BATTERI bat~¹eri~⁴ (batteri' WESTE), n. (SMOLL Fort. 34 (1693), GRUNDELL Artill. 190 (1705) osv.) ((†) f. GUSTAF II ADOLF 247 (1621), N. Av. 28 Febr. 1656, nr 1, s. 2, OSPT 1686, nr 28, s. 1, SMOLL Fort. 70 (1693), ALMQVIST); best. -et, hvard. o. i poesi äfv. -t (ss. f. -en); pl. -er (GUSTAF II ADOLF 254 (1621) osv.) ((†) -en CARL XII Bref 434 (c. 1890), NORDBERG 1: 103 (1740), HALLENBERG Hist. 4: 654 (1794) m. fl.; pl. best. -en NORDBERG 1: 103 (1740)). (bat(t)e- GUSTAF II ADOLF 247 (1621) osv. bat(t)aOxenst. brefv. 5: 441 (1627), N. Av. 28 Febr. 1658, nr 1, S. 2, m. fl. -ri(j)e GUSTAF II ADOLF 247 (1821), DAHLBERG Dagb. 119 (c. 1860), NORDBERG 1: 873 (1740) m. fl.; -ri(j) N. Av. 3 Juli 1656, nr 1, s. 2, HALLENBERG Hist. 4: 657 (1794) osv. patrie (i ssg) H. HAMILTON i VittAH 17: 263 (anf. från förra hälften af 1600-talet); patrlj- (i ssg) VittAH 17: 261 (i handl. fr. 1625))

[jfr d. batteri, holl. batterij, t. batterie, f., eng. battery, af fr. batterie l. it. batteria, af battere, slå (se BATTERA). Ordets alla sv. betydelser äro utvecklade på utländsk botten]

[BATTERI 1]

1) mil. (med kanoner besatt) skansverk från hvilket fientliga befästningar, trupper osv. kunna beskjutas. Hwilcken fahna (dvs. fänika) förlöpper en feltskantz, Batterije, redutte lide samme straf (dvs. decimering). GUSTAF II ADOLF 247 (1821). Tillförne hafver man brukatt höga Batterien. CARL XII Bref 434 (c. 1690). Batterier (göras) wid åtskillige tillfällen af andra materier (än jord), som ullsäckar, skantzkorgar och flätadt ris. GRUNDELL Artill. 198 (1705). De insänckte Batterierne. Därs. Sådane högder, som ligga närmare, .. äro ganska tiänlige til Baterier, både för Stycken och mindre Skiut-gevär, til at genast skiuta Breche i the väreken, som Fästningen skola försvara. RICHARDSON Krigsvet. 1: 36 (1798). Förtäckte batterier. TORNQUIST Utk. 2: 25 (1788). Under fienteliga Batteriernes .. eld. Därs. 83. Ett maskeradt batteri. EKMAN Dagb. 122 (1789). Betäckta batterier (Casemater). LEFRÉN Förel. 1: 143 (1818). Med batterier eller styckevärn förstår man de verk, som endast och allenast för artilleri uppföras. HAZELIUS Bef. 40 (1836, 1864) De flesta batterierna (voro) tystade. GYLLENGRANAT Sjökr. 2: 273 (1837). De kanonspäckade batterierna vid inloppet till hamnen (i Karlskrona). SNELLMAN Tyskl. 2 (1842). Då man stormade byn mot kanonerna än, ʃ .. Då såg jag din trasiga jacka igen ʃ Först uppe på batteri't. RUNEBERG 5: 95 (1860). Ett batteri utgör försvarsställning för flere kanoner. O. A. BUSCH i NF 5: 568 (1882). jfr BRESCH-, DEFENSIONS-, DEMONTER-, KONTRA-, KORS-, KUST-, LANDT-, MÖLJ-, PANSAR-, RIKOSCHETT-, SALUT-, SIDO-, SJÖ-, STRAND-BATTERI m. fl. – särsk.

[BATTERI 1.a]

a) i förb. anlägga, bygga, uppkasta ett batteri o. d. Fienden hafer bygtt sina Batterier på Glacin. CARL XII Bref 433 (c. 1890). Huru Batterier till Breche-skiutning anläggias. GRUNDELL Artill. 204 (1705). 4000 man Ryssar (hade) .. på andra sidan (af floden) opkastat ett batterie af 8 Canoner. NORDBERG 1: 873 (1740). Sedan anläggningen .. på fältvallen .. fullbordats, uppföras de batterier, som här skola begagnas. HAZELIUS Bef. 291 (1836, 1864) (†) i förb. med göra, slå, förfärdiga. Jagh (lät) slå två baterier. Oxenst. brefv. 5: 355 (1825). Jagh (lät) göre någre battarier. Därs. 441 (1827). GRUNDELL Artill. 196 (1705). HALLENBERG Hist. 4: 654 (1794).

[BATTERI 1.b]

b) sjöt. i uttr. flytande l. simmande batteri, med kanoner bestyckad pråm l. farkost hvilken ej år afsedd att manövrera under striden; skottpråm; jfr BATTERI-SKEPP. EKMAN Dagb. 230 (1790). De största af dessa (vid Gibraltars belägring använda) flytande batterier voro bestyckade med 27 svåra kanoner på bagbordssidan. GYLLENGRANAT Sjökr. 2: 58 (1837). EKELUND N. hist. II. 1: 100 (1838). De under orientaliska kriget 1853–56 vid intagandet af fästet Kinburn begagnade fiytande batterierna voro försedda med pansar och ångmaskin. R. PETTERSEN i NF 2: 56 (1876). KONOW (1887). jfr PANSAR-, VATTEN-BATTERI.

[BATTERI 1.c]

c) i bild (jfr 5. Döden skjuter på oss med alla sina batterier. EURÉN Orth. 1: 49 (1793); jfr 2. På åtskilliga ställen i sitt historiska verk har Gibbon Öppnat ett maskeradt batteri mot kristendomen. LYSANDER Skr. 139 (1864).

[BATTERI 2]

2) mil. grupp af kanoner med tillbehör afsedda att vid användandet ställas bredvid hvarandra (jfr 3. SEHMANN Fr.-sv. ordb. 45 (1842). Strax bakom dikena fick artilleriet sin plats: i midten ett batteri på sju kanoner med andra batterier på sidorna om sig. Läseb. f. folksk. 499 (1892). (Den nye eng. krigsministern) lär bl. a. vara beredd att af parlamentet begära .. 75 nya batterier snabbskjutande kanoner. SD(L) 1900, nr 536 s. 1. – i uttr. bringa kanonerna i batteri, uppställa kanonerna. De 14 kanonerna bragtes i batteri, men icke så att de .. kunde bestryka den djupa ådalen, utan blott höjderna midt emot. OSCAR II i VittAH 25: 49 (1863, 1867) jfr BAKLADDNINGS-, FÄLT-, HAUBITS-BATTERI m. fl.

[BATTERI 3]

3) mil. artilleriafdelning af viss storlek, innefattande kanoner, ammunitionsvagnar, manskap osv. o. (vanl.) kommenderad af en kapten. Et sådant (fältartilleri-)Compagnie (kommer hädanefter) at kallas Batterie, emedan de egenteligen vid lägers befästande, posters besättande och batailler komma at dertil nyttjas. Styckeregl. f. artill. 1788, s. 60. (G. II A.) lade första grunden till ett taktiskt Fält-Artilleri genom de gröfre piecernes indelning i större taktiska afdelningar (batterier). CRONHIELM Fältart. hist. 3 (1829); jfr 2. Två lätta och ett tungt batteri anslogos till hvarje fördelning. RAPPE Nordarm. 79 (1874). (Ett) Batteri (utgöres af) 6 kanoner, 8 ammunitionsvagnar samt 5 packvagnar med tillhörande personal, hästar och utrustning. Ex.-regl. ffältart. 1893, 1: 2. 2 ridande batterier. NORDENSVAN Mainfält. 10 (1894). – (numera föga br.) i uttr. formera batteri o. d., uppställa ett batteri i stridsordning med kanonerna i linje. Oftast lärer förefalla at man formerar sit Batterie ifrån det at canonerne komma mareherandes en file. Styckeregl. f. artill. 1788, s. 63. – jfr ARTILLERI-, BELÄGRINGS-, BERGS-, DEPÅ-, FOT-, FÄLT-, HALF-, HAUBITS-, INSTRUKTIONS-, KANON-, KAVALLERI-, KULSPRUT-, MARSCH-, MÖRSAR-, POSITIONS-, RAKET-, REKRYT-, RIKT-, UTFALLS-BATTERI.

[BATTERI 4]

4) sjöt. med kanoner från för till akter besatt skeppsdäck; (det) skeppsrum å krigsfartyg hvars golf är det s. k. batteridäcket, vare sig kanoner där äro uppställda l. ej; äfv. om samtliga de på ett skeppsdäck i två rader, en på hvarje sida, uppställda kanonerna. Första, andra, tredje (allt nedifrån räknadt), undre, öfre batteriet. CHAPMAN Skeppsb. 107 (1775). Vädret började så starkt blåsa upp, at intet Skepp vågade öpna andra Batteriets portar. TORNQUIST Utk. 2: 41 (1788). GYLLENGRANAT Sjökr. 2: 135 (1837). Uppbördskonstapeln vakar öfver artillerimaterielens ordnande och säkra förvarande å fartygets batterier och vapenrum. Regl. f. fl. 1875, 3: 157. Artilleriet kan uppställas .. i täckt batteri med skjutning genom kanonportar, .. i kasematt eller ett med pansar omgifvet, täckt batteri, som endast upptager en del af fartygets midtelparti (osv.). ENGSTRÖM Skeppsb. 66 (1889). En välbekant bornsignal ljuder Öfver batteriet. OSCAR II i Vintergat. 1894, s. 8. jfr DÄCKS-BATTERI.

[BATTERI 5]

5) i öfverförd o. bildl. anv.

[BATTERI 5.a]

a) om en större samling föremål som äro uppradade bredvid hvarandra liksom kanonelna i ett batteri. Byggom af buteljer ʃ Batterier opp! STAGNELIUS 2: 695 1822; yttradt till en militär). (Herr doktor, jag) Har som ett barn här legat och fördragit ʃ Det batteri (af medikamentsflaskor o. d.), ni radat på mitt bord. RUNEBERG 2: 111 (1848). – särsk.

[BATTERI 5.a.α]

α)

[anv. urspr. framkallad af tanken på den kraftiga elektriska urladdningen från en komplex af leidnerfiaskor; jfr b]

fys. , tekn. om sammansättning af flere leidnerflaskor l. af flere elektriska element. Ett elektriskt l. galvaniskt batteri. L. EKMARK i vetANH 21: 140 (1800). Då man vill åstadkomma större verkningar, än som med en ensam flaska är möjligt, förenas flera sådane till ett elektrisk(t) batteri. FOCK Fys. 560 (1855, 1861) Ackumulatorer, eller sekundära batterier. DÜBEN Thompson 514 (1898). jfr ACKUMLATOR-, FICK-, GAS-, JORD-, KASKAD-, KOMPENSATIONS-, KROM-, KVICKSILFVER-, LADDNINGS-BATTERI.

[BATTERI 5.a.β]

β) tekn. om sammansättning af flere apparater. Afdunstningen (af den ur sockerröret utpressade saften) sker i kokpannor, oftast öfver öppen eld; pannorna äro ordnade i s. k. batterier, d. v. s. system af flera pannor. Uppf. b. 5: 53 (1874). Därs. 386. Diffusörernas antal (vid betsockerfabriken) är 28 om 25 hl., fördelade i 2 batterier. J. HÅKANSSON i Tekn. tidskr. 1897, A. K. s. 1. jfr DIFFUSIONS-, PUMP-, SAND-BATTERI.

[BATTERI 5.b]

b) om ngt som erinrar om l. jämföres med dundret l. blixtrandet från ett batteri. Ett batteri af strålande blickar. Han talar som en storklocka och hans Hm! är ett batteri. HAGBERG Shaksp. 1: 257 1847; eng. his hum is a battery). jfr HIMLA-BATTERI.

Ssgr:

– (3) BATTERI-ADJUTANT ¹⁰³~⁰⁰².

Regl. f åk. artill. 1808, s. 4. Vid fältartilleriet tjenstgör .. den ene af batteriets styckjunkare såsom batteriadjutant, och den andre .. såsom batteriskrifvare. Tj.-regl. 1885, 2: 12.

– (1) BATTERI-ARTILLERI. (†)

De gröfre piecerna, eller det såkallade Batteri-Artilleriet .. användes (af Fredrik den store) vid en bataljs början att från någon hög position på ena flygeln förbereda fiendtliga arméens öfverflygling. CRONHIELM Fältart. hist. 5 (1829).

– BATTERI-BEFÄLHAFVARE ~⁰⁰²⁰⁰, äfv. ~⁰²¹⁰⁰ (tillfällig) anförare för ett batteri; jfr -CHEF. Regl. f. åk. artill. 1808, s. 3. R. PETTERSEN i NF 2: 56 (1876).

– (3, 4) BATTERI-BETJÄNING ~⁰²⁰. jfr -SERVIS. För att skydda maskinen och batteribetjeningen för snedt uppifrån kommande skott förses äfven däcken med pansarplåtar. Uppf. b. 7: 423 (1875).

– (1) BATTERI-BJÄLKE ~²⁰. (föga br.) jfr -BÄDDNING. HOLMBERG (1795, under t a b l o i n). DELEEN (1819, under t a b l o i n).

– (1) BATTERI-BYGGNAD ~²⁰. Alla batteribyggnader utföras i regeln af artilleriet. BUSCH Fästn. 122 (1880, 1888) konkret. Derjemte förfärdigades batteribyggnader och öfvades andra fältarbeten. Sv: s krig 1808–9, 1: 242 (1890).

– (1) BATTERI-BÄDDNING ~²⁰. (föga br.) (af plankor o. d. bestående) bädd på hvilken kanonerna i ett batteri stå. HOLMBERG (1795, under p l a t e - f o r m e). Sv. o. t. handlex. (1851, 1872)

– (3, 4) BATTERI-CHEF ~². officer som för (ständigt) befäl öfver ett batteri; jfr -BEFÄLHAFVARE. Sv: s krigs o. civ. cal. 1797, s. 61. CRONHIELM Fältart. hist. 120 (1829). Ex.-regl. f. fältart. 1899, 1: 5.

– (4) BATTERI-DÄCK ~². Regl. ang. virkeslev. 17 Maj 1825, § 23. Större korvetter äfvensom fregatter hafva mellan trossdäck och öfre däck ett batteridäck, på hvilket bestyckningen är placerad. J. G. BRAUNE i NF 4: 65 (1880).

– (1–4) BATTERI-ELD ~². (knappast br.) skjutning af l. ifrån ett batteri. LINDFORs (1815). DALIN (1850). AHLMAN (1872).

– (5 a α) BATTERI-ELEMENT ~⁰⁰². (Till) En fullständig telefonapparat .. (hör) dessutom ett batterielement, tillbehör till talapparaten. NYSTRÖM Telef. 3 (1885).

– (3) BATTERI-EXERCIS ~⁰⁰². exercis af ett helt samladt batteri. Project till Reglemente för Batterie-Exereice, vid Lätta Artilleriet 1826; boktitel). Under batteriexereis får batterichefen vara, där han anser sm närvaro behöflig. Ex.-regl. föltart. 1893, 1: 6.

– (3 slutet) BATTERI-FORMERING ~⁰²⁰. (numera mindre br.) HAZELIUS Förel. 407 (1839). Batteriformering framåt .. genom uppmarschering verkställes endast från kanonkolonn. Ex.-regl. f. fältart. 1893, 1: 145.

– (3 slutet) BATTERI-FRONT ~². (numera mindre br.) På batterifront sker svängning endast, då batteriet är slutet. Ex.-regl. f. fältart. 1893, 1: 137.

– (3) BATTERI-FÖRSAND ~⁰². för tjänstgöring i fält ordnad o. sammansatt artilleristyrka af ett batteris storlek.

– (1) BATTERI-GÅRD ~². bakom ett batteris bröstvärn befintligt, vanl. nedskuret, plan på hvilket artilleripjäserna stå. O. A. BUSCH i NF 5: 568 (1882).

– BATTERI-HANDTVERKARE ~⁰²⁰⁰. Batterihandtverkare äro 4: bofslagare, smed, trädarbetare och sadelmakare. HAZELIUS Förel. 422 (1839). SFS 1892, Bih. nr 70, s. 10.

– BATTERI-HOFSLAGARE ~⁰²⁰⁰. Tj.-regl. 1819, 1: 37.

– (3) BATTERI-KASERN ~⁰². Svea artilleriregemente .. var förlagdt i spridda batterikaserner. L. W. MUNTHE i Stockholm 2: 74 (1897).

– (3) BATTERI-KOLONN ~⁰². kolonn bestående af två l. flere batterier med hvarje batteri formeradt i linje. C. O. NORDENSVAN Handb. 2: 65 (1880, 1886) Ex.-regl. f. fältart. 1893, 1: 161.

– (3) BATTERI-KOMMISSARIE ~⁰⁰²⁰⁰. intendenturtjänsteman af underofficers rang som handhafver intendenturgöromålen vid ett batteri i fält.

– (4) BATTERI-KONSTAPEL ~⁰²⁰. underofficer som har befäl o. tillsyn öfver ett fartygsbatteri. Batterikonstapel tillser inom det batteri, der han är fördelad, att allt som tillhör artillerimaterielen väl vårdas. Regl. f. fl. 1875, 3: 159.

– (5 a α) BATTERI-KOPPLARE ~²⁰⁰, r. apparat för förenande af flere galvaniska element till ett galvaniskt batteri. R. DAHLANDER i Tekn. tidskr. 1892, s. 139.

– (5 a α) BATTERI-KOPPLING ~²⁰. 2 Uppf. b. 3: 25 (1896).

– (4) BATTERI-KORPRAL ~⁰² l. -KORPORAL ~⁰⁰². korpral som har tillsyn öfver o. närmaste ansvar för ordningen å batteridäcket på ett örlogsfartyg. Att 1:sta klassens sjömän af artilleristafdelningen företrädesvis fördelas till batteri- och trossbottenskorporaler. Regl. f. fl. 1875, 3: 100.

– (4) BATTERI-LANTERNA ~⁰²⁰. (förr) särskildt konstruerad lanterna använd till att upplysa batteridäcket å örlogsfartyg. Batteri-lanternorna böra ställas hvar i sin tillhörande pyts, och hängas öfver hvarje port långs batterierne. PLATRN Glascock Örl. 2: 26 (1837). TROLLE Sjöoff. 2: 143 (1870, 1876)

– (5 a α) BATTERI-LEDNING ~²⁰. ledning till elektriskt batteri. Tekn. tidskr. 1894, A. M. s. 26.

– (2, 3) BATTERI-LUCKA ~²⁰. afstånd mellan två bredvid hvarandra befintliga batterier. TINGSTEN Form. takt. 58 (1889). En division uppställes med batterierna i linie och med 8 stegs batteriluckor. Ex.-regl. f. fältart. 1893, 1: 59.

– (1) BATTERI-LÄGGNING ~²⁰. (knappast br.) Undervisning gafs uti batteriläggningar eller bäddningars i ordningställande för ankommande pjeser. WINGÅRD Minnen 5: 85 (1847).

– (3) BATTERI-LÄKARE ~²⁰⁰. (förr) Regl. f. åk. artill. 1808, s. 6.

– (3) BATTERI-MANÖVER ~⁰²⁰. manöver med ett helt samladt batteri; jfr -EXERCIS. Ex.-regl. f. fältart. 1893, 1: 155.

– (5 a α) BATTERI-MODERATÖR ~⁰⁰⁰². apparat använd för reglerande af strömstyrkan hos ett elektriskt batteri. NYSTRÖM Telegr. 134 (1869).

– (2?) BATTERI-MÄSTARE. (†) 4 Patrijmästare. VittAH 17: 261 (i handl. af 1625; anf, bland "Artilleri Beställnings Personer").

– (5 a α) BATTERI-NYCKEL ~²⁰. Batterinyckeln .. användes för omkastning af batteripolerna. J. G. HOLMSTRÖM i Tekn. tidskr. 1898, A. M. s. 15.

– (3, 4) BATTERI-OFFICER ~⁰⁰². LUNDELL 1893.

– (1) BATTERI-PLANKA ~²⁰. (föga br.) jfr -BJÄLKE. GRUNDELL Artill. 217 (1705). WESTE (1807) .

– (5 a α) BATTERI-PLÅT ~². till elektriskt batteri af ackumulatorsystemet hörande plåt, ackumulatorplåt. GHT 1895, nr 250 B, s. 3-

– (5 a alpha) BATTERI-POL ~². NYSTRÖM Telegr. 24 (1869). J. G. HOLMSTRÖM i Tekn. tidskr. 1898 (se under -NYCKEL).

– (4) BATTERI-PORT ~². i skeppssidan befintlig (fyrkantig) öppning för kanonmynning; port som tillsluter nämnda öppning. SKOGMAN Eng. 1: 8 (1854). Uppf. b. 7: 425 (1875).

– BATTERI-PROFNING ~²⁰. För batteriprofningar har man äfven förfärdigat s. k. batterireostater. NYSTRÖM Telegr. 103 (1869).

– BATTERI-PROFVARE ~²⁰⁰, r. Fälttelegrafinstr. 2: 46 (1889).

– (5 a alpha) BATTERI-REGULATOR ~⁰⁰²⁰, till ackumulatorbatteri; jfr -MODERATÖR. A. ESTELLE i Tekn. tidskr. 1899, A. M. s. 121.

– (5 a α) BATTERI-REOSTAT ~⁰⁰². NYSTRÖM Telegr. 103 1869; se under -PROFNING).

– (3) BATTERI-SADELMAKARE ~⁰⁰²⁰⁰. Regl. f. åk. artill. 1808, s. 6.

– (2, 3) BATTERI-SERVIS ~⁰². batteris betjäningsmanskap. Personalen vid artilleriregementena var fortfarande indelad på kompanier, hvilkas storlek ej motsvarade batteriservisernas. Sv: s krig 1808–9, 1: 190 (1890).

– (3) BATTERI-SIFFRA ~²⁰. siffra (af metall) angifvande batteriets nummer. Tidn. f. lev. 1900, nr 1, s. 3.

– (1 b) BATTERI-SKEPP ~². skepp inrättadt till flytande batteri. GYLLENGRANAT Sjökr. 2: 59 (1837).

– (3) BATTERI-SKJUTNING ~²⁰. skjutning med ett helt samladt batteri. Dagen 1897, nr 22, s. 3.

– BATTERI-SKRIFVARE ~²⁰⁰. (föga br.) se under -ADJUTANT.

– (5 a alpha) BATTERI-STRÖM ~². Att efter behag kunna afbryta batteriströmmen eller omkasta dess riktning. 2 Uppf. b. 3: 82 (1898).

– (1) BATTERI-STTCKE ~²⁰. (förr) gröfre kanon, positionskanon; motsatt FÄLTSTYCKE. A. OXRNSTIERNA Skr. 1: 123 (1634). SMOLL Fort. 52 (1893). LINDFORs (1815).

– (5 a alpha) BATTERI-STYRKA ~²⁰. NYSTRÖM Telegr. 103 (1869).

– (3) BATTERI-STÄMPEL ~²⁰. Samtliga persedlar, tillhörande batteriernas fältförråd, böra .. vara försedda med batteristämpel och inom batteriet löpande nummer. SFS 1890, Bih. nr 18, s. 33.

– (3) BATTERI-TRUMPETARE ~⁰²⁰⁰. Proj. t. regl. f. batteriexercis 1826, s. 2. Ex.regl. f. fältart. 1893, 1: 81.

– (3) BATTERI-TRÄNG ~². (förr) Regl. f. åk. artill. 1808, s. 7.

– (3) BATTERI-VIS ~², adv. hvarje batteri för sig; efter batterier. Regl. f. åk. artill. 1808, s. 16. Vid artilleriet .. parkeras kanoner och fordon divisions- eller batteri-vis. Tj.-regl. 1889, s. 445. Eld batterivis var "långsam". Sv:s krig 1808–9, 1: 279 (1890). Öfriga batteriers trumpetare .. uppställa sig batterivis bakom högra batteriets trumpetare. Ex.-regl. f. fältart. 1893, 1: 157.