REVIDERA rev¹ide⁴ra l. re¹-, i Sveal. äv. -e³ra², v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (CivInstr. 63 1655 osv.) , -NING (†, 1BorgP 171 (1675))- -ARE (se av- ledn.); jfr REVISION ( reve- 1633–1935 (bygdemåls-förgat). revi- (reui-) c. 1550 osv.) I) tr.: företaga en kritisk granskning l. genomgång av (ngt) i avsikt att konstatera om det behöver förbättras l. ändras i ngt avseende,; upptaga (ngt) till (förnyad) prövning; äv. abs.

[REVIDERA I.1]

1) (†) noga l. kritiskt granska l. undersöka l. kontrollera (ngt), besiktiga (ngt), inspektera (ngt). Nilss Assersson skall revidera befästningerne uthi Liff- och Ingermanland huru dhe medh proviant och ammunition äre försörgde. RP 3: 3 (1633). Dock det är sant, man vet fruntimren gärna se / Igenom andras bref och papper – ja, än mera, / At karlars garderobe och linne revidera, / Dess högsta sällhet gör. RADEMINE Goethe 47 (1799). 1) med avs. på text o. d.: företaga en (på grund av förändrade förhållanden l. nya erfarenheter l. kunskaper o. d. nödvändig l. önskvärd) bearbetning av (ngt); (kritiskt granska o.) bearbeta (ngt), överarbeta (ngt); genomgå o. korrigera o. d. (ett litterärt värk o. d.) före publiceringen; äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.; jfr 9. LUDVIGSSON Norman 1 ( c. 1550). Wår Swenske Bibel skal medh thet förste tryckes, såsom hon nw revideret, öfwerseedd och corrigeret är. STIERNMAN Riksd. 540 (1602). Man kan redigera en handbok, men icke en viss bandbok (dvs. kyrkohandboken) hvilken endast kan revideras. AGARDH BlSkr. 1: 218 1854. De civila befattningshavarna (vid marinförvaltningen) fördelas till tjänstgöring mligt placeringslista, som årligen i november månad skall för nästkommande år.. fastställas samt dessemellan, så ofta därav förefinnes bebov, revideras. SFS 1934, s. 633. – jfr ORSVIDERAD – särsk. a) med avs. på lagar l. förordningar o. d. E14R 1561, 1: 152 b. Til hwad ende är swerigis lagh revideret och tryckt vtan at hwariom och enom må skee had rätt är och lagh förmå? ROTHOVIUS Äropr. B 4 b 1633. Krigs-Conseilen har .. varit dageligen samlad på versallles, för at revidera än en gång alla de Författningar, som innan kort skola kungöras. GT 1788, nr 38, s. 2. Den reviderade bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk. STS 1920, s. 641. b) (i fackspr.) med avs. på karta l. på karta inlagda karttecken o. d. Revidering af bladet säfstaholm, hvarigenom detta blad blifvit slutrevideradt. SFS 1905, Bih. nr 2, s. 78. Revidering av allmänna vägnätet (på vissa kartblad). Globen 1942, s. 4. c) (†) övergående i bet.: kontrollera o. rätta (ngt). BtÅboH I. 3: 1 (1627). Helisingfors stadz doomboock ifrå Januario 1633 och til Januario 1634. Revedoret af migh undertecknad in Januario 1635. BtHforsH 1: 193 1635. 3) boktr. kontrollera l. göra rättelser l. ändringar i (korrektur); äv. om typograf: införa reviderläsarens rättelser l. ändringar i (trycksatsen), korrigera; ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare. NordTBB 10 71 1730. Den (boktryckerigesäll), som.. finnes hafva förtegat de fel, som genom Revideringar (m.m.). . kunna sig tildraga, böte efter omständigheterna til (boktryckeri-)Societetens Cassa. PH 5: 3301 1752. Tryckformen revideras (korrigeras) enligt de av reviderläsaren gjorda anmärkningarna. GrafUppslB 672 1951. (Arbetet på tidningens korrekturavdelning) bestod.. (bl. a.) av annonsläsning och revidering av text och annonskorrekturen. UrDNHist. 3: 460 1954. 4) (†) jur. underkasta (ett rättegångsärende) förnyad prövning i högre instans, återupptaga (en process) i högre instans. RP 1: XLV 1630. (I konungens frånvaro skall regeringen) ährenden som ifrån Hoffrätterne.. till konungen äre wältrade, revidera och affdöma. RF 1634, & 57. LINDFORS 1824. – särsk. i bild. Jag önskar att processen härom (dvs. om det av vissa kritiker klandrade språket i den fransk-klassiska tragedien) måtte nogare revideras. LEOPOLD 5: 175 ( c. 1825). 5) i sht kam. med avs. på (grundval för) skattläggning o. d.: granska l. kontrollera (o. vid behov ändra); förr äv. dels med avs. på grundvalen för ngns besittning av ngt: granska l. kontrollera, dels med avs. på hus l. jord, övergående i bet.: skattlägga l. taxera l. värdera. Stådthollaren (i Narva skall) ransaka och revidera hwadh rätt hwar och een hafwer till de land han bruker. GUSTAF II ADOLF 278 1626. Trowerdeghe Män, som Huuss och Jordh i Önsta och Kiäll, Reviderat Och wärderatt hadhe. Ångerm- Domb. 9/5 1644, fol. . En Kommission, snm skulle revidera och jemna haketalet i Lifland. CARLSON Hist. 5: 166 (1879; om förh. 1667). NDA 1885, nr 180, s. 2. – särsk. (†) abs.: granska grundvalen för ngns besittning av ngt. Joh. Olai sade, att Gordian hafver haft possession i 3 åhr, och Hans Berg sädan låtit reviderat. RP 11: 493 1646. 6) med avs. på räkenskaper o. d.: granska l. kontrollera; i sht om person som är anställd ss. l. utsedd l. vald till revisor (se d. o.

[REVIDERA I.3]

3) : genomgå o. granska l. kontrollera riktigheten av (räkenskaper o. d.), bl. a. gm kontroll av verifikationer, kassaböcker, kassabehållning o. d.; företaga revision (se d. o. I 6) av (räkenskaper o. d.); ofta i allmännare anv., i fråga om granskning av ett företags l. en myndighets l. en styrelses o. d. hela förvaltning; äv. abs. OxBr. 5: 322 (1625). De som åstunda .. någon som granskar, reviderar och afsluter Räkningar kan om en sådan erhålla kundskap i Meubelhandlaren Himberes Bod. DA 1771, nr 19, s. 3. CALONIUS Bref 65 (1794; abs.). (Det föreslogs, att statsutskottet) skulle börja revidera statsverkets räkenskaper för (ett visst år). LILJECRONA RiksdKul. 226 (1840). 2SvUppslB 23: 1270 (1952; all. männare). – jfr OREVIDERAD – särsk. i utvidgad anv.; särsk. bibliot. med avs. på (bokbestånd l. kvitton på utlånade böcker o. d. i) bibliotek:. genomgå l. kontrollera. UURed. 1884–85, s. 33. 7) tekn. underkasta (en järnvägsvagn, spårvagn, motor o. d.) en teknisk kontroll (o. därvid reparera eventuella fel). Hvarje ångpanna skall årligen.. tvenne gånger revideras. TT 1871, s. 403. Sedan lokomotivet reviderats och reparerats, profköres det, innan det insättes i tjänstgöring. LUNDBERG Lok. 277 (1902). TT 1943, IndEkon. s. 55. 8) odont. upprepa undersökning (o. behandling) av tänderna hos patient med bestämda tidsintervaller; företrädesvis i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., om tandläkarbehandling: som innebär med bestämda tidsintervaller upprepad kontroll av patients tänder (o. i samband därmed företagen korrigering av nytillkomna tandskador). Har barn, som ej är anslutet till organiserad tandvård, anmält sig tilj systematisk behandling, men kan den reviderande behandlingen på grund av förhållandena vid polikliniken icke förtsgas årligen, skall (osv.). SFS 1950, s. 1242. 9) allmännare: (pröva l. granska o. dyl. o. därefter) förändra l. korrigera (ngt), ändra; omarbeta (ngtk rätta till (ngt); jfr 2. En revidering af den gamla uppställningen af den omfattande historiska afdelningen (i bibloteket har företagits). LUBAccKtalRed. 1885, s. 16. En fullständig revidering och korrigering av gränsen (mellan Sverige o. Norge). SvGeogrÅb. 1933, s. 77. Engelsmannens instinkt bjuder honom att försöka återställa de förhållanden som passa honom, hellre än att revidera sin egen standard och lämpa den efter en värld där den numera är föråldrad. HELLSTRÖM RedKav. 286 (1933). – särsk. a) med avs. på (ens egen) uppfattning l. åsikt o. d. RisebergaB 49 1931. Tyvärr kan jag inte revidera min uppfattning om Ulrik. HEERGERG Dag 77 (1939). Jag anser migicke hava anledning att revidera denna min åsikt. Fornv. 1944, s. 196. b) i utvidgad anv., övergående i bet.: förbättra l. bättra på l. reparera (ngt); jfr 7. Fram i vårdagarna försiggår bosättning eller revidering af boet, i fall detta är gammalt och förut begagnadt. ERICSON Fågelkås. 2: 52 (1907). 10) med. avlägsna föroreningar, hudbitar, dödkött o. d. från (ett sår o. d.), rensa. LbKir. 1: 608 1920. II) (numera bl. i Finl.) intr., i uttr. revidera i ngt, rota l. leta l. rumstera i ngt. LENNGREN (SVS) 2: 168 (1796). Revidera i alla vrår. NORDFORS (1805). Jag reviderade i pappas papper och fann hvarjehanda intressant. TOPELIUS Dagb. 2: 156 (1835). Jag skall revidera i mina blad, men tviflar att jag har något af nog värde, eller hinner skrifva något innan Julen. BREMER Brev 3: 402 1855. (Ungdomarna voro) uppe på den stora vinden.. och reviderade i gamla kistor. VALLGREN ABCBOk 127 (1917). (I 2, 3, 5–10)