ROTATION rωt¹iaʃω⁴n l. rot¹- l. rω¹- l.. rå¹-, äv. -atʃ- ( – tschón DALIN), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv.==; pl. -er. [jfr d., t. eng. o. fr.
rotation; av lat.
rotatio (gen.
-ōnis), vbalsbst. till
rotare (se
ROTERA v.¹,)]
[ROTATION 1]
1) [nästan bl. i fackspr.) handlingen l. värksamheten o. d. att vrida ngt l. komma ngt att vrida sig runt l. kring en axel; jfr ROTERA v.¹ I 1, 2.
Omvändningen (Rotation) af de långa sidorne af.. (en) Triangel. TRIEWALD Förel. 1: 303 (
1728,
1735). Separeringens grundprincip är att genom en kraftig rotation skilja grädden från mjölken.
BOLIN VFöda 177 1933; möjl. till
2. – särsk.
[ROTATION 1.a]
a) [jfr motsv. anv. i fr.]
anat. o.
med. om vridning av ett ben l. en kroppsdel o. d. kring längdaxeln; äv. övergående i bet.: vridbarhet kring längdaxeln; jfr ROTERA v.¹ I ¹ a. När Lårbenet är bögdt, och man då vill rotera det samma, gårHufvudet up och ned i sin håla; nemligen up i rotation utåt, och ned tvärtom i rotation, som sker inåt. MARTIN Bensj. 273 1782, Ingen rotation finnes.. mellan öfver- och underarmens ben
(hos fladdermöss). NILSSON Fauna 1: 5 (
1847).
Knäleden är.. en tvåaxlad led, i vilken såväl böjning och sträckning som rotation är möjlig. BROMAN LbAnat. 67 1931.
[ROTATION 1.b]
b) odont. handlingen att (i tandreglerande syfte) vrida en tand som vuxit snett,; äv. om förhållandet att en tand har vuxit snett o. vridits l. vridit sig (jfr 2); jfr ROTERA v.¹, I ¹ b. Anomalier i de enskilda tändernas ställning (rotation, lägs inom eller utom bågen eller på annan plats i eller utom munnen). 2NF 30: 755 1920.
Sporren användes.. för rotation av tänder. HbDentLabTekn. 826 1954. [ROTATION 1.c]
c) [jfr motsv. anv. i t. o. fr.]
fys. om ämnes vridning av polarisationsplanet hos lineärt polariserat ljus; i ssgrna ROTATIONS-DISPERSION, -FÖRMÅGA, -POLARISATION, -VINKEL. [ROTATION 2]
2) rörelse kring en axel, i sht varv efter varv o. med jämn hastighet; äv. konkretare: varv; särsk. om (varv i) en himlakropps rörelse kring sin axel; äv. i utvidgad anv., om rörelse som utföres av punkt på l. del av o. d. kropp som roterar; jfr ROTERA v.¹, II ¹, 2. Solens, Månens och planeternes.. rotationer omkring sine axlar. MELANDERHJELM Astr. 2: 313 (
1795).
Jordklotets .. Rotation. WULF Köppen 1: 209 (
1799). En homogen ellipsoid, uppkommen genom rotation af en ellips omkring den kortare axeln.
FOCK 1Fys. 47 (
1853).
Redan i loppet af vapnet erhåller .. den sferiska kulan rotation. EldhandvSkjutsk. 1: 21 (
1876).
Antalet rotationer pr minut, varvantalet. THULIN O. MALMER Flygm. 67 (
1916).
Vid vevningen bringas vingarna (i glassdosan, i rotation. StKokb. 491 1940. jfr
JORD-,
SOL-ROTATION m.fl. – särsk.
i bildl. anv. Efter några orediga rotationer valde sig (tidskriften) Jurnalen snartden nya och lägre ban, der den nu ostörd vandrar. Polyfem IV. 16: 1 1811.
[ROTATION 3]
3) bot. i växtcell: enhetligt riktad plasmaströmning kring en central vakuol; jfr ROTERA v.¹ II ¹, 2. ARESCHOUG LbBot. 21 (
1863).
2SvUppslB 24: 558 1952.
[ROTATION 4]
4) (
†)
i fråga om mynt, sedlar o. d.: omlopp, rörelse, cirkulation (se d. o. 4 b ); jfr ROTERA v.¹ II 2 slutet anm. En ständig rotation, hvarigenom samma myntstycke tjenstgör vid tusentals byten. BERGSTEDT Clément PolEkon. 210 (
1868).
[ROTATION 5]
5) (
i fackspr.)
bildl. (jfr 2 slutet), om handlingen l. förfarandet att låta olika (arbets)moment l. personer l. djur o. d. (l. om förhållandet att olika moment osv.) avlösa l. ersätta l. följa o. d. varandra enl. viss princip l. plan. [ROTATION 5.a]
a) i fråga om (genomförande av) visst (kontinuerligt upprepat) odlings- l. avvärkningsprogram o. d. [ROTATION 5.a.α]
α) [jfr motsv. anv. i d., t., eng. o. fr.]
(numera mindre br.) lant. regelbunden växling av växtslag på åkerjord; cirkulation (se d. o. 5), (växt)omlopp, växtföljd; äv. om omloppsperiod; jfr RO TERA, v.¹ II ³. Gräsfröet (bör) utsås i den säd, som följer på potäterna – så vida dessa nemligen ingå uti rotationen. QLm. 1: 38 (
1833).
Dessa bäckar kringhuggas en gång vid hvarje rotation. (AGARDH o.) LJUNGBERG 4: 127 1863.
[ROTATION 5.a.β]
β) [jfr motsv. anv. i fr.]
skogsv. om förfarandet att kontinuerligt låta en viss tidrymd förflyta mellan ett skogsbestånds anläggande o. dess avvärkning l. mellan två likartade ingrepp i samma skogsbestånd, t. ex. mellan två gallringar; särsk. i utvidgad anv., om tidrymden: rotationsperiod; omlopp(stid); "gallringsintervall". Småskogen.. uthugges med en rotation af tjuguett år. SIÖSTEEN ModBelg. 204 (
1906).
PETRINI Skogsuppsk. 184 (
1948).
[ROTATION 5.b]
b) i fråga om genomförande av visst system för avel; i ssgrna ROTATIONS-AVEL, -KORSNING. [ROTATION 5.c]
c) [jfr amerik. eng. rotation (in office)]
(omamerik. förh.) statsv. om förhållandet att ämbetsmän på vissa poster mer l. mindre regelbundet utbytas, i sht mot personer tillhörande annat pollitiskt parti (särsk. i samband med att vid presidentval ett annat parti kommer till makten), spoilssystem; äv. om förhållandet att vid val (till representanthuset) olika delar av en valkrets i tur o. ordning bliva representerade (jfr ROTATIONS-PRINCIP 2). Den starka rörligheten och rotationen i det allmänna lifvet, den ständiga omsättningen af embetsmän i alla styrelsens departementer. BREMER NVerld. 2: 456 (
1853).
[ROTATION 6]
6) (
vard.)
i mer l. mindre bildl. anv., i vissa uttr, som beteckna att det går undan med ngt, t.ex.
sätta l.
få rotation på ngt, sätta resp. få fart l. "sprätt" på ngt.
Sätt rotation! Går man till de enskildq momenten av berättelsen och frå gar, hur Strindberg får rotation på den,). ModersmLärÅ 1950 s. 28.
[ROTATIONS-APPARAT.ssg 1]
1) (
i fackspr.)
om apparat använd (i sht vid experiment o. undersökningar) för att framställa en roterande rörelse. En rotationsapparat till bevis för jordens rörelse omkring sin axel. EDLUND ÅrsbVetA 1852,
s. 4.
Ekbohrn (
1904;
om gyroskop). TSvLärov. 1941,
s. 345.
[ROTATIONS-APPARAT.ssg 2]
2) (
†)
el.-tekn. induktionsapparat i vilken antingen induktionsrullarna l. magneten roterar. BJÖRNSTRÖM StElektr. 12 1863.
UB 2: 394 1873.
–
(5 b) ROTATIONS-AVEL.
lant- om system för avel som innebär att (för undvikande av släktskapsavel) sinsemellan obesläktade handjur paras med moder, dotter, dotterdotter osv. i en (på förhand) bestämd ordningsföljd. AvelFSvLåglBoskÅrsb. 1956,
s. 27.
–
ROTATIONS-AXEL.
[jfr t. rotationsachse]
(
i fackspr.)
om den (tänkta) linje kring vilken en kropp roterar; äv. konkret: stång o. d. kring vilken ett hjul l. en hävstång o. d. roterar. Jordens rotationsaxel. JernkA 1827,
Bih. s. 103.
Den vanliga.. vågen utgöres af en likartad häfstång.., med en deremot vinkelrät rotationsaxel eller egg.., upphängd på ändan af en pelare. FOCK 1Fys.50
1853.
DAHL o. WALLMARK MatTeknHb. 223 (
1949).
–
ROTATIONS-BAND.
fys, == -spektrum. 3NF 21: 316 1935.
–
ROTATIONS-BENÄGENHET -~⁰¹⁰² l. ~⁰²⁰⁰. om en kropps tendens att utföra en roterande rörelse. KrigVAT 1839,
s. 23.
PALMSTIERNA Artill. 125 (
1872).
–
ROTATIONS-BITRÄDE ~⁰²⁰. biträde (se d. o. 5) vid rotationstryckeri. SDS 1958,
nr 225, s. 7.
–
ROTATIONS-BLY,
boktr. jfr -metall. NordBoktrK 1910,
s. 136.
–
ROTATIONS-BLÅSMASKIN ~⁰⁰², äv. ~²⁰⁰. (mindre br.)
tekn. kapselblåsmaskin. HufvudkatalSonesson 1920, 1:
534. –
ROTATIONS-BLÄNDARE,
r. l. m. [jfr t. rotationsblende) fotogr. revolverbländare.
PriskurFotogrArtikl. 1900,
s. 21.
–
ROTATIONS-BORR,
bärgv. borrmaskin med roterande borr(stång). SvGeolU Ca 6: 517 1915.
–
ROTATIONS-BRÄNNARE,
r. l. m. tekn. oljebrännare försedd med ett roterande munstycke genom vilket oljan införes i eldstaden (varvid den finfördelas gm centrifugalkraftens invärkan). SvTeknUppslB 2: 436 1939.
–
ROTATIONS-CYLINDER.
[ROTATIONS-CYLINDER.ssg 1]
1) mat. cylinder vars mot axeln vinkelräta snittyta är en cirkel, cirkulär cylinder. CARLSON Geom. 1: 126 (
1943).
[ROTATIONS-CYLINDER.ssg 2]
2) boktr. tryckcylinder på rotationspress. TBoktrK 1913,
s. 54-
–
(1 c) ROTATIONS-DISPERSION.
[jfr t. rotationsdispersion]
fys. BonnierKL (
1926).
Rotationsdispersion.. (kallas) det fenomenet, att förmågan hos optiskt aktiva substanser att vrida polarisationsplanet för linearpolariserat ljus, då ljuset passerar genom dem, är beroende av våglängden för det använda ljuset. 2SvUppslB 24: 558 1952.
–
ROTATIONS-DJUPTRYCK ~⁰², äv. ~²⁰. [jfr t. rototionstiefdruck]]
boktr. abstr. o. konkret: djuptryck utfört ss. rotationstryck; jfr roto-gravyr 1. NordBoktrK 1910,
s. 236.
–
ROTATIONS-ELLIPSOID.
[jfr t. rotationsellipsoid]
mat. sollid figur uppkommen gm en ellips' rotation kring sin stor-l. lillaxel, sfäroid. LINDELÖF AnGeom. 202 (
1864).
Jorden.. är .. i stort sedt en rotationsellipsoid, d. v. s. afplattad mot polerna. HeimdFolkskr. 74: 14 1902.
–
ROTATIONS-ELLIPSOIDISK.
mat, jfr -ellipsoid. KLEIN Ljus, 124 1925.
–
ROTATIONS-ENERGI.
mek. o.
fys. energi som en kropp har gm sin roterande rörelse.
TMatFysKemi 1919 – 20,
s. 119,
–
ROTATIONS-FOTOGRAFI.
[jfr t. rotationsphotographie]
fotogr. fotografisk kopieringsmetod varvid bilder maskinellt framställas i långa rullar. 2NF 1915.
–
ROTATIONS-FREKVENS. särsk.
fys. om det antal svängningar per sekund som karakteriserar ljus vilket utsändes från molekyl vid förändring i atomernas roterande rörelse. Många molekyler ha rotationsfrekvenser i mikrovågsområdet.
NaturvForsknRådÅb. 1950– 51,
s. 26.
–
ROTATIONS-FÄLT. särsk.
flyg. om det cirkulära fält vari en propeller rör sig, propellerfält. Då flygplans propeller är i gång, får intet inkomma i propellerns rotationsfält. UFlottUnderbef 1940,
s. 148.
–
ROTATIONS-FÄRG boktr. tryckfärg för rotationstryck; i sht om tidningsfärg l. boktrycksfärg avsedd för illustrationstryck i rotationspress. NordBoktrK 1905,
s. 166.
GrafUppslB 1951.
– (
1,
2)
ROTATIONS-FÖRMÅGA.
[jfr t. rotationsvermögen]
särsk.
fys. till 1 c: förmåga hos vissa ämnen att vrida polarisationsplanet hos polariserat ljus. WREDE Årsb VetA k
1840 s. 10.
2SvUppslB 1952.
–
ROTATIONS-HASTIGHET -~⁰⁰², äv. ~²⁰⁰. [jfr t. rotationsgeschwindigkeit)]
hastighet med vilken en kropp roterar (vid likformig rörelse vanl. angiven med antalet varv per tidsenhet); varvtal, omloppstal. SELANDER Årsb VetA 1837– 41,
s. 82. En rotationshastighet af 80 hvarf i minuten.
FRIES Krutl. 38 (
1869).
Jordens rotationshastighet är störst vid ekvatorn och avtager sedan mot polerna. ELANDER JordLiv 68 (
1921).
–
ROTATIONS-HYPERBOLOID.
[jfr t. rotationshyperboloid]
mat. geometrisk figur som uppstår, då en hyperbel roterar kring endera axeln. LINDELÖF AnGeom. 204 (
1864).
–
ROTATIONS-ILLUSTRATIONS-MASKIN. (
†)
boktr. rotationspress för tryckning av illustrationer. HENRIKSSON Tyskl. 305 (
1901).
–
ROTATIONS-IMPULS. (
i fackspr.)
impuls (se d. o. 3) varigm ngt sättes i roterande rörelse. VFl. 1917,
s. 146.
–
ROTATIONS-KON.
mat, om (var o. en av de båda koner som utgöra) den geometriska figur som uppstår, då en rät linje roterar kring en annan rät linje som den skär. CARLSON Geom. 1: 123 1943.
–
(5 b) ROTATIONS-KORSNING.
lant. jfr -avel. Gruppavel med rotationskorsning inom låglandsrasen. AvelFSvLåglBoskÅrsb. 1956,
s. 24.
–
ROTATIONS-KROPP.
[jfr t. rotationskörper]
mat. kropp som begränsas av en rotationsyta. Kanonerna äro också nästan alltid rotations-kroppar med kärnlinien till medellinie. PALMSTIERNA Artill. 77 (
1872).
DAHL o. WALLMARK MatTeknHb. 94 (
1949).
–
ROTATIONS-KÄRL. (
i fackspr.)
roterande kärl (t. ex. på en separator). LB 3: 195 1902.
–
ROTATIONS-LAG,
r. l. f. l. m. meteor. lag för vindens rotation kringett centrum enligt vilken avböjningen påvärkas av lufttrycksfallet, jordrotationen och friktionen. RUBENSON Meteor. 102 (1880).
–
ROTATIONS-LINJE.
mek. Man afsätter uppå rotationsaxeln en sträcka, den s. k. rotationslinien, hvars längd enligt en faststäld skala är likamed vinkelhastigheten. TALLQVIST LbTeknMek. 1: 116 1895.
–
ROTATIONS-LOGG.
sjöt. släplogg; jfr rotator 2 b. HÄGG TretungFl. 130 1941,
–
ROTATIONS-MAGNETISM,
[jfr t. rotationsmagnetismus]
fys. om förhållandet att en i rotationsplanet fritt rörlig magnet kommer i rotation, om den befinner sig över en roterande metallskiva. BERZELIUS Årsb VetA 1828,
s. 26.
2SvUppslB 1952.
–
ROTATIONS-MASKIN. (
i fackspr.)
maskin vars huvuddel har en roterande rörelse. TT 1871,
s. 221.
Därs. 1898, M. s.
21. särsk.
[ROTATIONS-MASKIN.ssg 2.a]
a) (
†)
el.-tekn. ==
-apparat 2.
FOCK 1Fys. 632 (
1855).
NF 10: 605 1886.
[ROTATIONS-MASKIN.ssg 2.b]
b) [jfr t. rotationsmaschine]
boktr. rotationspress. NORDIN Boktr. 290 (
1881).
Form 1950 s. 51.
–
ROTATIONS-MATNING. särsk.
tekn. om matning (se mata, v. 5) med ett material l. arbetsstycke som hålles i roterande rörelse. 2NF 26: 1336 1917.
–
ROTATIONS-MEDELPUNKT ~⁰⁰², äv.~²⁰⁰. medelpunkt i en rotationskropp. VetAH 1820, s. 183. TALLQVIST 1898.
–
ROTATIONS-METALL boktr. metall som användes vid gjutning av stereotyper för rotationstryck. NordBoktrK 1910,
s. 136.
–
ROTATIONS-METOD. (
numera knappast br.)
odont. metod för guldfyllning varvid massan fästes medelst en sakta roterande nål. LENHARDTSON Tandl. 132 (
1897).
–
ROTATIONS-MOTOR.
[jfr t. rotationsmotor, 1)
tekn. motor vars huvuddel har en roterande rörelse.
2UB 3: 285 (
1897).
TT 1900, Allm. s.
214.
2) tekn. o.
flyg. motor som roterar under gång. VFl. 1917,
s. 19.
NERÉN 1930.
–
ROTATIONS-MÄTARE,
r. l. m. tekn. apparat använd för mätning av vatten- l. gasförbrukning o. försedd med en rotor (vilken drives av det genomströmmande vattnet). Endast undantagsvis, och då husreservoar ej användes, få rotationsmätare begagnas. TT 1890,
s. 156.
–
ROTATIONS-ORKAN. (
tillf.)
om cyklon. Det var en ordentlig rotationsorkan och vi gick kompassen rundt på läns hela tiden. ENGSTRÖM Bläck 97 (
1914).
–
ROTATIONS-PAPPER boktr. papper avsett för rotationstryck. SvD(A) 1918,
nr 343 A,
s. 8 –
ROTATIONS-PAR,
n. mek. TALLQVIST (1898). Två lika stora och motsatt riktade rotationshastigheter kallas ett rotationspar. EKMAN Mek. 210 (
1919).
–
ROTATIONS-PARABOLOID.
[jfr t. rotationsparaboloid]
mat. geometrisk figur som uppstår, då en parabel roterar kring sin axel. LINDELÖF AnGeom. 210 (
1864).
–
ROTATIONS-PENDEL,
se -pändel.
–
ROTATIONS-PERIOD.
[ROTATIONS-PERIOD.ssg 1]
1) (
†)
till 2, == -tid. VetAH 1804,
s. 129.
[ROTATIONS-PERIOD.ssg 2]
2) skogsv. till 5 a . Rotationsperioden, d. v. s. intervallet mellan behandlingarna (av ett skogsbestånd). PETRINI Skogsuppsk. 184 (
1948).
–
ROTATIONS-PLAN,
n. (
i fackspr.)
plan yta som beskrives av en llnje som i rät vinkel utgår från en punkt på en roterande kropps axel. Ett nytt experimentelt bevis för jordens rörelse, grundadt på rotationsplanets oföränderlighet. EDLUND ÅrsbVetA 1852,
s. 4.
Trögheten hos snurrans olika delar möjliggör bibehållandet af läget af deras rotationsplan i förhållande till lodlinjen. 2NF 26: 139 1917.
–
ROTATIONS-POL.
[jfr t. rotationspol]
mat. o.
astr. om vardera av ändpunkterna på en rotationsaxel. Euler visade.., att.. om den geometriska jordaxeln .. icke sammanfaller med rotationsaxeln, rotationspolerna måst långsamt röra sig omkring de geometriska polerna. BERGSTRAND Astr. 305 (
1925).
–
(1 c) ROTATIONS-POLARISATION.
[jfr t. rotationspolarisation]]
fys. om förhållandet att genomskinliga ämnen som i sig själva sakna rotationsförmåga erhålla sådan gm viss magnetisk invärkan, magnetorotation. SvUppslB 17: 1214 1933.
–
ROTATIONS-PRESS.
[jfr t. rotationspresse]
boktr. press (se press, sbst.¹ 4) med en roterande cylindrisk tryckform, i vilken papperet vanl. inmatas från rulle. LUNDIN NSthm 413 (
1888).
SFS 1926,
s. 726. jfr tvilling-rotationspress.
–
ROTATIONS-PRINCIP. särsk.
[ROTATIONS-PRINCIP.ssg 1]
1) till
2; jfr
princip 3 b; särsk.
boktr. om princip för rotationstryck. NORDIN Boktr. 271 1881, För att man fullt skulle kunna utnyttja rotationsprincipen voro två förutsättningar nödvändiga, nämligen satsens överförande till tryckcylindrarna genom stereotypering samt tryckning på papper i långa banor.
HantvB I. 7: 144 1939.
[ROTATIONS-PRINCIP.ssg 2]
2) [jfr amerik. eng. rotation principle]
(om amerik. förh.) statsv. till 5 c: princip (se d. o. 4) att tillämpa rotation. BREMER NVerld. 2: 456 (
1853).
TINGSTEN AmerDemokr. 85 (
1929).
–
ROTATIONS-PROV. särsk.
med. : undersökningsprov varvid patienten försättes i roterande rörelse. LbKir. 2: 141 1922.
–
ROTATIONS-PUMP.
[jfr t. rotationspumpe]
tekn. pump försedd med roterande cylinder l. kolv o. d. LEUFVENMARK Vin. 1: 32 (
1869).
De vanligaste (pumpsygstemen) äro kolfpumpen, centrifugalpumpen och rotationspumpen. 2NF 34: Suppl.
793 1922.
–
ROTATIONS-PUNKT.
punkt kring vilken en kropp roterar. (Magnet-)nålens rotationspunct. VetAH 1820,
s. 194.
–
ROTATIONS-PÄNDEL. (
i fackspr.)
centrifugalpändel. TT 1877,
s. 16.
–
ROTATIONS-RAKET.
[jfr t. rotationsrakete]
(
i fackspr.)
raketsom (medelst spiralformigt vridna l. inbördes snedställda avgaskanaler l. snedställda vingar o. d.) försättes i roterande rörelse. UB 6: 71 1874.
TeknOrdb. 1005 1951.
–
ROTATIONS-RIKTNING. (
i fackspr.)
riktning i vilken ngt roterar. EldhandvSkjutsk. 1: 22 (
1876).
Ymer 1931,
s. 284.
–
ROTATIONS-RÄKNARE,
r. l. m. tekn. apparat som registrerar varvantal o. varvhastighet hos en roterande maskin l. maskindel. HufvudkatalSonesson 1920,
3: 181.
–
ROTATIONS-RÖRELSE.
[jfr t. rotationsbewegung]
(
i fackspr.)
SELANDER Årsb VetA 1837 – 41,
s. 2. Vid rotationsrörelse rotera kroppens alla punkter kring en viss axel och beskriva sålunda cirkelformiga banor.
DAHL o. WALLMARK MatTeknHb. 228 (
1949).
–
ROTATIONS-SFÄROID.
[jfr t. rotationssphäroid]]
(
numera mindre br.)
mat. rotationsellipsoid, sfäroid. Theorien fordrar.. för jordfiguren en elliptisk rotationssferoid. SELANDER ÅrsbVetA 1837– 41,
s. 82.
UB 2: 37 1873.
–
ROTATIONS-SKRED geol. om jordskred som kännetecknas av att jordmassan glider utmed en snittyta som mer l. mindre har formen av en cylindrisk rotationsyta. SvGeol. 288 1949.
–
ROTATIONS-SOFFA. (
mindre br.)
inventionssoffa. SDS 1941,
nr 45, s. 6.
SöndNStrix 1952, nr
5–6,
s. 21.
–
ROTATIONS-SPEKTRUM.
[jfr t. rotationsspektrum]
fys. serie av spektrallinjer som utsändas vid atomers rotation inom molekylerna. 2NF 37: 581 1925.
–
ROTATIONS-SPÄNNING,
el.-tekn. spänning alstrad i en lindning gm ett i förhållande till denna roterande fält. FörslElektrOrdl. 1931.
–
ROTATIONS-STABILISERAD,
p. adj. (
i fackspr.)
om projektil: som gm att försättas i rotation (t. ex. medelst spiralformiga spår i eldröret) erhåller banstabilisering; jfr -raket o. -stabilisering. TT 1951,
s. 1074.
–
ROTATIONS-STABILISERING, (
i fackspr.)
om förhållandet att en projektil gm sin roterande rörelse erhåller banstabilisering, dvs. får symmetriaxeln att ansluta sig till rörelsebanans tangent. TT 1951,
s. 1077.
–
ROTATIONS-STABILITET, (
i fackspr.)
jfr -stabilisering, Krig VAH 1884,
s. 121,
–
ROTATIONS-STEREOTYPI.
boktr. framställning av cylindriska stereotypiplattor för rotationstryck. NordBoktrK 1910, s
136. –
(1 a) ROTATIONS-STRÄCK.
med. sträckförband som åstadkommer vridning. LbKir. 1: 568 1920.
– (jfr
3)
ROTATIONS-STRÖM,
r. bot. == rotation 3. VäxtLiv 2: 334 1934.
– (jfr
3)
ROTATIONS-STRÖMNING.
bot. == rotation 3. En rotationsströmning i hvarje cell. WIKSTRÖM Årsb VetA 1838 s.
444. –
ROTATIONS-SVINDEL. (
i fackspr.)
En typisk svindel.. framkallas.. genom att man låter kroppen snurra rundt några hvarf (rotationssvindel). 2NF 33: 616 1922.
–
ROTATIONS-SÅG. (
i fackspr.,
föga br.)
cirkelsåg. THOLANDER Ordl. (c.
1875).
–
ROTATIONS-TAKISTOSKOP. (
i fackspr.)
takistoskop försett med roterande exponeringsskiva. PsykPedUppslB 2145 1946.
–
ROTATIONS-TID.
astr. tid för en himlakropps.fullbordande av ett varv kring sin axel. Flere Astronomer hafva observerat fläckar i Mars och deraf slutat til dess rotationstid. MELANDERHJELM Astr. 2: 315(
1795).
Stor osäkerhet råder angående längden av.. (Merkurius') dygn eller rotationstid. HimHavJord III. 2: 150 1927.
–
ROTATIONS-TRAFIK.
om förhållandet att körtrafik (på större platser l. i gatukorsningar) går enkelriktat i cirkel runt ett (trafik)märke l. en yta (i platsens resp. korsningens centrum). SFS 1937,
s. 123.
–
ROTATIONS-TRANSFORMATOR. (
mindre br.)
tekn. vridtransformator. TT 1893, Allm.
nr 38, s. 3.
–
ROTATIONS-TRYCK.
[jfr t. rotationsdruck]
boktr. tryckmetod vid vilkentryckningen sker från en på en roterande cylinderyta anbragt tryckform; äv. om tryck framställt på sådant sätt. NordBoktrK 1904,
s. 385.
TT 1943, Allm.
s. 44.
–
ROTATIONS-TRYCKARE boktr. jfr -tryck. SD(L) 1900,
nr 609, s. 3.
–
ROTATIONS-TRYCKERI boktr. jfr -tryck. SDS 1958,
nr 225, s. 7.
–
ROTATIONS-TRYCK-PAPPER.
boktr. papper avsett för rotationstryck. SvSkog. 1160 1928.
–
ROTATIONS-TRYCKT,
p. adj. boktr. jfr -tryck. Rotationstryckta tidningar. IdrBl. 1935 nr 144, s. 7.
-
–
ROTATIONS-UGN.
tekn. roterugn. TT 1903, Allm.
s. 425.
–
ROTATIONS-VALS boktr. cylindrisk tryckform för rotationstryck. 2NF 38: 51 1925.
–
ROTATIONS-VEKTOR.
mek. vektor som representerar en roterande rörelse gm att ange dess storlek o. riktning samt rotationsaxelns läge. EKMAN Mek. 192 (
1919).
–
ROTATIONS-VENTILATOR.
tekn. roterande ventilator. 2UB 2: 128 1901.
–
ROTATIONS-VINKEL.
[ROTATIONS-VINKEL.ssg 1]
1) (
numera knappast br.)
fys. till 1 c: vridningsvinkel för polarisationsplan et hos lineärt polariserat ljus. EDLUND ÅrsbVetA 1851,
s. 55.
[ROTATIONS-VINKEL.ssg 2]
2) mek. till 2: den vinkel som vid en kropps rotation bildas av ett plan genom en punkt på kroppen o. rotationsaxeln före rotationen samt motsvarande plan efter rotationen, vridningsvinkel. TALLQV1ST 1898. EKMAN Mek. 191 1919.
–
ROTATIONS-VISARE,
r, l. m, mek. ==-vektor. 2NF 23: 983 1915.
–
ROTATIONS-VÄG. (
†)
[ROTATIONS-VÄG.ssg 1]
1) om linje som beskrives av en punkt på en roterande kropps yta. Desse fläckars rotationsväg uppå Jupiters discus. MELANDERHJELM Astr. 2: 315 (
1795).
[ROTATIONS-VÄG.ssg 2]
2) i uttr. (ut)i rotationsväg, med hänsyn till rotationen, Projektilens lefvande kraft uti rotationsväg. PALMSTIERNA Artill. 19 (
1872).
–
ROTATIONS-YTA.
[jfr t. rotationsfläche]
mat. yta som uppstår då en (rät l. krokig) linje i ett plan roterar kring en axel i planet. TT 1871,
s. 220.
–
ROTATIONS-ÅNGMASKIN ~⁰⁰², äv. ~²⁰⁰. (förr)
tekn. roterande ångmaskin (se rotera, v.¹ II 1 a ). Ångmaskiner) med omedelbar vridning på ett hjul (Rotations-ångma chiner. JernkA 1829,
Bih, s. 158. Dædalus
1955,
s. 31