RIMFROST rim³~fro²t, r. l. f. (l. m.) (RUDBECK Atl. 2: 472 (1689) osv.) ((†) n. SalWijsh. 16: 29 (öv. 1536), GT 1787, nr 124, s. 3); best. -en ( ss. n. -et); pl. (†) -er (ÖDMANN ÅmVetA 1797, s. 15 (i bet. 2 slutet)). ( rijm- 1536–1689. rim- 1541 osv. rimm- 1653. rin- 1720. -frost 1536 osv. -fråst 1653–1774)

[fsv. rimfrost, n.; jfr dan. o. nor. rimfrost; av RIM sbst.¹, o. FROST]

[RIMFROST 1]

1) om frost (se d. o. 1) åtföljd av bildning av rimfrost (i bet. 2); ofta svårt att skilja från 2. Det har varit rimfrost i natt. Herlicius Alm. 1638, s. 36. När Boskapen går sent vte om Hösten tils rimfrost blifver, och sedan therpå äter dunkigt Foder, bekomma the Hosta. AKEN Reseap. 245 (1746).

[RIMFROST 2]

2) om beläggning l. avisgring av små, lätta iskristaller (liknande nålar, fjädrar, fiskfjäll o. d.), som avsättas (ur vattenånga i dimfri luft) på olika (i sht vågräta) ytor l. föremål vilka avkylts under fryspunkten gm utstrålning; äv. (numera i sht i icke fackmässigt spr.) om liknande avlagring som bildas vid dimma o. köldgrader på kalla föremål l. ytor (t. ex. träd, husväggar), dimfrost. Een otacsamlig menniskios håpp scal förgåtz såsom itt rijmfrost om wintren. SalWijsh. 16: 29 (öv. 1888). Regnet wederqwecker rötterna, daggen blomsteren, rimfrost bladen. MURÆUS Arndt 4: 38 (1648). Då daggbildning äger rum vid köldgrader (under 0), antager den formen af rimfroat. HAGMAN FysGeogr. 173 (1903). Rimfrost .. uppkommer dels genon2 vattenångans kondensering på föremål, som afkylas genom värmeutstrålning .., dels genom utfällning af dimma eller öfverkylda vattendroppar på kalla föremål. 2NF (1915). För några veckor sen .. blommade björkarna vita och rosiga av rimfrost. SELANDER MarkMänn. 139 (1937). SIWERTZ Pagoden 231 (1954). jfr NATT-RIMFROST. – särsk. (†) i pl., om de kristaller l. korn varav rimfrost består. ÖDMANN ÅmVetA 1797, s. 15.

[RIMFROST 3]

3) (i sht i vitter stil) i mer l. mindre bildl. anv. av 2, om ngt som liknar (en beläggning av) rimfrost; särsk.

[RIMFROST 3.a]

a) om grå l. vita huvudhår på en (gammal) människa. Qvalen ocb åren, på de glänsande / Svarta lockarne, stänka sin rimfrost. SP 1789, nr 2, s. 2. LILJESTRÅLE Fid. 109 (1797). Snart tidens rimfrost glimmar i mitt hår. STAGNELIUS (SVS) 4: 13 (c. 1815). I det svarta håret hade hösten redan strött sin rimfrost. CARLÉN Skuggsp. 1: 422 (1861 HILDEBRAND i 3SAH 10: 67 (1895).

[RIMFROST 3.b]

b) (numera bl. tillf.) med ordlekande anspelning på RIM, sbst.², om (kylig o. småskuren, men formellt talangfull) poesi. Enligt kon Ödumblas diet / Man trakterar med rimfrost vår allmänhet, / Den frost, som kring skaldernas läppar rimmar / I deras så kallade skaldetimmar. SJÖBERG (SVS) 2: 68 (c. 1827). Rimfrost. HELLBERG (1838; broschyrtitel). ATTERBOM Siare VI. 2: 103 (1885).

Ssgr: (i allm. till 2):

– RIMFROST-BEKLÄDD, p. adj. betäckt l. beklädd med rimfrost. Rimfrostbeklädda grenar. LÖNNBERG Ragnf. 119 (1873).

– RIMFROST-BELAGD, p. adj. == -beklädd. Sthm 2: 23 (1897).

– RIMFROST-BELUPEN, p. adj. == -beklädd. HAGLUND Lappl. 28 (1934).

– RIMFROST-BETÄCKT, p. adj. == -beklädd. SPARRE Frisegl. 2: 176 (1832).

– RIMFROST-BILDNING. abstr. o. konkret. Fennia X. 3: 13 (1895; abstr.). 3NF 16: 877 (1932; konkret).

– RIMFROST-BLOMMA, r. l. f. blomlik bildning av rimfrost. BotN 1839, s. 6.

– (1, 2) RIMFROST-DAG. dag med rimfrost; dag då marken l. träden o. d. är(o) betäckt(a) med rimfrost. VetAH 1779, s. 97.

– RIMFROST-FRANS. (tillf.) bildl., om franslik beläggnin g av rimfrost. Aanrud Ber. 2: 236 (1915).

– RIMFROST-GALLER, n. (tillf.) bildl. Ett tunt rimfrostgaller växte fram på fönsterna. ÖSTENSON Räikkönen Svinhufv. 50 (1929).

– RIMFROST-GLITTRANDE, p. adj. särsk. (tillf.) bildl. (motsv. rimfrost 3 a), om hår l. skägg. STAGNELIUS (SVS) 3: 95 (1817).

– RIMFROST-HÖLJD, p. adj. (i sht i vitter stil) == -beklädd. SANDSTRÖM NatArb. 2: 214 (1910).

– RIMFROST-KLÄDD, p. adj. == -beklädd. NORDENSKIÖLD Vega 1: 419 (1880).

– RIMFROST-KRISTALL. jfr kristall 1. Rl BBING Riked. 5 (1906).

– RIMFROST-LAGER, n. jfr lager, sbst.³ ¹. 2NF 23: 418 (1915).

– RIMFROST-LIKNANDE, p. adj. WoL 498 (1885).

– (1, 2) RIMFROST-NATT. jfr -dag. VetAH 1779, s. 93.

– RIMFROST-SKIMRANDE, p. adj.

[RIMFROST-SKIMRANDE.ssg 1]

1) (i sht i vitter stil) betäckt med ett (skimrande) lager av rimfrost. Rimfrostskimrande björkar. BEMALMSTRÖM 6: 18 (c. 1850).

[RIMFROST-SKIMRANDE.ssg 2]

2) (tillf.) som har samma skimmer l. glans som rimfrost. WILHELM Tall. 171 (1919; om skulpturer av marmor).

– RIMFROST-SLÖJA, r. l. f. bildl., om slöjlik beläggning av rimfrost. ELMBLAD SDikt. 44 (1887).

– RIMFROST-STJÄRNA. stjärnlik bildning av rimfrost. LINDQVIST RysslSång 1: 130 (1904).

– RIMFROST-TÄCKT, p. adj. == -beklädd. NORDENSKIÖLD Vega 1: 452 (1880).

– RIMFROST-VIT. vit av rimfrost. JOHANSSON RödaHuv. 1: 76 (1917).

Avledn.:

– RIMFROSTA , v. (†) till 1, 2, opers.: vara l. bli rimfrost. Giff gran acht på, huru ofta thet Rijmfroster för Michaelis, ty många äre i then Mening, at thet så offta skal rijmfråsta effter Walburgmässan. IERICI Colerus 1: 315 (c. 1645).

– RIMFROSTAD , p. adj. (†) till 2: rimfrostbeklädd, rimfrostig. En rimfrostad blomma. LING As. 596 (1833). SvTyHlex. (1872).

– RIMFROSTIG , adj.

[jfr d. rimfrostig]

[RIMFROSTIG.avl 1]

1) (†) till 1, 2, om årstid: som (ofta) har rimfrost, som karakteriseras av rimfrost. Den obeqwemma, kalla ocb Rimfrostiga wintren. VDAkt. 1689, nr 106.

[RIMFROSTIG.avl 2]

2) (i sht i vitter stil) till 2: beklädd l. betäckt med rimfrost. Linc. (1640). Rimfråstigt och daggigt gräs. BROOCMAN Hush. 3: 41 (1736). Väldiga, rimfrostiga hängbjörkar. HEDBERG Fria 46 (1933).

[RIMFROSTIG.avl 3]

3) (numera föga br.) i blidl. anv. av 2 (motsv. rimfrost 3 a), om liår o. d.: grå grånad, vit (på grund av ålder); jfr rimmig 3. Ert gamla rimfråstiga hår. LINDAHL Tanckef. 13 (1740). SCHOLANDER I. 2: 90 (c. 1870).