RIPS rip⁴s, sbst.², förr äv. REPS (rä'pps DA LIN), r. l. m. (KonstNyhMag. 2: 32 (1819) osv.), äv. n. (SAOL (1900) osv.); best. -en, ss. n. -et; pl. (om olika slag av tyget) -er; ss. ssgsförled förr äv. REPP-. ( rebs 1845. repp- 1898 (: repptoilett). reps (repps) 1811–1894. ribs 1815–1894. rips (ripps) 1813 osv.)

[jfr d. rips, reps, ribs, rebs, nor. rips; av holl. rips, ribs, reps l. t. rips (ä. t. äv. ribs, rebs) l. (i vissa former) eng. rep, repp, reps l. fr. reps; ordet har sannol. bildats (ovisst i vilket spr.) till ett ord med bet. "upphöjd rand"; jfr holl. o. eng. rib i denna bet. (etymologiskt identiskt med RIBBA, sbst.¹), äv. ingående i ssgr som utgöra tygnamn (t. ex. eng. riblasting)]

[RIPS 0]

sammanfattande benämning på olika slag av (vanl. enfärgade) tyger (i ylle, bomull l. siden l. med varp o. inslag av olika textilmaterial, eg. med tuskaftad bindning) med täta, upphöjda tvär. l. längsgående rändet. Sof- fan var klädd med rips. Hvad fruntimrens klädedrägt beträffar, så har ett tyg som kallas Reps blifvit ytterst begärligt. Det förenar atlassens glans med sammetets mjukhet. JournTh. 1811, s. 396. Klädning i rips. SvD(A) 1926, nr 303 s. 16. – jfr BOMULLS-, INSLAGS-, MÖBEL-, SIDEN-, SILKES-, VARP-, YLLE-RIPS m. fl.

Ssgr:

(†):

– REPP-TOALETT, se B.

– RIPS-BAND.

[RIPS-BAND.ssg 1]

1) band (se d. o. 29) av rips. Freja 1873, s. 3.

[RIPS-BAND.ssg 2]

2) bokband i rips; jfr band 16.

– RIPS-BINDNING.

[jfr d. o. holl. ripsbinding]

vävn. jfr bindning 7. SvSlöjdFT 1922, s. 34.

– RIPS-BOTTEN. vävn. jfr botten II 1 b. SthmModeJ 1852, s. 16.

– RIPS-DUK.

– RIPS-FODER. jfr foder, sbst.² ⁴. KatalVK 1925, Vår. s. 19.

– RIPS-GARDIN.

[jfr d. ripsgardin]

BJÖRKMAN (1889).

– RIPS-KLÄNNING. NJournD 1855, s. 53.

– RIPS-PIKÉ. textil. piké mod upphöjda ränder. Freja 1873, s. 35.

– RIPS-RAND. om de upphöjda ränderna i rips. Freja 1873, s. 80.

– RIPS-SAMMET. textil. sammet med upp höjda rändern sammetsrips; jfr manchester 2, manchester-sammet. En förtjusande hatt af mörkblått rippssammet. SthmModeJ 1851, s. 95.

– RIPS-SIDEN. siden med upphöjda ränder. SAOL (1923). LINDER Tid. 61 (1924).

– RIPS-STYGN. (†) ett slags sneda broderistygn som sys på avdelad stramalj i rader som helt täcka stramaljen. Dam- Bok 5 (1879; med bild).

– RIPS-TOALETT. ( repp-) damklänning av rips. SDS 1898, nr 410 s. 2.

– RIPS-TYG. SAOL (1900).

– RIPS-VÄV. ripstyg. KatalÅhlénHolm 95: 224 (1928).

– RIPS-VÄVD, p. adj.

[jfr d. ripsvævet]

vävn. vävd ss. rips. Fatab. 1928, s. 163.

– RIPS-VÄVNAD. i sht vävn. vävnadsteknik l. -sätt som utmärker rips; äv. konkret, om ripstyg. Freja 1881, s. 181.