ROND roŋ⁴d, äv. ron⁴d (rå'ngd DALIN), r. l. m. best. -en; pl. -er ³². Anm. Den eng. formen round användes i ReglArméenFl. 1788, s. 83 (i bet. 1 a α). ( rond 1685 osv. ronde 1786–1951 (i bet. 5. ronden, sg. best. 1683 osv.) 1) rundvandring, rundtur, rundfärd, runda; stundom allmännare, närmande sig bet.: (promenad)tur. (Paulus) hade .. gjort sin stora ronde från Jerusalem genom Norra Asien samt derifrån .. ned till Morea. ODMANN StrFörs. 1: 13 (1799). Konungen och den kungliga familjens medlemmar hade först gjort ronden genom salarne (vid konstutställningen). LUNDEGÅRD Prom. 1: 209 (1893). Han går .. sin kvällsliga rond, Slottsgränd, Ågatan, Islandsbron. JOSEPHSON Imperf. 177 (1920). MOBERG Rosell 50 (1932). – jfr KROG-, VISIT-ROND. – särsk. a) om rundvandring l. rundtur som företages för att se efter att allt är i sin ordning. KonvLex. (1864). Matmodern hade slutat sin stora rond genom boden, magasinerna, källrarna, visterhusen. CARLÉN Skuggsp. 1: 38 (1865). Som en äkta jordbrukare gjorde kyrkoherden dagligen en rond kring sina ägor. MinnGPrästh. 1: 94 (1924). (Tjuvarna) väntar på att nattvakten skall passera på sin rond. EDSTRÖM Hund. 89 (1948). – särsk. α) (om ä. förh.) om dylik tur som företogs (särsk. om natten) av en militär patrull l. enskild soldat inom ett bevakningsområde (t. ex. en fästning l. militär förläggning l. ett samhälle) l. på ett fartyg, rund; äv. om sådan tur betraktad ss. en tjänsteförrättning; äv. konkret, om patrullen l. sol daten. Den som blottar sin wärja uti wredes mode emot Patrollen eller dem som gå Ronden, .. miste lifwet. LMil. 1: 237 (1683). (Områdena böra) med tilräckelig Infanterie-vakt och flitige Ronder och Patrouller skyddas och bevakas. TÖRNGREN Artill. 2: 135 (1795). DALIN Synon. 310 (1870; konkret). Ekbohrn (1904; dv. konkret). jfr AFTON-, NATT-, VISITER-ROND. β) om en läkares rundvandring till patienterna (på ett sjukhus). Gå rond(en). Hygiea 1839, s. 317. På morgonen hade han (dvs. läkaren) ronden att göra och sedan sin mottagning. LAGERKVIST KämpAnde 226 (1930). jfr EFTER-, LÄKAR-, MORGON-, SJUK-, SJUKHUS-ROND.

[ROND 1.b]

b) (mera tillf.) rundvandring med en grupp elever för demonstration av ngt. SFS 1933, s. 979. c) bildl. l. oeg. SPEGEL GW 247 (1685). Kikaren vreds långsamt från höger till vänster, dröjde några sekunder vid vissa ställen och fortsatte sedan sin rond. JANSON Lögn. 185 (1912). – särsk. i uttr. göra sin rond, betecknande att ngt (t. ex. en dikt l. tidningsnotis l. nyhet l. ett rykte o. d.) cirkulerar mellan l. sprides till ett antal personer l. institutioner l. tidningar o. d. Redan .. (1770) börja.. (J. G. Oxenstiernas) små giftiga och spirituella epigram göra sin rond i det ej så litet skvallerlystna Stockholm. LAMM Oxenst. 153 (1911). Knappt två veckor hade förflutit (efter Andrées ballonguppstigning), förrän de första ryktena .. gjorde sin rond genom världspressen. HEDIN Pol 2: 572 (1911). KLINCKOWSTRÖM Minn. 1: 197 (1933). 2) dans. danstur i vissa danser, som utgöres av en vanlig ringdans, runddans; ringdans; ngn gg äv. om visa l. sång som sjunges till en ringdans, dansvisa. Stor, liten rond, då ringdansen utföres av samtliga dansande resp. i grupper av två par dansande. WALCKE MbDansk. 39 (1782). SvLittH 1: 111 (1918; om vis). BRO DIN (1948). 3) på visst sätt (t. ex. till en viss tid) begränsad avdelning l. omgång (se d. o. I 10 d) av tävling.

[ROND 3.a]

a) sport. i boxning. Gå en rond med l. mot ngn, äv. allmännare: boxas med ngn. En match i tio ronder. Första ronden gick till (dvs. vanns av) utmanaren. NTIdr. 1919, s. 283. Charlie är stark och en bra boxare. Jag har gått flera ronder mot honom som pojke. HELLSTRÖM Kärlek 278 (1942). b) i fråga om tävlingar i annat än boxning. (Allmänbildnings-)tävlingen gick i fem ronder. SvFl. 1941 s. 221. WERNER o. SANDGREN Kortox. 57 (1949;, i kortspel). c) bildl., om avdelning l. omgång av ett mer l. mindre stridsbetonat händelseförlopp, t. ex. förhandlingar om ngt. NDA(A) 1932, nr 256, s. 1 (i rättegång). Den sista ronden om den rumänska oljan har inletts. SvD(B) 1944, nr 227, s. 6. Sedan Sovjet .. måst göra vissa eftergifter i fråga om frederna, har sista ronden snarast gått till västmakterna. GHT 1947, nr 34, s. 8. 4) (i fackspr.) i uttr. i ronder, cirkelformigt. Den upplöjda jorden insamlas i (släp-)skoporna och forslas bort till tömmegsplatsen. Denna uppsamllng försiggår lämpligast cirkelformigt eller i s. k. ronder. HufvudkatalSonesson 1920, 7: 140. 5) (i fackspr. vanl. skrivet ronde) oktr., ett slags (i tryckerier använd) fransk skrivstil med form o. typsnitt av samma karaktär som rundskrift. DALIN (1871). GrafUppslB (1951). 6) (†) mus. helnot. DALIN (1871). 7) (†) ett slags biljardspel spelat med tolv mindre o. en större boll. DALIN 701 (1871).