. -en; pl. (†; i bet. 1 h o. 2) -er; förr äv. REPUTATS, n. (PALMCHRON SundhSp. 120 (1642)) sannol. äv. f. ( -tas 1627–1642. -tation 1574 osv. -tatz c. 1620– 1639) 1) (numera i sht i vitter stil) i fråga om den allmänna uppfattningen l. opinionen om en person l. sak o. d.: anseende (se ANSEENDE, sbst. III 2), rykte, namn (se d. o. 5; vanl. (då förklenande bestämning icke bifogas) i pregnant anv., om gynnsam l. erkännsam bedömning l. uppfattning av l. mening l. åsikt om ngn l. ngt; gott anseende, allmän aktning, gott rykte, gott namn, heder; äv. övergående i bet.: förhållandet l. egenskapen att äga gott anseende osv. Månge saker, som oss icke allenest äre emotth och till schade vthenn wår konung(slig)e reputation och höghet förnär. PrivSvStäd. 3: 284 (1574). Ingen man af någon månhet om sitt anseende och reputation vågar sig in i konseljen. LILJECRONA RiksdKul. 224 (1840). En köpman.. sade mig att.. (Frykman) inom handelsveriden.. (i Göteborg) hade stor reputation, såsom ett klart skinandee kommerciellt ljus. AnderssonBrevväxl. 1: 90 (1841). Godt kaffe och godt bröd – derigenom förvissar sig hvarje husmoder ora en god reputation. LANGLET Husm. 26 (1883). En.. förbättring av realexamens reputation. PedT 1941, s. 216. jfr DAGBLADS-, DIS-REPUTATION. – särsk. a) (numera föga br.) i uttr. med så l. så beskaffad reputation, med så l. så beskaffat anseende; äv. pregnant, i uttr. med reputation, med gott anseende; med heder. RARP 1: 21Om dedt Tyska väsendet, huru man skall bearbeta sigh medh reputation der uthur. RP 5: 191 1635. (L. Torstensson har) wunnit månge åthskillige Slachtninger med stoort reputation. RARP 4: 54 1647. (Jeanne d'Arc blev) lefwererad vthi the Engelskes Händer, hwilka henne vthi Roan såsom een Trulikåna medh ringa reputation förbrände. BRASK Pufendorf Hist. 203 (1680). Statens tjänstemän ha den utomordentliga förmågan att med reputatron och värdighet föra allting åt fanders. MALMBERG Höstd. 144 1907. b) (†) i uttr. av så l. så deskasad reputation, med så l. så beskaffat anseende; äv. pregnant, i uttr. av re- putation, med gott anseende. Några.. sceniska konstnärer "af mycken reputation". DAHLGREN Theatr. 15 (cit. fr. 1700). Föräldrar och Släkt engagerade mig ihop med en Man af reputation. DALIN Arg. 1: 280 (1733, 1754). c) (†) i uttr. komma i sin förra reputation igen, återvinna sitt tidigare anseende. PETREIUS Beskr. 2: 155 (1614). d) (†) i uttr. komma ngt i stor reputation, ge ngt gott anseende l. rykte. LENNGREN (SVS) 2: 73 (1793). e) (†) bestämt av ett med prep. för l. av föregånget substantiv (l. substantiviskt ord) angivande ngt som ngn l. ngt är bekant för att ha l. visa o. d. SP 1792 nr 277 s. 1. Den olyckliga reputation Kant råkat få af otydlighet och obegriplighet. LittT 1796 s. 158. (Atterbom) nyligen vunna reputation för sagesse. GEIJER I. 8: 433 (1818). Hvad är väl reputation för sjelfständighet och tankekraft emot goda inkomster och masklighet. PALMÆR Eldbr. 106 (1842). f) (†) med genitivbestämning angivande en egenskap som ngn är känd för o. d. (Armfelt har) vunnit tapperhetens reputation. Gustaf II 6: 210 1812. g) (†) närmande sig bet.: vitsord (som ngn får); jfr NAMN 5 d. På sådant sätt winner en hussbonde dän reputationen och thet nampnet adt han wijsligen umgås mäd sitt fålk. ROSENHANE Oec. 12 (1662). h) (†) i pl., om olika personers anseende (betraktat ss. bevis för duglighet l. grundval för befordran o. d.). Han.. var utstött ofvanifrån af ett läger, som under en allmän förfallets period krånglat sig upp (i samhället) med stulna reputationer. STRINDBERG Hafsb. 79 (1890). 2) (†) person med gott l. högt anseende, berömdhet (se d. o. 2, ryktbarhet. LBÄ 2–3: 115 (1797). Man ser.. huru små själar stundom titta fram ur stora reputationer. GEIJER I. 8: 418 1812; jfr l. (Agardh) är, efter Linné och kanske Berzelius vår största litterära reputation i Sverge. TEGNÉR (WB) 7: 253 (1831). PALMBLAD Nov. 1: 182 1840.