RESIDERA res¹ide⁴ra l. re¹-, i Sveal. äv. -e³ra², v. -ade ((†) pr. sg.
-er OxBr. 10: 204 1617,
ANNERSTEDT UUH Bih. 1: 379 (
i handl. fr. 1647)).
vbalsbst. -ANDE; jfr RESIDENS, RESIDENT, sbst.² (reci- (ré-) 1711–1790. resi- 1558 osv.) [jfr t.
residieren, eng.
reside, fr.
résider; av lat.
residere, sitta (kvar), vila, bliva kvar, av
re- (se
RE-) o.
sedere, sitta (se
SITTA). – Jfr
INSIDIÖS,
PRESIDERA,
RESIDUUM]
[RESIDERA 1]
1) vara (fast l. för en viss längre l. kortare tid) bosatt (i en byggnad, en stad o. d.); bo; vistas; ha sitt residens; numera företrädesvis om konung l. furste l. annan förnäm l. högt uppsatt person (särsk. högre ämbetsman, t. ex. landshövding) o. d.; om furste ofta övergående mera i bet.: hålla hov. Landshövdingen i Uppsala residerar på slottet. G1R 28: 615 (
1558).
Riksens Rådh, som här (dvs. i Sthm) residerande ähre. OxBr. 3: 118 (
1627).
Västmanland hade ock fått sin egen Biskop, hvilken residerade i Västerås. LAGERBRING 1Hist. 2: 280 (
1773).
Den (i Wien) .. residerande Ryske Ambassadeuren. PT 1791,
nr 9, s. 1. Chefen för Lotsverket på Vestra Kusten.. residerar i Götheborg.
VetAH 1818,
s. 32.
Under sin regerings sista halvår residerade Kristina på Uppsala slott. ALVING Uppsala 90 (
1923).
DE GEER Bergsl. 176 1951. – särsk. o. d.:.
[RESIDERA 1.a]
a) (ngt vard. l. skämts.) om person i allmänhet: bo; ofta i allmännare anv.: uppehålla sig, hålla till; vanl. i mer l. mindre bildl. anv. (jfr b), övergående i bet.: (uppehålla sig o.) härska l. råda l. styra o. ställa o. d. (ngnstädes); äv.: sitta ss. i ett högsäte l. på en tron, "trona". Han residerade gemenligen i en länstol. OVDALIN ( c. 1750) i 2SAH 59: 408.
Armfeldt kommer att (ss. fånge) recidera på Malmö Citadell. MinnSvNH Bib. 1: 95 (1790). Palmblad har flyttat från boktryckeriet der Zeipel nu residerar med sin huslighet och romantik. GEIJER I. 8: 433 1818.
I ett litet förrum residerade en springpojke. HAMMENHÖG PoB 571 (
1931).
[RESIDERA 1.b]
b) i vissa speciellare anv. [RESIDERA 1.b.α]
α) om ämbetsman l. befattningshavare o. d. (jfr β): vara bosatt (o. uppehålla sig) på den ort där det ämbetsvärk l. den institution o. d. befinner sig vartill vederbörande är knuten; numera bl. (tillf.) i p. pr.
Dett residerande Rådett.. förstås allenast på dem som residera och icke som i andre tiänster äre bortto eller förskickade. RARP 2: 10 1633; jfr
4. Ett.. önskningsmål var en förändring af
(universitets-)kanslersembetet så, att hvarje högskola skulle få en residerande och aflönad styresman.
VL 1899,
nr 297 s. 2.
Kvälisp. 1957,
nr 285 s. 3 (i p. pr., om balettmästare).
[RESIDERA 1.b.β]
β) (
om äldre l. utländska förh.)
om präst: vara bosatt l. ha boställe i den socken där vederbörande är utnämnd till präst; äv. om kanik: vara bosatt (i kanikgård) vid domkyrkan. GEIJER I. 7: 205 (
1837;
om engelska förh.).
(Biskop styrbjörn) förbättrade.. kanikernas vilkor, hvilka ännu icke voro så doterade, att de kunde vara residerande (boende vid domkyrkan i boställagården).
HAGSTRÖM Herdam. 1: 15 (
1897).
Ett statut av år 1407 klagar över att prästgårdarna ligga öde och att det är svårt att få prästerna att residera vid sina sockenkyrkor. SYKyrkH 2: 305 (
1941).
Därs. 664.
[RESIDERA 1.c]
c) (
numera bl. tillf.)
bildl. (jfr a); särsk. om känsla l. kraft o. d.: ha sitt säte, finnas (ngnstädes). Huru Hufwudet, som en Borg eller Slott är öfwerst stält, ther skälet eller Förnufftet vthan twifwel residerar. COLUMBUS BiblW O 4 a
1674.
Jag ser at Fylle-diefvulen .. residerar hos tig. SCHERPING Cober 1: 280 (
1734).
Magnetiska kraften i magnetnålens åt norden vända spets.. är densamma med den som residerar i jordens söderpol. BERZELIUS Kemi 2: 545 (
1812).
(Man) ville hafva närmare reda på den punkt i hjernan, hvarest.. (själen) egentligen residerar. REIN Psyk. 1: 424 1876.
[RESIDERA 2]
2) (
†)
i p. pf.: bosatt.
Och blifwer (jag) nu mera residerader på Attarp, som iag hafwer bekommit Fasta på. VDAkt. 1662,
nr 140.
[RESIDERA 3]
3) [specialanv. av 1]
(
numera bl. mera tillf.)
om institution o. d.: vara placerad l. förlagd (ngnstädes), ha sitt säte l. sina lokaler (ngnstädes). Th[et] itallanske conthor residerende vthi Nörenbergh. 2SthmTb. 6: 475 (
1581).
Wår vthi Stockholm residerande Hoffrätt. SCHMEDEMAN Just. 136 (
1614).
(Svenska Akademien) residerar i huvudstaden.
TULLBERG SYRättskr. 227 (
1862).
Minnsv. Lärov. I: 50 1926.
[RESIDERA 4]
4) (
†)
i utvidgad anv. av 1, om ämbetsman o. d.: tjänstgöra, vara i tjänst, fungera, "sitta". Then nu residerande Påfwen. RARP 6: 140 1657.
Assessoren Hans Kyle residerar i HooffRätten. Därs. 7: 42 (
1660).
Kongl. Maj:t vil ock nådigst hafva förunt des Cammar-Collegio 6. veckors Rötmånads lof, doch at altid 2:ne Cammar-Råder under den tiden residera. PH 2: 1056 1734.
[RESIDERA 5]
5) (
†)
om makt l. rättighet o. d.: ligga l. vila (hos ngn l. ngt). Så at jus confirmandi cancellarium iw residerer hoos majestatem. ANNERSTEDT UUH Bih. 1: 379 (
i handl. fr. 1647). Högsta Magten
(i Lucca) residerar uti Stora Conseillen, som består af
150 Nobles.
BJÖRNSTÅHL Resa 1: 417 (
1772).
Om Konung Carl XI förklarades en Envålds, allom bjudande och rådande Konung, så var det uti det afseendet sagt, att Enväldet ej längre skulle residera hos Rådet. AdP 1789,
s. 559.