RIS ri⁴s, sbst.², n. (KryddRSthm 1560 C, s. 60, osv.) ((†) r. l. m. OSPT 1687 nr 21 s. 5, LoW (1911)); best. -et (ss. r. l. m. -en); pl. (i bet. b α; numera knappast br.) == (Kockeb. B 3 a (1650: Rijsen, pl. best.), BROOCMAN Hush. 6: 73 (1736), ÖSTERGREN (1936)). ( riess-1675 (: riess miöhlj.) ris (riis(s), rijs(sj, riisz) 1536 osv. riss- 1688 (: Rissiniöhlj – 1689 (: Rissmiöhl). ryess (-ÿ-) 1636 (: Ryess krÿpken)– 1668. rÿs 1636 (: Rÿstortter)– 1682. ryss (-ÿ-) 1555 (: Rÿssgrötth) – 1716 (: Rÿssmiöhl))

[fsv. ris; jfr dan. o. nor. ris, isl. ris; av mlt. rĭs (motsv. t. reis; jfr äv. sydholl. rijs, holl. rijst); liksom eng. rice inlånat från ngt romanskt spr., ffr. ris, fr. riz, it. riso, av lat. oryza l. gr. ὄϱυζα; sannol. ytterst av orientaliskt urspr.]

[RIS.sbst2 0]

(det i varmare länder odlade) sädesslaget Oryza sativa Lin.; äv. (i sht ss. senare ssgsled) om andra arter av släktet Oryza Lin. – jfr BÄRG-, KLIBB:, VATTEN-RIS m. fl.

[RIS.sbst2 .a]

a) om växten; koll. l. ss. namn. SCHRODERUS Comenius 127 (1639). Riset (på risåkrarna) var 1 qvart. högt. HASSELQUIST Resa 61 (1750). Ris, som är en tropisk sumpväxt. LB 2: 360 (1900). SIMMONS Jönsson 22 (1935).

[RIS.sbst2 .b]

b) koll. om sädeskornen; ofta om de skalade (o. polerade) kornen, liktydigt med: risgryn; äv. om kokta risgryn utgörande särskild rätt (jfr β) l. avsedda att ätas till kött o. d.; jfr PADDY. Skalat, oskalat ris. Kokt höns med ris och kurry. TullbSthm 1534–86, s. 2 b. Miöl af Rijs. RÅLAMB 14: 87 (1690). (Han hade) sett Konungen äta frukost endast af kokt Ris och en stekt Kapun. HALLENBERG Hist. 1: 8 (1790). BOLIN VFöda 65 (1933): jfr RÅ-RIS. särsk.

[RIS.sbst2 .b.α]

α) (numera knappast br.) i pl. Kockeb. B 3 a (1650). Risen kokas som en gröt med miölk. BROOCMAN Hush. 6: 32 (1736). jfr: Hushållsris, lättkokta, dryga. ÖSTERGREN (cit. ur annons fr. 1931).

[RIS.sbst2 .b.β]

β) om rätt tillagad av risgryn med tillsats av andra ingredienser. Ris på Italienskt sätt. SCHARTAU Fr. Kock. 19 (1825; om rätt tillagad av ris, buljong, ägg m. m.). jfr APELSIN-, RABARBER-, ÄPPEL-RIS. särsk. i uttr. ris à la Malta, efterrätt av kokt ris, med tillsats av vispgrädde o. socker (o. ev. gelatin). LANGLET Kokb. 510 (1902). StKokb. 483 (1940).

Ssgr: (i allm. till b)

– RIS-AGN. UtsädT 1895, s. 155.

– RIS-AVFALL ~⁰². avfall som erhålles vid framställning av risgryn; jfr -fodermjöl, -kli. LAHT 1906, s. 441.

– RIS-BAKELSE. kok. bakvärk framställt av rismjöl l. risgryn m. m. BROOCMAN Hush. 6: 17 (1736). HÖGSTEDT KokB 553 (1920).

– RIS-BLOMMA, r. l. f.

[jfr d. risblomme, holl. rijstbloem, t. reisblume, fr. fleur de riz]

(†) fint rismjöl. SYNNERBERG (1815).

– RIS-BOD. för förvaring l. försäljning av ris. CASSEL Östas. 222 (1906; bildl.).

– (a, b) RIS-BONDE. bonde som odlar ris. GREBST Korea 38 (1912).

– RIS-BORSTE, se d. o.

– RIS-BRÄNNVIN.

[jfr t. reisbranntwein]

(om utländska förh.) alkoholhaltig (destillerad) dryck (brännvin) framställd av ris; jfr -vin o. -öl samt saké. FISCHERSTRÖM 3: 329 (1787).

– RIS-BRÖD.

[jfr sydholl. rijsbrood, t. reisbrot, eng. rice-bread]

[RIS-BRÖD.ssg 1]

1) (om utländska förh.) bröd bakat av rismjöl. ISOGÆUS Segersk. 406 (c. 1700).

[RIS-BRÖD.ssg 2]

2) kok. bakvärk vari risgryn ingå. AHB 92: 79 (1876).

– (a, b) RIS-DISTRIKT. distrikt där ris odlas. NYBLOM Österut 112 (1908).

– RIS-DRICKA, n. (†) alkoholhaltig dryck framställd av ris; jfr -brännvin, -vin, -öl. THUNBERG Resa 3: 136 (1791).

– RIS-EXPORT. 2NF 17: 1262 (1912).

– (a, b) RIS-FINK.

[jfr holl. rijstvink, t. reisfink(e)]

zool. fågeln Munia orizovora Lin., som uppträder ss. skadedjur på risfält. 4Brehm 6: 212 (1924).

– RIS-FLINGA, r. l. f. flinga (se flinga, sbst.

[RIS-FLINGA.ssg 3]

3) beredd av ris; i sht i pl. 2NF 23: 464 (1915).

Ssg:

– risflinge-pudding. kok. pudding av risflingor, mjölk, socker m. m. SvD(A) 1935, nr 7, s. 6.

– RIS-FODERMJÖL ~⁰⁰² äv. ~²⁰⁰.

[jfr t. reisfuttermehl]

fodermjöl som erhålles ss. avfall vid framställning av risgryn; särsk. om det avfall som erhålles vid kornens slipning o. pole ring, motsatt: riskli. UtsädT 1895, s. 155.

– (a, b) RIS-FÅGEL.

[jfr holl. rijstvogel, t. reisvogel, eng. rice-bird]

zool. namn på olika i de varmare länderna levande fåglar som uppträda ss. skadedjur på risfälten; särsk. om risfink o. risstare. (Lat.) Loxia oryzæ .. (Sv.) Risfogel. LINNÉ MusReg. 18 (1754). 1Brehm 2: 33 (1875; om risfink). Därs. 149 (om risstare).

– (a) RIS-FÄLT.

[jfr t. reisfeld, eng. rice-field]

jfr fält 1 b. VetAH 1784, s. 286.

– RIS-GLAS.

[jfr t. reisglas; jfr -porslin, -sten]

(†) alabasterglas. CLEVE KemHlex. 5 (1883). EKENBERG (o. LANDIN) 351 (1890).

– RIS-GRYN, se d. o.

– (a) RIS-GRÄS, sbst.² (sbst.¹ se ris, sbst.¹ ssgr).

[RIS-GRÄS.ssg 1]

1) (numera bl. tillf.) == ris, sbst.² a. ENEMAN Resa 2: 85 (1712). WIKSTRÖM ÅrsbVetA 1837, s. 287. jfr: (Lat.) Gram(en) .. brizæ; (möjl. felaktigt för orizæ). (Sv.) Rijszgräs. RUDBECK HortBot. 50 (1685).

[RIS-GRÄS.ssg 2]

[jfr eng. ricegrass]

bot. det i Sv. växande (med ris närbesläktade, tidigare till rissläktet förda) gräset Leersia oryzoides Sw. (Oryza clandestina (Web.) A. Br.), vildris. LYTTKENS Ogräs 84 (1885).

– RIS-GRÖT.

[ fsv. risgröter; jfr d. risgrød, risengrød, t. reisbrei]

(numera i sht i vissa trakter) risgrynsgröt; i sht förr äv. om gröt av rismjöl. KryddRSthm 1855, s. 26. Julaftonens Matsedel (upptar) lutfisk, risgröt och klenetter. NILSSON FolklFest. 207 (1915).

– (a) RIS-HALM. jfr halm 2. THUNBERG PVetA 1784, s. 18. Mattor utaf ris-halm. DENS. Resa 3: 134 (1791). STRINDBERG SvÖ 4: 115 (1891).

Ssg:

– rishalms-hatt, äv. rishalm-hatt. MagKonst 1826, s. 56.

– RIS-HAMN. för utförsel av ris. HILDEBRAND Hellwald 2: 652 (1878). VFl. 1922, s. 48.

– RIS-IMPORT. CASSEL Östas. 222 (1906).

– RIS-IMPORTÖR.

– RIS-KAKA.

[jfr t. reiskuchen]

[RIS-KAKA.ssg 1]

1) (om utländska förh.) kaka bakad av rismjöl l. vari rismjöl ingår. MÖLLER (1790). HIRN Hearn Exot. 2: 9 (1903).

[RIS-KAKA.ssg 2]

2) kok. risgrynskaka. EGERIN Kokb. 215 (1733).

– RIS-KLI. kli som erhålles ss. avfall vid framställning av risgryn; särsk. om det avfall som erhålles vid kornens skalning, motsatt: risfodermjöl. BERZELIUS ÅrsbVetA 1842, s. 409.

– RIS-KLIMP. kok. klimp (se klimp, sbst.¹ e α) av rismjöl l. risgryn m. m. Miölk med Ris-klimpar. WARG 585 (1755; rubrik).

– RIS-KLISTER.

[jfr t. reisleim]

berett av rismjöl l. risstärkelse. TT 1871, s. 307.

– RIS-KOPP. (om utländska förh.) kopp varur ris ätes; förr möjl. äv. om kopp tillvärkad av risporslin,; jfr -tass. FacturaRetourLadn. 10/1 1768, s. 6. SvKulturb. 3– 4: 89 (1930)-

– (jfr b) RIS-KORN.

[jfr t. reiskorn, eng. ricecorn]

jfr korn l. BREMER N Verld. 1: 336 (1853).

– RIS-KRISTEN.

[jfr holl. rijstchristen, eng. rice-Christian]

(om förh. i Asien) som av missionen förmåtts att övergå till o. kvarhålles i den kristna tron gm utdelning av ris o. andra allmosor till honom; ofta substantiviskt. Församlingar bestående af "ris-kristnan". NYSTRÖM NKina 1: 247 (1913).

– RIS-KROKETT.

[jfr holl. rijstcroquet]

kok. krokett av risgryn m. m. Zetterstrand Kokb. 548 (1863).

– RIS-KRYPKEN, sbst.

[jfr mandel-kropken]

(†) ett slags maträtt (bakvärk l. dyl.) av ris m. m. Hovförtär- Sthm 9/5 1636 C (till drottningens bord).

– (a) RIS-KULTUR.

[jfr t. reiskultur]

jfr kultur 2. PALMBLAD LbGeogr. 79 (1835).

– RIS-KVARN.

[jfr t. reismühle, eng. rice-mill]

maskinell inrättning för framställning av risgryn gm skalning o. polering av riset. LINNÉ Vg. 129 (1747).

– (a) RIS-KVAST, sbst.² (sbst.¹ se ris, sbst.¹ ssgr).

[jfr d. riskost; den durraart varav kvasten framställes har förväxlats med ris]

(sop) kvast tillvärkad av vippan från en storvuxen art av durra. JÖNSSON Gagnv. 68 (1910).

– (a) RIS-KÄRR, sbat.² (sbst.¹ se ris, sbst.¹ ssgr). kärr bevuxet med ris. ÅSTRAND 2: 226 (1885). ELFVING Kulturv. 28 (1895).

– (a) RIS-KÄRVE, sbst.² (sbst.¹ se ris, sbst.¹ ssgr). kärve av ris. BEYEL Turk. 80 (1918).

– (α) RIS-LAND. särsk. : risåker, risfält. BJÖRKEGREN 2444 (1786).

– RIS-LAST. jfr last, sbst.² ¹. WoJ (1891).

– (a) RIS-MARK, sbst.² (sbst.¹ se ris, sbst.¹ ssgr).

[jfr eng. rice-ground]

jfr mark, sbst.¹ 3 a. NYBLOM Österut 112 (1908).

– RIS-MAT, sbst.² (sbst.¹ se ris, sbst.¹ ssgr). (mera tillf.) mat beredd av ris. BROOCMAN Hush. 6: 32 (1736).

– RIS-MATTA, sbst.² (sbst.¹ se ris, sbst.¹ ssgr). flätad av rishalm. WETTERBERGH SamhKärna 2: 214 (1857).

– RIS-MJÖL. ( ris- 1635 osv. rise- 1690)

[jfr t. reismehl, eng. rice-flour]

mjöl av ris. HovförtärSthm 1635 A s. 38. VaruhbTulltaxa 1: 50 (1931).

Ssgr (kok.):

– rismjöls-bakelse. bakelse bakad med rismjöl. Oec. S 7 b (1730).

– rismjöls-gröt. (i sht förr) DALIN (1855).

– rismjöls-kaka. kaka (se kaka, sbst. 2

[rismjöls-kaka.ssg 2.c]

c) av rismjöl m. m. WARG 510 (1755; rubrik).

– rismjöls-pud. pudding bakad med rismjöl. HAGDAHL Kok. 844 (1879).

– rismjöls-soppa, r. l. f. (i sht förr) kokad på rismjöl i vatten. WARG 39 (1788; rubrik).

– RIS-MJÖLK.

[jfr t. reismilch, eng. rice-milk]

(†) soppa l. välling av mjölk o. rismjöl l. risgryn m. m. BROOCMAN Hush. 3: 8 (1736). DALIN (1885).

– RIS-MOS.

[jfr t. reismus]

(†) mos l. gröt av rismjöl l. risgryn; jfr -gröt. KryddRSthm 1559 A s. 87. VALLERIA Hush. 19 (c. 1710; av rismjöl, mjölk m. m.). BROOCMAN Hush. 6: 73 (1786; av risgryn, mjölk m. m.). WESTE 1807. LUNDELL 1893.

– (a) RIS-MULLVAD ~⁰² äv. ~²⁰.zool. på Madagaskar levande djur av den till borstigelkottdjuren hörande underfamiljen Oryzo ryctinæ, som uppträder ss. skadedjur på risfälten; i pl. äv. ss. namn på underfamiljen. 4Brehm 5: 143 (1923).

– RIS-MUNK, r. l. m. (i sht förr) kok. munk (se d. o. 2

[RIS-MUNK.ssg 2.a]

a) bakad av risgryn, ägg m. m. WARG 519 (1755).

– (a, b) RIS-ODLANDE, p. adj. SVEDELIUS Statsk. 4: 74 (1869).

– (a, b) RIS-ODLARE. MÖRNE Elef. 223 (1931).

– (a, b) RIS-ODLING. ofta konkret. KRUHS Jordkl. 2: 188 (1882). Risodlingarnas våta, speglande terrasser (i Korea). SIWERTZ Tråd. 122 (1957).

– RIS-PAPPER.

[jfr dan. o. nor. rispapir, holl. rijstpapier, t. reispapier, eng. rice-paper, fr. papier de riz; benämningen beror sannol. på att man i Europa felaktigt antagit att papperet framställts av ris]

[RIS-PAPPER.ssg 1]

1) snövitt, tunt, bräckligt papper framställt av (den i tunna blad pressade) märgen av det i Kina odlade trädet Tetrapanax papyrifera K. Koch, särsk. använt ss. akvarellpapper; äv. benämnt kinesiskt rispapper. WIKSTRÖM ÅrsbVetA 1839, s. 399. En kinesisk tapet målad i blått på rispapper. RedNordM 1929, s. 29.

[RIS-PAPPER.ssg 2]

2) ett slags tätt o. mjukt silkespapper frmställt av växtfibrer, särsk. använt till cigarrettpapper; äv. benämnt japanskt rispapper. ÖSTERGREN (1936). 2SvUppslB (1952).

Ssgr (till -papper 1; bot.):

– rispappers-målning, äv. rispapper-målning. (-papper-) konkret: målning på rispapper. FRRUNEBERG (1868) i Konstnärsbrev 1: 132.

– rispappers-träd(et). (-pappers-)

[jfr eng. rice-paper tree]

trädet Tetrapanax papyrifera K. Koch. 2NF 28: 1009 (1919).

– rispappers-växt; pl. -er. (-pappers-)

[jfr eng. rice-paper plant]

== -träd. LfF 1865, S. 140.

– RIS-PASTEJ. kok. pastej av risgryn m. m. HemKokb. 210 (1903).

– RIS-PINNE, sbst.² (sbst.¹ se ris, sbst.¹ ssgr). (förr) kok. ett slags småbröd av rismjöl m. m. VALLERIA Hush. 19 (c. 1710).

– RIS-PIROG. kok. pirog av risgryn m. m. EKBERG Hvad äta? 251 (1899).

– (jfr a) RIS-PLANTA, r. l. f.

[jfr t. reispflanze, eng. rice-plant]

LANDELL Bligh 8 (1795).

– (a, b) RIS-PLANTAGE. för odling av ris. BREMER NVerld. 1: 332 (1853).

– (a, b) RIS-PLANTERING. särsk. (numera föga br.) konkret, == -plantage. EURÉN Kotzebue Neg. 54 (1796). ÖDMANN MPark Föret. x (1800).

– RIS-PLÄTT. kok. plätt (se plätt, sbst.² IV) av risgryn, mjölk, ägg m. m.; ofta i pl., äv. ss. namn på maträtten. EKBERG Hvad äta? 251 (1899).

– RIS-PORSLIN.

[jfr -sten]

(†) Rispostlin eller Rissten kallas ett slags kinesiskt postlin, som är mjölkhvitt, skiftande i grönt oeh användes till kärl och figurer, hvilka stundom komma i den Europeiska handeln. ÅSTRAND (1855).

– RIS-PRODUCERANDE, p. adj- NYSTRÖM NKina 1: 11 (1913).

– RIS-PRODUKTION. JÖNSSON Gagnv. 66 (1910).

– RIS-PUDDING. kok. risgrynspudding. VALLERIA Hush. 32 (c. 1710).

– RIS-PUDER.

[jfr (ä.) t. reispuder, fr. poudre de riz]

framställt av ris. PriskurWBecker 1902, s. 76.

– RIS-PUDRAD, p. adj. pudrad med rispuder. WACHTMEISTER AndraSidAtl. 137 (1901).

– RIS-PURE. kok. puré på passerade risgryn. LANGLET Husm. 408 (1884).

– RIS-RAND.

[jfr holl. rijstrand]

kok. ring l. krans av kokt ris, vari kött l. en stuvning o. d. lägges. Zetterstrand Kokb. 288 (1863).

– RIS-RING. kok. == -rand. LANGLET Husm. 450 (1884).

– RIS-ROT.

[jfr d. risrod, holl. rijstwortel, eng. rice root]

om rötter l. rottrådar av risplantan l. av vissa stäppgräs, särsk. använda ss. material till borstar; vanl. (i sg. l. pl.) ss. ämnesnamn. TLev. 1907 nr 40 s. 2. Skurborstar av risrot. SvD(A) 1918, nr 59 B s. 4. Hattflätor av rishalm och av risrot. VaruhbTulltaxa 1: 244 (1931).

– RIS-RÄTT; pl. -er.

[jfr t. reisgericht]

maträtt av ris(gryn). EKSBERG Hvad äta? 152 (1899).

– RIS-SKAL. det av biomfjället bildade skalet kring riskornet; äv. (i sg. o. pl.) ss. ämnesnamn. BERZELIUS ÅrsbVetA 1842 s. 409.

– RIS-SKÅL. (om utländska förh.) skål varur ris ätes. GREBST Korea 35 (1912).

– (a, b) RIS-SKÖRD.

[jfr t. reisernte, eng. rice-hasest]

abstr. o. konkret. KRUHS Jordkl. 2: 189 (1882).

– RIS-SLÄKTE(T) bot. släktet Oryza Lin. ArkBot. 11. 1: 85 (1904).

– RIS-SOPPA, r. l. f.

[jfr t. reissuppe]

kok. kokad på ris (risgryn l. rismjöl) m. m.; jfr -välling. VALLE RIA Hush. 3 (c. 1710).

– (a, b) RIS-STARE.

[jfr t. reisstar]

zool. fågeln Dolichonyx orizovorus Lin., som uppträder ss. skadedjur på risfält; jfr -fågel. 4Brehm 6: 187 (1924).

– RIS-STEN.

[jfr t. reisstein]

(†) jfr -porslin. Ifrån China föras .. små the-koppar och thetassar, hvilka som man föregifver äro tilvärkade utaf ris, el. som andra tro utaf rishalm. Stenen kallas ock derföre rissten. Hr. B(ruckmann) lämnar derhän, om denna efterrättelse är sanfärdig, eller om stenen kallas så för det han ser ut som klara genomskinl. risgryn. SvMerc. IV. 2: 206 (1758). ÅSTRAND 2: 227 (1855).

– (a) RIS-STRÅ.

[jfr eng. rice-straw]

om risplantans strå; äv. ss. ämnesnamn; jfr -halm. NjournD 1856 s. 86. Tofflor af risstrå. GREBST Korea 115 (1912).

Ssg:

– risstrå-hatt. NJournD 1854, s. 99 (om damhatt).

– RIS-STÄRKELSE.

[jfr t. reisstärke, eng. rice-starch]

stärkelse som förekommer i l. är framställd av ris. SydSvU 1870, nr 202, s. 4.

– (a, b) RIS-SÅDD. SERENIUS EngÅkerm. Föret. 4 (1727).

– RIS-SÄCK.

[jfr t. reissack]

säck för förvaring o. transport av ris; säck med ris. HIRN Hearn Exot. 3: 127 (1904).

– (a, b) RIS-SÄDE. utsäde vid rissådd. PALMSTEDT Res. 91 (1779).

– (a) RIS-TANREK. zool. rismullvad av släktet Oryzoryctes Grandid.; i pl. äv. ss. namn på släktet. 4Brehm 5: 143 (1923).

– RIS-TASS. (†) == -kopp. IT 1761 nr 77 s. 3. Därs. 1791, nr 51, s. 1.

– RIS-TÅRTA. (†) tårta bakad av risgryn l. rismjöl m. m. KryddRSthm 1555–56, s. 114. Oec. 44 (1730).

– RIS-VATTEN.

[jfr holl. rijstwater, t. reiswasser, eng. rice-water]

(i sht om ä. förh.) vattenavkok pa ris. ROSENSTEIN BarnSj. 8 (1771).

– RIS-VIN.

[jfr holl. rijstwijn, t. reiswein, eng. rice-wine]

(om utländska förh.) alkoholhaltig dryck (vin) framställd av ris; jfr -brännvin o. -öl samt saké. ZILLIACUS JapSt. 157 (1896).

– (a) RIS-VIVEL.

[jfr t. reiskäfer, reisvippel, eng. ricc-weevil]

zool. vivem Calandra oryzæ Lin., som bl. a. uppträder ss. skadedjur på ris. 1Brehm III. 2: 32 (1876).

– RIS-VOFFLA. kok. jfr -plätt. EKBERG Hvad äta? 318 (1899).

– RIS-VÄLLING.

[ fsv. risvällinger]

kokad på risgryn l. (i sht förr) rismjöl; jfr risgryns-välling. Salé 104 (1664).

– (a) RIS-ÅKER. KIÖPING Resa 120 (1667).

– RIS-ÄTANDE, p. adj.

[jfr t. reisfressend, eng. rice-eating]

särsk. om person (folk) l. djur: vilkens (vilkets) föda till väsentlig del utgöres av ris. SvRödK 1928, s. 170.

– RIS-ÄTARE.

[jfr t. reisfresser, eng. rice-eater]

jfr -ätande. Japanesen är risätare. GHT 1897, nr 240 B, s. 2.

– RIS-ÖL.

[jfr t. reisbier, eng. rice-beer]

(om utländska förh.) alkoholhaltig dryck (Öl) framställd av ris; jfr -brännvin o. -vin samt saké. THUNBERG PVetA 1784 s. 27.

(†):

– RISE-MJÖL, se A.

[jfr sydsv. dial. ris(s)en-; efter (syd)holl. rijsen-]

(†) :

– RISEN-GRYN, se risgryn.