ROSA rå³sa², äv. rω³sa² l. rå⁴sa, adj. oböjl. o. sbst.³; ss. sbst. r. l. f. l. m. (AHB 56: 66 (1871) osv.) l. n. (ÖSTERGREN (1936) osv.); äv. (numera mindre br.) ROSE rå⁴s l. med mer l. mindre genuint franskt uttal, adj. oböjl. o. sbst.²; ss. sbst. r. l. m. l. n. ( rosa 1773 osv. rose 1843 (: rose-crêpe)– 1952)

[jfr dan. o. t. rosa, fr. rose, it. rosa; etymologiskt identiskt med (eg. adjektivering av) ROS, sbst.¹]

[ROSA.adj I]

I adj.: som har en färg(nyans) utgörande en blandning av vitt o. (matt)rött (liknande vildrosornas ljusröda färg); äv. bildl. HovförtärSthm 1773, s. 632. Hvita atlasskor och rosa ben. STURZEN-BECKER 6: 73 (1868). Sen vill jag .. / .. stå där salig / i rosa sylser. SÖDERGRAN Ros. 12 (1919). De översta topparna färgades lysande rasa av den annalkande morgonsolen. WALLQUIST Doktorn 33 (1935). jfr LAX-, LILA-, MATT-ROSA m. fl. II. sbst.: rosa (i bet. I) färg(nyans); blekröd färg; äv. bildl. ANDERSSON (1845). Gardiner ro saröda; möblerna i hvitt och rosa. STRINDBERG Dam. 255 (1898). Krönikörerna doppa sina pennor i rosa för att skrifva .. (den minnesrika danslokalens) nekrolog. ÖSTERLING Männ. 65 (1910). Nu slocknar dagen / i guld och rosa. AGRELL Kam. 70 (1912). Unga damer i rosa, aprikosfärg, nilgrönt. STIERNSTEDT Liw. 325 (1925). Mandel och aprikoser (med blommor) i mörkare rosa, persikor och äpplen i ljust skärt FUNCH o. WETTERGREN Hawaii 229 (1934). jfr KRAPP-ROSA m. fl.

Ssgr (i allm. till I, II):

– ROSA-ATLAS. (†) rosafärgad atlas (Se atlas, sbst.⁵ 1). SthmModeJ 1844, s. 32.

– ROSA-BAND

[jfr t. rosaband]

(†) rosafärgat band (se band, sbst.¹ 1, 29). MagKonst 1831, s. 66.

– ROSA-BLOMMA, r. l. f. (†) rosafärgad (tyg)blomma. Rosablommor och spetsar bilda coiffuren. SthmModeJ 1844, s. 15.

– ROSA-BRUN (ljust) brun med skiftning i rosa; jfr rosen-brun. PT 1906, nr 117 A, s. 3.

– ROSA-FODER. (†) rosafärgat foder (se foder, sbst.² 4). SthmModeJ 1843, nr 11, s. 8.

– (jfr II) ROSA-FÄRG. ( rosa- 1820 osv. rose- 1892) = rosa, adj. oböjl. o. sbst.³ II. BERZELIUS Blåsr. 210 (1820). ENCKELL Olivpar. 128 (1934).

– (I) ROSA-FÄRGA, v. färga (ngn 1. ngt) rosaäv. bildl.; jfr rosen-färga v., NYBLOM Österut 3 (1908). De insmugglade snapsarna rosafärgade sinnena. 14BästStudNov. 145 (1929).

– (I) ROSA-FÄRGAD, p. adj. ( rosa- 1843 osv. rose- 1845–1917) = rosa, adj. oböjl. o. sbst³ I; äv. bildl.; jfr rosen-färgad. Rosafärgadt atlas. SthmModeJ 1843, nr 1, s. 7. En alltför rosafårgad timbre på rösterna. ANREP-NORDIN HbKördir. 31 (1920). Lingonriset (blommade) med sina blyga, rosafärgade klockor. Fatab. 1954, s. 204.

– ROSA-GAS. (†) rosafärgad gas (se gas, sbst.²). KonstNyhMag. 3: 39 (1821).

– ROSA-GRÅ rosengrå. ROSENIUS Himmelstr. 227 (1903).

– ROSA-GUL gul med skiftning i rosa. LINDBLOM Rokokon 28 (1929).

– ROSA-KLÄNNING

[jfr t. rosakleid]

(†) rosa färgad klänning. SthmModeJ 1850, s. 32.

– ROSA-KRAPP (mera tillf.) krapprött med skiftning i rosa; jfr krapp sbst.¹, 2. SYLWAN Ryor 140 (1934).

– ROSA-KRÄPP ( rosa- 1846. rose- 1843) (†) rosafärgad kräpp (se kräpp, sbst.² 1). MagKonst 1843, s. 112. SthmModeJ 1846,5. 7.

– ROSA-LACK

[jfr t. rosalack]

(i fackspr., numera föga hr.) ett slags rosafärgat krapplack. JUNGBERG (1873). VaruhbTulltaxa 1: 174 (1931).

– ROSA-LILA lila med skiftning i rosa. PriskurBergTrädg. 1889–90, s. 22. Lilla Facit. 1956, s. 18.

– ROSA-MOARÉ. (†) rosafärgad moaré (se d. o. 1). SthmModeJ 1844, s. 15.

– ROSA-MÖGEL. (i fackspr.) vid lagring stundom uppkommande svagt rosafärgad beläggning på äpplen, vållad av svampen Trichothecium roseum Link. 2SvUppslB (1952).

– ROSA-PUDRAD p. adj. pudrad med rosafärgat puder. LUNDBERG-NYBLOM Fyrisån 191 (1931).

– ROSA-RÖD SundsvP 1886, nr 60, s. 3.

– ROSA-RÖTT n. KonstNyhMag. 2: 20 (1819).

– ROSA-SALT (numera föga br.) kem. o. tekn. rosafärgat dubbelsalt av tennklorid o. salmlak, pinksalt. ÅSTRAND (1855). KJELLIN 860 (1927).

– ROSA-SAMMET (†) rosafärgad sammet. Iduna 1865, s. 2.

– ROSA-SKIFTANDE p. adj. som skiftar i rosa; jfr rosen-skiftande. Hvita eller rosaskiftande moln .. på den blåa himmelen. LARSSON Solsid. 7 (1910).

– ROSA-SKIFTNING ( rose- 1914) rosafargad skiftning. LEWENHAUPT Pyren. 254 (1914).

– ROSA-SKIMMER rosafärgat skimmer. 2NF 22: 720 (1915).

– ROSA-SKIMRANDE p. adj. jfr -skimmer. LEWENHAUPT Reddy 219 (1907).

– ROSA-SKÄR adj. skär med skiftning i rosa. RYDBERG Dikt. 1: 155 (1882).

– ROSA-SMINKAD, p. adj. sminkad i rosafärg. De .. på tårna rosasminkade fötterna. KLEEN Kvinn. 32 (1910).

– ROSA-SYRA, r. l. f. (†)

[ROSA-SYRA.ssg 1]

1) destillerad o. utspädd svavelsyra, som användes vid framställning av lösning av det röda färgämnet kartamin för färgändarnål. ALMSTRÖM KemTekn. 2: 361 (1845).

[ROSA-SYRA.ssg 2]

2) om den röda lösningen av teunklorid i en blandning av saltsyra o. salpetersyra, komposition (se d. o. 3 b). ÅSTRAND (1855).

– ROSA-TAFT ( rosa- 1812–1818. rose- 1843) (†) rosafärgad taft. JournLTh. 1812, nr 200, s. 3. MagKonst 1843, s. 112.

– ROSA-TON, r. l. m. rosa färgton; jfr rosen-ton 1. Läpparnas och näsborrarnas svaga rosaton (på en porträttmålning). SIRÉN Da Vinci 250 (1911).

– ROSA-TONAD p. adj. jfr -ton. SFS 1952, s. 1288 (om tusenkronesedel).

– ROSA-TYLL. ( rosa- 1849–1906. rose- 1846) (†) rosafärgad tyll; jfr rosen-tyll. SthmModeJ 1846, s. 64. ENGELKE Småstad 53 (1906).

– ROSA-VIOLETT violett med skiftning i rosa; jfr -lila. SvLäkT 1935, s. 964.

– ROSA-VIT. vit med dragning åt rosa; jfr rosen-vit. SvensonFrökatal. 1894, s. 20.

(numera mindre br.):

– ROSE-BAREGE. (†) rosafärgad barege. SthmModeJ 1852, s. 56.

– ROSE-FÄRG

– ROSE-FÄRGAD,

– ROSE-KRÄPP, se A.

– ROSE-SIDEN (†) rosafärgat siden. SthmModeJ 1846, s. 72.

– ROSE-SIDEN-SARS. (†) rosafärgad sidensars. AGEIJER (1847) i Solnedg. 4: 98. SthmModeJ 1852, s. 40.

– ROSE-SKIFTNING,

– ROSE-TAFT,

– ROSE-TYLL, se A.