RETUR retω⁴r (-úr DALIN), sbst. o. adv.; ss. sbst. r. l. m., best. -en, äv. -n, pl. -er. ( reteur 1644. retour (ré-) 1641–1910. retur 1627 osv.) I) sbst. 1) (†) förnyad tur l. militär expedition o. dyl. l. tur fram o. tillbaka till en plats. Att man kunne för varje säsong) göra hijt (dvs. till Reval) tvenne retourer, män till Archangel allenast een. RP 11: 402 1646. (K. X G.) måste åther wända wapnen in på Seelandh och hafwer een expressafsendt medh bref och alle documenter till att informera.. (O. Cromwell) om orsakerne som Kongl. Maij:tt hafwa till denne retour nödgat. RARP 7: 184 1660. 2) (utom i c numera bl. ngn gg) återresa, återfärd; återvändande; hemresa, hemfärd; numera nästan bl. om återresa vid (avgiftsbelagd) färd med allmänt trafikmedel (järnväg, buss, båt o. d.), särsk. med tanke på den speciella tariff som tillämpsas för återresan (jfr c; förr särsk. om ert fartygs återvändande hem efter en langfärd; förr äv. i uttr. på retur(en) l. i re- turen, på återväg(en) l. hemväg(en). At någre Städer i Bohuus måtte.. åthniuta den frijheet, at segla och vthföra Fisk och Träwerkie, det at förwända i penningar, vthan til at hafwa permission, at införa i retouren några Wahrur igen. STIERNMAN Com. 3: 135 (1663). De fångne 2:ne norrska officerarne.. äro på retonr till Norige. HH XXVII. 2: 44 (1809). Jag (hade) det nöjet ledsaga våra promenerande fruntimmer hem. – På retonrn mötte jag herrar Lybeck Backman m. fl. TOPELIUS Dagb. 3: 33 (1837). I tamburen råkade jag. (N. N.), men hon var stadd på retour i anseende till illamående. EDHOLM SvunnD 50 (1841). Tages hänsyn till alla tariffreduktioner (för retur, rundresor, familjebiljetter m. m.) och (osv.). EkonS 1: 350 (1893). Om den snabba returen (från Tysk- land till Sthm) inte skulle gå i lås. DN(A) 1955, nr 306, s. 14. – särsk. a) (†) i uttr. i retur, tillbaka. Att Kungen på 4 dagar var.. (från Sthm) och till Lovisa och till Borgo i rétonr, lär vara bekant. KELLGREN (SVS) 6: 221 (1789). b) (†) i uttr. på retur, ss. beteckning för den del av spelet i brädspelet triktrak, då man med brickorna går i riktning tillbaka; jfr RETUR-SPEL. WILSON Spelb. 220 (1888). c) (fullt br.) i sg. obest., övergående i adverbiell anv. (jfr II), angivande återfärd;i sht i fråga om (avgiftsbelagd) färd med allmänt trafikmedel; företrädesvis i uttr. tur och retur, (förd) fram o. tillbaka; ofta i fråga om returbiljett, vard. äv. konkret, ss. beteckning för biljetten. Får jag be om en retur till Malmö. AHLMAN 1872. 13000 sjömil eller två gånger Göteborg--Newyork tur och retur. VFI. 1938 s. 119. Det kostade visst 50 öre för turen från Gbg till Gamla Lödöse), tur och retur var blott 60 öre för den 4 mil långa resan med båten. ByggnArb- Minn. 118 (1950). Det rasslade till vid biljettluckorna, och en röst sade: – Krylbo tur och retur, tredje. TRENTER Rop. 309 (1954). d) (tillf.) bildl..: återvändande. Vicke Lindstrands retur till glaskonsten. Form 1951, s. 130. 3) (†) återkomst, hemkomst. Effter Högw. H:r Biskopen är ännu .. (i Jönköping), hade iag fuller tänkt uthwänta des Retour, för än iag (osv.). VDAkt. 1701, nr 177. Vid .. (kronprinsens återkomst) til .. (Filipstad), voro alle Husen illuminerade, och Canonerne förkunnade Retonren. NoraskogArk. VI. 1: 54 (1768). DALIN (1871) . 4) (utom i a, b o. c numera bl. tillf.) återsändande l. returnerande l. återgång av ngt (till avsändaren); förhållandet att ngt returneras l. går tillbaka (till avsändaren). Min underdån. ansökning om de (till Konstantinopel) afsända 300 rd:nes retour. CCGJÖRWELL 1779 i HH XXXII 1: 105. På manuskriptens retur svarade Roy med långa. brev. STIERNSTEDT Sneck. 254 (1924)- – särsk. a) (fullt br.) i uttr. (sända l. få ngt l. ngt kommer l. går o. d.) i (i sht förr äv. på, förr äv.med) retur, (sända ngt osv.) tillbaka (till avsändaren). Gå på retur. LINDFORS (1824). Det är nödvändigt, att du måste låta mig inlägga i brefvet denna lilla sedel på 100 R:drB:ko; som icke får återkomma på retour. ALMQVIST Smar. 275 (1845). Bortåt 80–90 proc. av (tidnings-)upplagan har kommit i retur. SvD(A) 1931, nr 69, s. 3. De flesta av mina insända manuskript fick jag i retur. HEERBERGER NVard. 106 (1936). särsk. bildl. Ett öde, som skickar hans rykte tillbaka med retour från alla fäderneslandets gränstullar. PDAATTERBOM i PoetK 1818, Föret. 1: XIV. b) (fullt br.) sport. i bollspel l. hockey l. liknande spel: handlingen att slå l. sparka bollen (resp. pucken o. d.) tillbaka till l. i riktning mot den som sänt i väg den; äv. konkretare, om slaget l. sparken varmed bollea osv. returneras l. om returbollen o. d. (Backen Hennings) spel var framförallt omsorgsfullt med välplacerade returer och frammatningar. IdrBl. 1924 nr 74 s. 12. Knallhårda returer. Därs. 1935, nr 9, s. 12. HARLOCK (1944; i tennis). c) (fullt br.) konkret (jfr b): retursändning. DALIN (1871). Han började med en stor exporthandel, som alls icke gick, enär han fick returer. SCHÜCK SvFörlBokhH 2: 292 1923. HandInd. 818 1927. 5) förflyttning l. rörelse l. lägesförändring i riktning bakåt l. i motsatt riktning l. tillbaka till utgångspunkten resp. utgångsläget; ss. förled i ssgr. 6) (numera knappast br.) eftersändning av en postförsändelse; förhållandet att en postförsändelse eftersändes; förr äv. i uttr. genom l. på retur, gm eftersändning; på returer (enst.) , gm e(tersändning till olika platser l. dyl. Under min varelse härstädes, hafver jag, genom retour ifrån Jönkiöping, med sista post, haft äran hekomma Herr Biskoppens .. skrifvelse. VDAkt. 1792, nr 382. Jag (erhöll) på retur från Jönköping ett.. bref. DE GEER Minn. 1: 149 (1892). (På post- kontoret) ligger ett bref som söker mig på returer utan att finna mig. STRINDBERG Dam. 16 (1898). 7) (†) förhållandet att man (i sht vid handel mellan olika länder) i utbyte mot vissa förnödenheter erhåller l. lämnar andra förnödenheter; företrädesvis konkret, om de handelsvaror som (i sht vid handel mellan olika länder) utgöra bytesvara, ungefär liktydigt med: bytesvara, exportvara resp. importvara l. dyl. Effter borgerne (i Riga) ingen retur hafve hafft uthaf deres köpmanne vahrur. OxBr. 5: 429 (1627). Fast Spanien äger de härligaste retourer af silfver, Salt, Vijn, Ollia och ull eto. så är det landet dock ingenting rijkare än Sverige. POLHEM Bet. 1: 25 (1721). Man berättade, at dessa bussar (dvs. soldater) drifva smyghandel med spanska hundar til Ängelska Damerna (i Gibraltar), och få tobak m. m. i retour. AGRELL Maroco I: 15 (1789, 1796). – särsk. allmännare. a) om ngt som erhålles l. lämnas i utbyte mot ngt l. utgör en motprestation. Returer eller tjensteförnyelser. BERGSTEDT Clément Pol- Ekon. 259 (1868). JUNGBERG (1873) . b) i uttr. skicka ngn ngt per retier, skicka ngt till ngn till tack för ngt som man fått av honom. (Tack för blommorna!) Söta mor plockade mig blommor, och af dem skickar jag dig några per retur. CCGJÖRWELL 1798 i MoB 2: 163. 8) bankv. om regress vid växelaffär; numera bl. i uttr. utan retur, term som en växelöverlåtare använder i sin övorlåtelse för att beteckna att han därigm fritager sig från det ansvar för växelns godkännande o. betalning, som i innat fall åvilar honom. SFS 1880 nr 15 s. 4. Det fall, att växeln är. ställd i retur. FLIESBERG Handel. 21 (1891). SvBanklex. 562 1942. 9) i uttr. på retur (jfr 4 a, 6, förr äv. på sin retur, på tillbakagång, i avtagande. ANDERSSON (1845). Pietismen .. var .. (under hattpartiets tid) på retur. SvH 7: 258 (1902). Staden är på retur. CEDERSCHIÖLD Maghreb 38 (1918). Bokskogen i vårt land är en skogstyp på retur. SvNat. 1936, s. 63. – särsk. (numera bl. ngn gg, arkaiserande) i uttr. som beteckna tillstånd av fysiskt l. materiellt förfall l. förslitning l. åldrande l. tillbakagång i socialt l. ekonomiskt avseende o. d. Klädningar på sin retur. KNORRING Förh. 1: 10 (1843). En.. mamsell, som var litet "på retour". SamlAnekd. 81 1858. Doktorn kom.. af nyfikenhet, och en viss skadeglädje att se favoriten på retur. STRINDBERG HMin. 2: 347 (1905). År 1933 var Leo i alla avseenden på retur: Hanns förmögenhet hade förminskats, hans umgänge krympt (osv.). HEDBERG Blomb. 70 (1953). jfr: På god svenska heter.. retour, återkomst, eller förfall. SCHULZENHEIM SvSprskrfs. 104 1807. 10) i vissa oeg. l. bildl. anv. a) (†) spelt. l. uttr. tur och retur, benämning på ett visst dominospel som slutspelas i två drag. WILSON Spelb. 138 (1888). b) (†) i uttr. komma på retur med ngt, bli efter med ngt, komma på "efterkälken" med ngt. Man hade en gång kommit på retur med utgifningen (av undervisningsstatistiken). SD(L) 1897, nr 533, s. 2. c) (†) i uttr. ngns retur på sig själv, förhållandet att ngn i sin framställning av ngt låter sin egen personlighet spela in l. dyl. Artistens hemliga eller uttryckliga retour på sig sjelf (i stilabseende). HÖIJER 3: 175 1810. d) (†) förhållandet att ngn besvarar en annan persons vänskap l. dyl. Tack nu, min gamle vän, för din retur till mig. ESCHRÖDERHEIM 1793 i MoB 6: 206. e) (†) erkänsla l. erkännsam tanke l. dyl. Herr Linnerhielms resa läses af alla med nöje, med deltagande känsla, med liflig och tacksam retour till hans både snille och hjärta. CCOJÖRWELL 1798 i MoB 2: 160. 11) oeg. l. bildl., ss. förled i ssgr. a) återgång; återkommande o. d.; äv. närmande sig bet. av ett adv.: tillbaka, åter, re-.

[RETUR I.11.b]

b) gengäldaade, besvarande, svars-.

[RETUR I.12]

12) (†) konkret: framspringande parti av byggnadsvärk. Dhen lilla retourn som Wallen aff dhetta Vthanwärcket (till fästningen) formerar moot desz Spitz. RÅLAMB 8: 206 1691. II) (mera tillf.) adv. (jfr I 2 c, 11 a): tillbaka, åter; äv. oeg. l. bildl.; förr möjl. äv. med bibet. av: i gengäld. I ögonblicket emottager jag Hr. Kgl. Sekreterarens sednaste sändning... Retour tager jag mig friheten sända hosföljande ark. BESKOW 1838 i 3SAH LIX. 3: 178. Hans benägenhet att alltid vilja skärpa sina kvickheter till en elakhet hade fört honom retur från verkmästareplatsen till menig. BLOMBERG Överg. 9 (1915). (I 6) (†):