RIKSDALER riksda⁴ler (riksda`ler WESTE, ricksdàl'r DALIN; jfr KOCK Ake. 2: 59 (1884)), r. l. m.; best. -n (RARP 2: 42 1633 osv.) ((†) -en OxBr. 10: 288 1626, NORDENCRANTZ Tank. 3: 167 1770; -dalen ANNERSTEDT UUH Bih. 1: 311 (i handl. fr 1632)); pl. == (2SthmTb. 5: 317 1577 osv.) l. (i sht om myntstycken) -dalrar (LINDAHL Tanckef: 13 1740 osv.) . Anm. I vard. språk användes (i sht skämts. o. med ngt ålderdomlig prägel) den (efter mönster av sådana span. o. port. myntbeteckningar som pesos (se PESO), escudos bildade) pl. -formen riksdaleros (i bet. 2). ENGSTRÖM 1Bok 9 1905. HemJourn. 1953, nr 36, s. 31. ( reichs- 1630. reix- 1630. reks- 1888 (bygdemålsfärgat). richs- (-chz-) 1610–1690. ricks(s)- 1602 – c. 1755. rigs- 1601. rijcks- (rii-, rÿ-, -ckz-) 1577–1648. rijkes- 1585–1620. rijks(s)- (rijkz-, rijx-) 1593–1712. riks- (ricz-, rikz-, rix-) 1589 osv. rykz- (ryx-) 1660–1666. -daallaren, sg. best. 1645. -dalder 1623 (: richzdald:r)– 1630. -dalen, sg. best. 1632. -daler (-dahler) 1577 osv. -dallar, pl. 1633. -daller, pl. 1610 (: richz dall.) 1617–1630. -dalr 1644. -taller, pl. 1630. -thaler 1632–1690) 1) om vissa äldre mynt l. myntenheter (ofta förkortat Rdr l. rdr, äv. Rd. l. Rdlr m. m.); jfr BANKO-, HALV-, SILVER-, SPECIE-, TIO-, TVÅ-, VÄXEL-RIKSDALER. a) om den tyska daler som 1566 blev tyskt riksmynt, l. (allmännare) om daler (se d. o. I 2) utgörande tyskt (riks)mynt (präglat mynt l. räknemynt) av för olika tider (o. platser) växlande värde; äv. om internationellt mynt som i finvikt motsvarade den 1566 antagna tyska riksdalern (jfr b, c); äv. i uttr. riksdaler (in) specie, om sådan riksdaler i myntat silver i motsats till motsvarande värde i annat mynt l. sedlar; i ä. språkprov ofta svårt att skilja från b (o. c). Rottgert Güsebrecht .. panttsatte Zacheus Lehus .. för 165 rückzdaler (i skuld) .. all sine landgodz (i Brabant). 2SthmTb. 5: 317 1577; jfr c. Därs. 6: 475 (1581). AOXENSTIERNA 4: 537 (1629: rikzdaller in specie). På en Richsdagh i Augsburg, Åhr 1566. blef förordnat, at i hele Romerske Rijket skulle Richadalerne slås till 14. Lodh 4. gr. STIERNHIELM D 3 b 1644. Hamburg, Myntar Ducater och Riksdaler efter Leipziger foten. ZETTERSTEN AnmMynt 76 (1771).95 Riksdaler Pomersk Courant. DA 1771, nr 13, s. 1; jfr KURANT sbst.³ b. ¹51.250 Rdr Hamburger Banco. LILJECRONA RiksdKul. 438 1841; jfr BANKO 3 a, HAMBURGER-BANKO. Småningom utmyntades den egentliga riksdalern (i Tyskland) huvudsakl. som minnesmynt. 2SvUppslB 29: 144 1954. jfr (†): En ihohl Rdr. BoupptSthm 1675, s. 496 b (möjl. om "skruvdaler", t. schraubtaler, bestående av två på insidan urfilade, med varandra hopskruvbara mynthalvor). jfr äv. (†): Hwijt kädia medh een Broder Rixd(ale)r. VDAkt. 1684, nr 111 (sannol. om tysk daler med bild av samregerande bröder i prägeln). jfr KORS-RIKSDALER. b) (urspr. för utrikeshandeln präglat) svenskt silvermynt med en (under olika tider ngt växlande) finvikt som ngt understeg den 1566 ss. tyskt riksmynt antagna dalerns (äv. kallat sla- gen riksdaler); stundom äv. om ä. motsvarig heter till sådant mynt; äv. om olika svenska mynt l. sedlar som urspr. utgivits till motsvarande värde l. om värde av sådant mynt l. sådan sedel; äv. i utvidgad anv., om (mynt utgörande) räkneenhet i olika svenska valutor (jfr 2; jfr anm. sp. 1921. 2SthmTb. 6: 506 1582. Emot en slagen riksdaler skal räknes af förbe:te gammelt mynt trettie sex öre och icke högre. RA I. 3: 16 (1593). Rijkzdaleren gäller nu här (i Sverige) otta marker och två öre, och ähre ändå uthi store summor icke at bekomma. OxBr. 10: 288 (1626). Han lofuade honom Rdir men dee nembde intz antingen hela eller 3 dir (dvs. daler kopparmynt) stöket. VRP 1642, s. 1068. Göra .. (degen) tunn som een Rijkzdaler. Salé 111 (1664). Vthi Caroliner (: hwilka räknas 3. st. på hwar Rijkssdaler, emot 4 d(ale)r 24 öre K(oppa)rm(yn)t:) befunness 486 Rdr. BoupptSthm 31/3 1671 (om räkneenhet); jfr .1. Dubbel Rijkssdaler 3. st Dito Enkla. Därs. 25/4 1672; jfr DUBBEL 2 d, ENKEL 3 b. Anno 1534 .. blef then aldra första svenska Riks-Daler i Stockholm slagen. Rüdling Suppl. 270 (1740). Hufvud Myntet består mäst i alla Länder af Silfver och de deraf slagne större Mynt-sorter, som ock kallas specie pengar, äro här i Sverige hela, 1/2, 1/4, och 1/8 Riksdaler. ZETTERSTEN AnmMynt 49 (1771). En god afhandling i vetenskapen (blir) af mera värde än några Riksdalrar. FLORMAN BrRetzius 52 (1838). Riksdaler silfver. BtRStP 1847–48, I. 1: nr 52, s. 2 (om riksdaler specie). jfr En million riksdaler var en ofantlig summa på en tid, då en riksdaler var priset på en tunna råg. ODHNER LbFädH 86 (1870; i fråga om älvsborgs lösen). Den nya Riksmyntberäkningen, med riksdaler och ören, tog sin början med nyåret (1856). HELLBERG Samtida 8: 2 (1872). HECKSCHER SvEkonH I. 1: 207 (1935; om ä. förh.). jfr BEVILLNINGS-, RIKSGÄLDS-, RIKSMYNTS-, SEDEL-, STÄDSEL-, TAX-RIKSDALER. – särsk. α) i ordspr. o. ordstäv; jfr 2. "Der har du tillbaka på riksdalern" – sa' Strömmen, slog mor sin på truten. HOLMSTRÖM Sa' han 18 1876. Spara på styfvern, riksdalern sparar sig sjelf. GRANLUND Ordspr. (c. 1880). β) i vissa uttr. α') riksdaler specie, äv. in l. i specie (jfr a, c), om riksdaler i myntat silver i motsats till räkneenhet av annat värde l. i motsats till motsvarande värde i annat mynt l. sedlar; äv. om (härenot svarande) mynt l. värde i den 1855 skapade valutan riksmynt (varvid 1 riksdaler specie var likvärdig med 4 riksdaler riksmynt); specieriksdaler; jfr anm. sp. 1921. HALL KultInt. 10 (i handl. fr. 1630). En Rijkzdaler in specie (be- talas) med sex Marker sölfwermynt, eller sextijo rätte öre, eller såsom det i gemeen heeter, ett hundrade tiugu öre, eller fämton Marker Kopparmynt. STIERNMAN Com. 2: 352 (1643). Rijkssdaler in specie .. som beräknas Emot 5 d:r 8 öre K(oppa)rm(yn)t på hwar Rd:r. Boupptsthm 31/3 1671. Äfven fann man i källaren der (dvs. i kaplansgården vid bouppteckningen), till allas förvåning, / Undanstucken en kista med blanka Riksdalrar i specie. RUNEBERG (SVS) 3: 29 1827. 1 Rd. Spec. (l.) 4 Rd. Riksm. 2NF 23: 358 (inskrift på mynt fr. 1855). Rig 1918, s. 175 (om ä. förh.) . β') riksdaler kurant (jfr a, c), om mynt l. sedel gällande en riksdaler i allmänt gångbar valuta (antingen till värdet överensstämmande med riksdaler specie l. vanl. med ett lägre värde denna) l. om räkneenhet i daler, utgörande 6 mark (jfr anm. nedan), dels om en 1847 föreslagen myntenhet indelad i 100 pänningar o. till värdet motsvarande 1 riksdaler riksgälds (jfr PÄNNING I1 anm.). Effter som här i landet gemenligen plägar förstås RD courant till 6 m(ark) S(ilver)m(yn)t, enär Specie intet nämbnes. VOLONTlS Kopparmyntn. 156 (i handl. fr. 1692). Posten 1769, s. 405 (i framtidsplan). At Riksens Ständers Banque updrages, at.. bestyra Sedel-utgifningen äfven för den återstående 1/3:del (av de utelöpande riksgäldssedlarna), hvarå Sedlar, under namn af Riksdaler Courant skulle blifva i rörelsen gångbara. AdP 1800, s. 495 (i för- slag). BtRStP 1847–48, I. 1: nr 52 s. 2 (ss. före- slagen myntenhet). 2SvUppslB 24: 143 1952. γ') riks- daler (i) karoliner, äv. riksdaler karolin, räkneenhet i myntsorten karolin, utgörande 6 mark i denna myntsort; jfr anm. nedan. Cours öfwer Rijksdahlerne i Caroliner emot Kopparmynt. VOLONTIS Kopparmyntn. 313 (i handl. fr. 1688). Därs. 156 1936. 2SVUppslB 24: 143 1952. δ') riksdaler banko (jfr a, se BANKO II 1, 3, 3 b, o. jfr anm. nedan. ε')riksdaler riksgälds, äv. riksgäld, se RIKSGÄLD II 1 o. jfr anm. nedan. ζ') riksdaler riksmynt, se RIKS-MYNT o. jfr anm. nedan. till 1 b. Den i Sverige sedan 1534 präglade dalern, som i motsats till markmyntet bibehöll sitt värde, steg i kurs i förh. till detta. Då benämningen daler så småningom kom att fästas vid värdet 4 mark, till vilket värde den myntade dalern var satt under vissa perioder i slutet av 1500-talet, kom benämningen riks- daler (l. slagen riksdaler) att användas om det (eg. för utrikeshandeln avsedda) präglade dalermynt med nästan konstant finvikt, som alltjämt fortsatte att stiga i kurs i förh. till markmyntet. År 1609 sattes sålunda 1 riksdaler till 6 mark (== 1 1/2 daler) o. 1619 till 6 1/2 mark (==1 5/8 daler). Gm myntordningen 1643 fastställdes relationen 1 riksdaler == 6 mark silvermynt, men i den fria marknaden betalades riksdalern till en något högre (för olika tider varierande) kurs. I samband med denna utveckling står, att ordet riksdaler äv. (särsk. i uttr. riksdaler kurant l. riksdaler (i) karoliner) kom att användas om räkneenhet med värdet 6 mark, varvid det förut omnämnda (i olika valörer) präglade myntet riksdaler till skillnad från räkneenheten äv. kom att benämnas riksdaler (in l. i) specie. Sedan kopparmyntningen införts 1624, började så småningom beteckningarna daler silvermynt o. daler kopparmynt användas (jfr DALER I 1 anm.). Riksdalern steg med tiden i kurs i förh. till dessa, så att 1 riksdaler 1681 sattes till 2 daler silvermynt (== 6 daler kopparmynt) o. 1715 motsvarade 3 daler silvermynt. Till 1776 var sedan1 riksdaler == 3 daler silvermynt == 9 daler kopparmynt == 12 mark silvermynt == 36 mark kopparmynt. 1766 bestämdes, att riksdalern skulle vara rikets huvudmynt. 1776, då skillingräkningen infördes, sattes 1 riksdaler (== 6 daler silvermynt == 18 daler kopparmynt) till 48 skilling. De skiljemynt och sedlar, som utgivits av rikets ständers bank, höllo sig likvärdiga med specieriksdalern till 1808, varefter deras värde sjönk, så att gm myntbestämningen 1830 1 riksdaler specie sattes till 2 2/3 riksdaler banko (jfr BANKO II). De av riksgäldskontoret sedan 1789 utgivna sedlarna hade redan 1802 sjunkit i värde till 2/3 av bankosedlarnas, vilken relation blev officiellt gällande gm realisationen 1803, och gm myntbestämningen 1830 fastställdes 1 riksdaler riksgälds (jfr RIKSGÄLD II 1) till 1/4 riksdaler specie (== 2/3 riksdaler banko). 1855 gjordes 1/4 riksdaler specie till myntenhet under namn av riksdaler riksmynt (jfr RIKS-MYNT), varefter räkningen i banko o. riksgälds så småningom upphörde. 1873 infördes kronan ss. myntenhet (i värde motsvarande 1 riksdaler riksmynt), varvid riksdalern avskaffades. c) om sådant annat utländskt mynt än tyskt som till myntvärde l. ställning inom myntsystemet närmast motsvarade en (tysk l. svensk) riksdaler (i bet. a, b); äv. om värdet av sådant mynt l. om räkneenhet (jfr a); äv. i uttr. riksdaler (in) specie, om sådan riksdaler i myntat silver i motsats till motsvarande värde i annat mynt l. sedlar; stundom svårt att skilja från a. VinkällRSthm 1581 (om holländskt mynt). Oxbr. 11: 587 (1630: rixdalder in specie; om holländskt mynt). BRASK Pufendorf Hist. 376 (1680; om ryskt mynt). CARL XII Bref 314 (1704: Rix Dal. Specie; i Danzig). En Ängelsk Rixdaler (är likvärdig med) 25 eller 26 mark kmt: efter som vexel coursen är. SPEGEL 420 1712. 4 Riksdaler Dansk. PH 5: 3433 1752. 3.744,081 R:dr Holländsk Courant. STIERNSTEDT Kopparmpollett. 111 (i handl. fr. 1812); jfr KURANT,sbst.³ b. ²SVUppslB 24: 143 (1952; om ä. danska förh.). jfr (†): 12 rd:lr Allbertus. DAHLBERG Lefn. 75 (c. 1755; om nederländskt silvermynt, albertustaler). – jfr KORS-, LEJON-RIKSDALER. – särsk. (†) i uttr. enbent riksdaler, om (1659–1802 präglad) nederländsk riksdaler (albertustaler) som i prägeln visar en stående harneskklädd man med ena benet skymt av en sköld mot vilken han stöder sig. 5 Hollenske Enbente Rdr. BoupptSthm 1669, s. 801. Därs. 26/5 1680, Bil. 2) (vard., i sht skämts.) krona (se KRONA, sbst. 5 d); i pl. stundom övergående i bet.: pängar. SPARRE FimpSt. 146 (1915). Gubben hade "tiotusen riksdalrar", det sa alla människor. MAR Tl NSON Kvinn. 13 (1933). OLOFSSON Pappersd. 157 (1954). jfr: Kan du verkligen inte stanna? Vi skulle ha dragit en spader, om du tycker om kort, och klått dig på några goda riksdaleros! ENGSTRÖM 1Bok 9 1905. jfr äv.: Han kallade.. denna lättflydda bytesvara (dvs. pängar).. för luidårer och riksdaleros. SJÖBERG Kvart. 54 (1924). jfr SILVER-RIKSDALER. (1 b) (numera bl. mera tillf. utom i ssgn -hjälp):