© Svenska Akademien. SAOB spalt: R1528; tryckår: 1957
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
RESÅR reså⁴r l. rä-, r. l. m. (LINDFORS 1824 osv.) ((†) n. MEURMAN (1847)); best. -en, äv. -n; pl. -er ((†) ressorts DALIN (1871)). ( resor (ress-) 1780–1895 (: resorskor). resort (ress-) 1804–1912. ressaurer, pl. 1771. resår (ress-) 1847 (: ressårdynor), 1884 osv. risorer, pl. 1803)
[jfr t. o. ä. eng. ressort; av fr. ressort, till ressortir, gå ut igen av re- (se RE-) o. sortir, gå ut (jfr SORTI). – Jfr RESSORT, sbst.¹]
[RESÅR 1]
1) fjäder (se d. o. II 1) använd för att hos ngt åstadkomma en viss elasticitet l. svikt l. fjädring l. mildra stötar l. ss. stoppning för att göra ngt mjukt o. d.; oftast i pl.
[RESÅR 1.a]
a) (numera bl. i Finl.) om vagnsfjäder. En .. fyr-sitsig Stats-Vagn på Ressaurer .. är til salu. DA 1771, nr 228, s. 4. Tillverkningen af ressorer för jernvagnarne är äfven ganska betydlig. JernkA 1860 s. 99. FURUHJELM Männ. 239 (1932).
[RESÅR 1.b]
b) om (spiral)fjäder i möbelsits, madrass, sängbotten l. dyl. DA 1808, nr 95, s. 5. Modern hvilstol af mahogny, stoppad med ressorer och tagel. Exposslöjdprodsthm 1847, s. 53. Rödrandiga madrasser med ressårer. STRINDBERG Giftas 1: 98 (1884). Höet knarrade under tyngden likt resårerna i en säng. ARONSON SångPolstj. 67 (1948). jfr MÖBEL-, STÅL-RESÅR.
[RESÅR 1.c]
c) (†) om fjäder använd för att hålla ngt utspänt l. för att uppbära ngt o. d. Halsduk med planchetter uti (col de buse), hvarmed förmodligen förstås resorer eller fiskben at hålla sig mera elastiskt. MagKonst 1825, s. 16. (Koaffyren, är uppsatt på en elastisk ressort som håller den på hufvudet utan att genera. Portf. 1851, s. 223.
[RESÅR 2]
2) isättning l. band l. kant o. d. av elastisk väv l. stickning, särsk. av väv med invävda trådar av gummi; numera företrädesvis i sg. ss. ämnesnamn: resårväv l. dyl. De ansågo att resorterna på mina skor behöfde lagas. STRINDBERG Brev 1: 54 (1870). Vill man ha en resår nedomkring ärmarne (till tröjan), stickas den särskildtmed afvig och rät stickning. HJERTELIUS Stickm. 59 (1892). Stropparna (i hängslena äro) av kraftig resår. KatalÅhlénHolm 37: 81 (1916). 2SvUppslB 1952.
[RESÅR 3]
3) (numera föga br.) ellipiskt för: resårkänga, resärskodon o. d. SvSkor 1927, s. 41.
[RESÅR 4]
4) (†) bildl.
[RESÅR 4.a]
a) drivfjäder. Nu .., då ett par nya ressorter, nämligen subordination och ett conventionelt begrepp om ära,.. trädt i tapperhetens ställe. RADEMINE Knigge 3: 108 (1804). DALIN 1871.
[RESÅR 4.b]
b) hjälpmedel, förmåga, kraft; särsk. i uttr. spänna alla resårer, anspänna alla krafter, utnyttja alla kraftresurser. Det gör oss alla ondt, att K. M. är frånvarande, under det vi hvart ögonblick vänta de betänkligaste nyheter och alla statens ressorter skola spännas. Brinkm- Arch. 2: 211 (1808). DALIN (1871) .
Ssgr (jfr 2)
– RESÅR-BAND Freja 1874, s. 7.
– (1 b) RESÅR-BOTTEN. butten (till säng l. soffa o. d.) med resårstoppning l. av spiralfjädrar o. d. Freja 1881, s. 19.
Ssgr:
– resårbotten-soffa KatalÅhlén- Holm 78: 163 1919. -gäng. AUERBACH 1913.
– (1 b) RESÅR-BOTTNAD, p. adj.
[till -botten]
försedd med resårbotten. SvD 18/7 1920, Söndagsbil. s. 4.
– (1 b) RESÅR-BÄDD. jfr -säng. AB 1897, nr 146, s. 3.
– (1 b) RESÅR-DYNA, r. l. f. sittdyna mod resårstoppning. BLANCHE Våln. 566 (1847).
– (1) RESÅR-FJÄDER. HEDBERG VackrTänd. 275 (1943).
– (2) RESÅR-GÖRDEL. ss. korsett använd) gördel av resårväv; jfr väv korsett. SvD(A) 1934, nr 269, s. 5.
– (1 b) RESÅR-HUS. (i fackspr.) om ram l. fodral för resårer; äv. med inbegrepp av resårerna; jfr hus 9 b samt -kärna o. -låda. HantvB I. 2: 305 1934.
– (2) RESÅR-HÅLLARE, r. l. m. av resårband gjord hållare, t. ex. i cigarettfodral. KatalÅhlénHolm 36: 195 1916.
– (2) RESÅR-ISÄTTNING ~⁰²⁰ l. -INSÄTTNING ~⁰²⁰. konkret. KatalOscaria 1927, s. 16.
– (2) RESÅR-KORSETT. korsett (med isättning) av resårväv. SvD(A) 1923, nr 309, s. 6.
– (2) RESÅR-KÄNGA. jfr -sko. Verd. 1885, s. 199.
– (1 b) RESÅR-KÄRNA, r. l. f. (i fackspr.) om resårer med därtill hörande ram l. fodral. Form 1946, Omsl. s. 192.
– (1 a) RESÅR-KÄRRA, r. l. f. (numera bl. i Finl.) fjäderkärra. AHO Soldan 25 (i handl. fr. 1838). .
– (1 b) RESÅR-LÅDA, r. l. f. (i fackspr.) resårhus. SJ 3: 147 1906.
– (1 b) RESÅR-MADRASS. madrass med resårstoppning. BoupptVäxjö 1872.
– (2) RESÅR-MÖNSTER. textil. trikåmönster liknande det som erhålles vid resårstickning. 2UB 8: 380 1900.
– (2) RESÅR-PJÄXA, r. l. f. jfr -sko. BoupptVäxjö 1878.
– (1 b) RESÅR-PLYMÅ. plymå med resårstoppning. Form 1947, Omsl. s. 179.
– (2) RESÅR-PUMPS, pl. jfr -sko. GHT 1926, nr 132, s. 9.
– (1 b) RESÅR-SITS. möbelsits med resårstoppning. HantvB I. 2: 317 1934.
– (2) RESÅR-SKAFT. (käng)skaft med resårisättning(ar). SJÖDIN StHjärt. 18 (1911).
– (2) RESÅR-SKO, r. l. m. sko l. kädga med resårisättning(ar) som ha(r) till uppgift att underlätta skons påtagande o. att hålla fast skon på foten (o. att ersätta sprund o. snörning). Boupptväxjö 1875.
– (2) RESÅR-SKODD, p. adj.
[till -sko]
(tillf.) bärande resårskor. LINDQVIST BakMoln. 216 (1911).
– (2) RESÅR-SKODON ~⁰², äv. ~²⁰. jfr -sko. Freja 1874, s. 12.
– (2) RESÅR-SKÄRP. skärp av resårväv l. dyl. KRUSENSTJERNA Fatt. 2: 369 1936
– (1 b) RESÅR-SOFFA. soffa med resårstoppning. SöndN 1862 nr 26 s. 2.
– (2) RESÅR-STICKAD, p. adj. textil. , handarb. stickad i resårstickning. JulkatalPUBergström 1930, s. 6.
– (2) RESÅR-STICKNING. tex- til., handarb. visst slag av stickning (med omväxlande rät- o. avigmaskor) som ger det stickade stor elasticitet; äv. om stickningstekniken. JulkataIPUBergstrem 1931, s. 6.
– (1 b) RESÅR-STOL. stol med resårstoppning. BoupptVäxjö 1871.
– (1 b) RESÅR-STOPPAD, p. adj. om möbel(sits), madrass o. d.: försedd med resårstoppning. BoupptVäxjö 1877. .
– (1 b) RESÅR-STOPPNING. abstr. o. (vanl.) konkret: stoppning (av resp. i möbelsits, madrass o. d.) med resårer. HantvB I. 2: 315 1934. jfr: 2:ne Madrasser med ressatstoppning (sannol. felaktigt för: ressårstoppning). BoupptVäxjö 1886.
– (2) RESÅR-STROPP. stropp av resårband l. dyl. HEDENSTIERNA Svenssons 81 1903.
– (2) RESÅR-STÖVEL. (om ä. förh.) stövel l. känga med resårisättning(ar); jfr -sko. BoupptVäxjö 1867.
– (2) RESÅR-STÖVLETT. (om ä. förh.) jfr -stövel. 2NF 25: 1036 1917.
– (1 b) RESÅR-SÄNG. säng med resårbotten. SUNDÉN 1888.
– (1 b) RESÅR-TRÅD. 13etallträd till resårer. JernkA 1878, s. 166.
– (jfr 2) RESÅR-TYG. jfr -väv 2. Freja 1881, s. 150.
– (1 a) RESÅR-VAGN. (numera bl. i Finl.) fjädervagn. SCHULTHESS 1885.
– (2) RESÅR-VARA, r. l. f. (i fackspr.) resårstickad textilvara. KJELLSTRAND TextVaruk. 90 1940. – -Väv.
[RESÅR-VARA.ssg 1]
1) (i fackspr., numera bl. tillf.) till 1 b: väv som anbringas mellan resårerna o. den fasta stoppningen i en möbelsits. SvSlöjdFT 1906, nr 2, s. 14.
[RESÅR-VARA.ssg 2]
2) till 2: elastisk väv, särsk. sådan väv med invävda trådar av gummi. SvSkoT 1927, s. 41.