RUM rum⁴, sbst.³, n. ((†) m. l. f. OxBr. 11: 431 (1629: ingen rum), ConsEcclAboP 206 (1658: en rum)); best. rummet; pl. ==. ( rom (-oo-) 1557–1698 (rinnande med om). rum (rhu-, ruu-, rw-, -hm. -mm) 1522 osv. rumb 1620–1723) . i eg. anv. o. i bildl. anv. som jämförelsevis nära ansluta sig därtill.

[RUM.sbst3 1]

1) (numera i sht i vitter stil) mer l. mindre abstrakt: visst mått av utrymme l. plats som står till buds l. är nödvändigt för ngns l. ngts placering l. förefintlighet l. för att ngt skall rymmas ngnstädes l. för utförandet av ngt, utrymme, plats (se PLATS, sbst.¹ 6); i vissa fall utan bestämd avgränsning från 2, 3. 4 l. 13. Det finns l. är rum för ngn l. ngt (förr äv. är ngn (rum) ngnstädes. Ha rum för ngn l. ngt. Ngn l. ngt får (i sht förr äv. finner) rum ngnstädes. Ngt behöver l. kräver l. upptar mycket litet rum. Ta stort rum. Finns det inte rum för en till i vagnen? Boken fick inte rum på bokhyllan. Det var gott om rum i lokalen. Femhundra personer fingo ledigt rum i salen. Det var gott rum för sex personer i bilen. Hon fick inte rum med alla paketen i korgen. Them war icke rwm j herberghit. Luk. 2: 7 (NT 1526). (Det, är icke behoff, att man lather slå miölett udi tunnor, effther the tage för mykit stoortt rhum i skepen. G1R 25: 457 1555. I den kyrka, der.. (Lehnberg) predikade, var alltid svårt att finna rum. ROSENSTEIN 1: 342 1809; jfr 4 e. Rummet tillåter ej våra troppar att utbreda sig (under slaget. ENBERG i 2SAH 8: 250 (1817). Han (inträngde) med sin .. flotta i ett trångt farvatten, der ej rum fanns för manoeuvrering. EKELUND 1FädH II. 2: 134 (1831). En namnkunnig ek, i hvars ihåliga stam fjorton personer fingo rum. WLRSÉN i 3SAH 2: 156 (1887). MOBERG Utvandr. 325 (1949). jfr ARBETS-, ARMBÅGS-, FATTNINGS-, GÅNG-, HUS-, JÄS-, JÄSNINGS-, KOK-, LEK-, SITT-, SJÖ-, SPEL-, SVÄNG-RUM m. fl. – särsk. a) i ordspråk, ordstäv o. ordspråksliknande talesätt. Småjunkare få intet rum, när dhe stoora gå til Bordz. GRUBB 737 1665. "Här finns rum för flere" – sa' bonden trillade i sjön. HOLMSTRÖM Sa' han 37 (1876). Här ä rum för fler, sad Kaksar Lasse, satt i stokken. GRANLUND Ordspr. (c. 1880). b) l sådana uttr. som lämna l. giva l. göra l. bereda l. skaffa rum (åt l. för ngn l. ngt) l. lämna osv. ngn l. ngt rum o. d., lämna l. ge osv. plats(åt l. för ngn l.ngt; jfr PLATS sbst.¹ ⁶ a; jfr 19 b. Geff thenne här (gästen) rwm. Luk. 14: 9 (NT 1526; Bib. 1917: plats). Iagh haffuer rymdt hwset, och giordt rwm för Camelanar. 1Mos. 24: 31 (Bib. 1541). Undau ur vägen, ge rum för Courirn! BELLMAN (BellmS) 1: 149 (c. 1775, 1790). Att jag går bort för att bereda eder rum. Joh. 14: 2 (Bib. 1917). – särsk. i uttr. ge rmo. d. åt ngn l. ngt, med saksubj.: rymma l. härbärgera ngn l. ngt. Vi böra om fjorton dagar kunna hafva dessa farkoster färdiga, tillräckligt många och stora, för att ge rum åt oss alla. RYDBERG Ath. 488 (1876). c) i uttr. röja (äv. bana) rum (för l. åt ngn l. ngt), bereda plats (för ngn l. ngt) gm att röja undan vad som är i vägen l. röja mark o. d.; se vidare under RÖJA, v. VERELIUS 210 (1681). Den förtörnade björnen../ Banade rum med sin ram och skakade drifvan af idet. RUNEBERG (SVS) 3: 64 (1832). Aldrig skall här röjas rum för en stad. LAGERLÖF Drottn. 20 (1899). LAGERGREN Minn. 4: 18 (1925). d) (†) i uttr. ngt à så l. så många mans rum, ngt med plats för så l. så många man; jfr. 3 c . Stora grafwar à 40 mans rum. BENZELIUS Anecd. 79 1719. e) om plats l. utrymme i en skrift l. tidning l. på en karta o. d.; jfr 2 a, 4 j . STIERNHIELM Arch. D 3 b (1644). Så vida rummet icke är väl tilräckeligit på Chartan.., brukas häldre Beskrifningen på det sätt renoveras, som i slutet af 22 &. denne lnstr. förmäles. LandtmfFörordn. 54 1765. Det vi ej ha rum att nämna (i artikeln). PT 1903, nr 273, s. 3. – särsk. (numera knappast br.) i uttr. rummet tillåter l. förbjuder (förr äv. neckar) i ngt l. ngn att föra ngt. förr äv. rummets lägenhet tillsäger ngt, utrymmet tillåter resp. förbjuder ngt. l ngn. att göra ngt. Efter rumsens lägenheet så tilsäger, kan iagh icke förtija, at (osv). SCHRODERUS Sleid. 138 (1610). Som rummet det (dvs. att införa hela talet) ej tillåter, får jag åtnöja mig at anföra et och annat ställe. KELLGREN (SVS) 4: 47 (1778). Flera anmärkningar förbjuder rummet. Polyfem III. 36: 4 (1811). Rec. beklagar, att rummet nekar honom, att (osv.). SvLitTidn. 1819, sp. 775. Rummet tillåter oss icke att om allt detta vara utförligare. REUTERDAHL SKH 1: 124 1838). 2) (utom i b i sht i vitter stil) utrymme med viss (bestämd l. obestämd) utsträckning i två dimensioner, del av en yta (jordytan, ett föremåls yta), område, fält, fläck o. d.; numera nästan bl. dels om utrymmet mellan olika föremål l. begränsande partier av ngt: mellanrum, öppning, remsa, lucka, spatium l. dyl., dels om fritt l. outnyttjat l. ledigt utrymme; i vissa fall utan bestämd avgränsning från 1, 3, 4 l. 13. Itt liws som skijn vthi itt mörkt rwm. 2Petr. 1: 19 (NT 1526; Bib. 1917 dyster vildmark); jfr 3, 4. Läter wara rwm bmellam then ena hiorden efftbr then andra. 1Mos. 32: 16 (Bib. 1541; Bib. 1917 mellanrum). Thet rhum eller spacium, som (på ut. kastet till en portal) är offwan och emellan rätte portten, och the Twå runde stödher,.. och in till thet neste och minste zimesset (dvs. gesimsen), G1R 17: 270 (1545). Rumet emellan ögonbrynen. JUSLENIUS 249 (1745). Fyra år.. hade Simon tillbragt deruppe på pelarens kapitäl, å ett rum af några fots omkrets. RYDBEBG Ath. 106 1876. jfr DROPP-, GLAPP-, GÅRDS-, LIVS-, MELLAN-, PORT-, PRÅNG-, SJÖ-, TOM-, ÖDE-RUM m. fl. – särsk. a) om parti av ett skrivark l. en trycksida; särsk. (närmande sig 1

[RUM.sbst3 2.e]

e) om sådant parti avsett för viss text l. skrift l. om lucka i texten l. m skriften, plats, mellanrum, tomrum o. d. Lämna rum för namnen. Han lämnade rum för två rader mitt i texten. Ett aff the andre härder.., hwilckett thu och kantt inteckne lathe vdi hans Fougtebreff, till hwickens nampn ett spacium eller rhum insatt är. G1R 17: 268 (1545). Adelig fullmakter, med öppet rum lemnadt för den fullmäktiges namn, uppköptes. MALMSTRÖM Hist. 2: 137 (1863). ÖSTERGREN (1936) . jfr MELLAN-, TOM-RUM. b) om öppen plats l. slätt l. öppet fält o. d.

[RUM.sbst3 2.b.α]

α)

[jfr motsv. anv. i sv. dial. (Gotl.)]

(bygdemålsfärgat i vissa trakter) slätt l. dyl. Visbybataljonen öfvas straxt söder om Visby, norra bataljonen å Vallstena rum, medelbataljonen å Petsarfve rum. HÖJER Sv. 2: 1477 (1881). β) (†) i sg. best.: öppna l. vida fältet l. dyl. Han förde mich vth på rumet. Psalt. 18: 20 (äv. 1536; Vulg.: in latitudinem; Bib. 1917 på rymlig plats). c) (†) l. generell anv. ) mark, terräng, jordyta. Alt rwm ther idhart foot bielle på trädhandes warder, haffuer iagh giffuit idher. Jos. 1: 3 (Bib. 1541). Wij fattige hafue icke så myckit rum at Vij kuune hafue Tomptar at sättia Vår huus opå. BtVliand 5: 37 (c. 1660). Tsar Peters krig emot Sverige.. fördes för en politisk tanke, att vinna plats för Petersburg, rum för Ryssland vid hafvet. SVEDELIUS i 2SAH 44: 99 1868. särsk. bldl., i uttr. vinna rum, vinna terräng l. mark. De moderatas partie .. vinner med hvarje dag mera rum. TEGNÉR (WB) 4: 102 (1823). ) yta, ytinnehåll, areal. Stadhen war wijdh til rwm och stoor. Neh. 7: 4 (Bib. 1541; ännu hos MELIN HelSkr. 1862; Bib. 1917 vidsträckt och stor). Om altid är samma fot, och trewincklarna flyttas emellan twenne Spår-linier, så behålla Trewinecklarna altid lika rum. SWEDENBORG Reg. 68 (1718). Ett fingers rum på arket af inra kanten (av handlingen).. (måste) lemnas. JUSLEEN SamlB. 60 1739; jfr a. särsk. om så stor areal av åker som avkastar ett lass; i ssgn LASS-RUM. 3) utrymme med viss (bestämd l. obestämd) utsträckning i tre dimensioner, del av rymden l. av ett kärl l. en behållare av annat slag, rymd o. d.; särsk. (o. utom i b numera nästan bl.) dels om det utrymme som upptages l. upptagits av en kropp l. ett ämne, dels i sådana uttr. som tomt l. lufttomt rum, dels (ofta ss. senare led i ssg) om utrymmet mellan olika föremål l. begränsande partier av ngt: öppning, spricka, mellanrum; i vissa fall utan bestämd avgränsning från 1, 2, 4 l. 13. Han foor först här nedh, vthi the nedhersta iordennes rwm. Ef. 4: 9 (Bib. 1541; Bib. 1917 jordens lägre rymder); jfr 2, 4. Naturen (kan) intet lijdha något toompt rum. MU RÆUS Arndt 4: 24 (1648). Sedan vatn har gådt till is, intager det större rum, än förut. DURÆUS Naturk. 76 1759; jfr 1. En., rymd utan kropp, kallar man en tomhet eller tomt rum. DE ROGIER Euler 1: 269 (1786). Den tid en kropp behöver för att falla en .. meter i lufttomt rum. NILSSON FestdVard. 199 (1925). Han hade fallit i en fördjupning i jordgrunden, så att han blivit liggande i rummet emellan grenen (av den füllda eken) och marken. MOBERG SistBr. 305 (1959). jfr GLAPP-, INTERCELLULAR-, KOK-, LUFT-, LYMF-, MEDEL-, MELLAN-, MITT-, MÄSK-, PACK-, PACKNINGS-, PLEURA-, TOM-, VÄRLDS-RUM m. fl. – särsk. a) fys. i uttr. (det) skadliga rummet o. d., det utrymme l. mellanrum som förefinnes mellan kolven o. cylinderbottnen i en pump l. ångmaskin, då kolven pressats ned så långt som möjligt. FOCK 1Fys. 164 (1853). HufvudkatalSonesson 1920, 5: 85. b) i uttr. fria rummet, se FRI 21 a .

[RUM.sbst3 3.c]

c) (†) i generell anv.: utrymme, rymd, volym o. d. α) i uttr. mått ock rum, om ngts storlek o. form l. dyl. Lika mått och lika rwm. 1Kon, 6: 25 (Bib. 1541). Widh thet settet giorde han the tiyo gottna stolar, Enahanda mååt och rwm war på them allom. Därs. 7: 37. β) om ngts (t. ex. ett käris) rymd l. kubikinnehåll. BoupptSthm 1675, s. 1074 b. En tenflaska af et stops rum. PH 5: 2964 (1750). En Glas burk om Tre Kan(no)rs rum. HovförtärSthm 1771 A, s. 226. jfr KANN-, LASS-, LUFT-, STAV-, TUNNE-RUM. γ) med tanke på den kvantitet av ett ämne som rymmes i en viss del av en behållare. Kan hända han hafwer tagit fleera plåtar, effter så mycket rum war borta uhr tunnan der plåtarna lågo. ConsAcAboP 4: 227 1674. d) i vissa mer l. mindre bildl. anv., delvis med anslutning äv. till 1, 2 l. 4. α) (i vitter stil) i uttr. fylla l. uppta l. ta ett så l. så stort rum, ta upp så l. så stor plats. I.. (J. Bureus' anteckningar fylla.. (drömmar) ett mycket stort rum. SCHü CK VittA 1: 43 (1932). Självbespeglingar tar alltid ett avsevärt rum, upptar alltid för stort rum i hans diktning. ÖOSTERGREN 1936. β) (numera knappast br.) i uttr. ngn är l. står där (endast) för att fylla rummet l. för rummets skull o. d., för att beteckna att ngn är närvarande l. med utan att fylla ngn egentlig funktion l. göra ngn nytta; jfr 19 d. NORDFORSS 1805. SCHULTHESS 1885. γ) (†) i uttr. ngn ser hellre ngns rum än hans trång l. så gärna ngns rum som trång o. d., ngn ser hellre l. lika gärna att ngn är borta (än resp. som att han är närvarande). G1R 10: 96 (1535). Effter han en sådane skalk är, såge wij heller hans rum ther vppe (i bärgslagen), än hans trong. Därs. 16: 764 (1544). När man kommer för offta til sin wän, så seer man stundom så giärna ens rum, som trång. GRUBB 821 1665. δ) (†) övergående i bet.: avstånd (i bildl, bet.) l. skillnad l. dyl. At imellan Runius och Dalin.. tyckes visa sig et vidare rum (än mellan Lucidor o. Runius). CELSIUS PVetA 1768, s. 6. 4) (utom i c o.j numera bl. ngn gg, arkaiserande) område l. ställe o. d. betraktat ss. en till läget bestämd plats (på jordytan l. på ytan av ngt l. i en lokal l. inuti en kropp l. en massa l. l rymden) l. ss. platsen för ngt, plats (se PLATS, sbst.¹ ² o. 4), ställe, ort; äv. i uttr. på, förr äv. i ett rum; i vissa fall utan bestämd avgränsning från 1, 2, 3 l. 13. Han är icke här, han är vpstonden,.. kommer och seer rwmet som herren war laghder vthi. Mat. 28: 6 (NT1526). Thetta moste wara itt heligt rwm, Ty her boor wisseligha Gudh, och her är himmelens port. 1Mos. 28: 17 (Bib. 1541). Hwij drijffs (vid pest) thenne materie, synnerligh til thesse rum wthi Menniskionnes lekammen och icke til någre andre? BERCHELT PestBeg. A 5 a 1588; jfr 6 a. De begynte medh lycktor och liuuus så wähl under sängen som andra rumm leeta. Landsm. XI. 1: 92 1702. Fisken kan (tack vare simblåsan) uppehålla sig uti hvad rum i Vatnet han hälst behagar. TRIEWALD Förel. 2: 75 (1729, 1736; med tanke på olika nivåer). Ru men här i orten äro nog mång, hvarest thesse Mussle-skahl finnas, dock i synerhet äro thesse the förnämsta, Dyrån i Gnarp Sockn; Dragsån uti Rogstad; Norbäcken (m.fl. vattendrag). BROMAN Glys. 3: 686 (c. 1740). Hädan, fege män och gubbar! fjermen er från heligt rum! RYDBERG Dikt. 1: 29 (1876, 1882). LAGERKVIST Ångest 76 (1916). – jfr FÖDELSE-, FÖRVARINGS-, HEDERS-, KLAGO-, OFFER-, PINO-, PLÅGO-, PREDIKO-, STOLPA-, TILLFLYKTS-RUM m. fl. – särsk. a) i förb. med (ss. motsats till) tid (jfr c; jfr 13. RA I. 3: 4 (1593). Herren är densamme i alla rum och tider. WALLIN 1Pred. 3: 193 (c. 1830); jfr b . Att ju längre/ Skild till tiden och till rummet/ Från den älskade man vistas,/ Desto mera kärt är brefvet. WENNERBEBG 4: 228 (1885). Tid och rum bestämmas senare. MARLOCK 1944. – särsk (†) i uttr. i denna tiden och rummet, under nuvarande förhållanden l. dyl. I thenna besvärliga tiden och rumet. RA l. 3: 114 1593. b) i vissa numera föråldrade uttr.

[RUM.sbst3 4.b.α]

α) i tautologisk förb. med ställe. BtÅboH I. 9: 62 (1637: på samma rum och ställe). Lapperna boo eller wistas icke på ett Rum eller Ställe, uthan flyttia ifrån thet ena Rummet till dett andra. Landsm. XVII. 1: 14 (1671). FRESE VerldslD 84 (1714, 1726). β) (ut)i l. på alla l. vart rum o. d., överallt; äv. i överförd anv., närmande sig bet.: under alla förhållanden, i alla avseenden, alltid; (ut)i många rum, på många platser, mångenstädes; jfr 22. RA I. 1: 121 (1529). Elies är Dieffuulen then öuerste Abboten i hoffuet.., så att thet gåår i hwario rume skröpliga och illa til. PJ GOTHUS Luther Sät H 7 a (1593). Hött är medh ingo bött, dogh icke på alla rum. SCHRODERUS Waldt 79 (1616). De mörde och brände ÿ alla rum. Visb 1: 393 (c. 1621). SCHRODERUS Liv. 691 (1626: vthi månge Rum). CupVen. C 7 b (1669: i hwart rum). Brista lifsförnödenheterna, så blir jorden utan brukare. Det blir tyst i alla rum. CHYDENIUS 70 (1765). Ryktet om Eders Nådes ej mindre prisvärda, än i all rum uplysande egenskaper har omsider .. hunnit til min ringhet. Posten 1769, s. 933. γ) vid rummet, på platsen l. orten. Kyrkioheerden wid rumet. KOF II. 2: 359 (c. 1655). δ) ut)ur l. av rummet, från platsen, ur fläcken; företrädesvis i sådana negerade uttr. som icke (kunna) röra sig l. ngn l. gå l. komma (ut)ur l. av rummet, äv. bildl., betecknande att ngn icke kommer ngn vart med ngt l. att det icke går framåt med ngt l. att ngt står stilla o. d. (Han) hafwer warit så stark och föör, at fem starke Krijgssknechter icke hafwa kunnat.. röra honom aff Rumet. SCHRODERUS Os. 1: 458 (1635). (Stadens styrelse) lät sig fuller werket uppå mitt inständiga och trägna anhållande.. något wara om hiertat, men thet kom föga ur rummet. BLOCK Pest. 95 (1711). Jag hade tänkt at börja väfva / Långt förr än någon an' i år, / men hur man bjuder til at sträfva, / Det aldrig utur rummet går. LENNGREN (SVS) 1: 20 1775. ε) rum från rum l. från rum till rum, från plats till plats. KELLGREN SVS) 3: 166 (1786). ADLEREETH Æn. 331 1804. c) (fullt br.) estet. o. litt.-hist. i uttr. rummets enhet, enhet (se d. o. II 4 slutet) med avseende på platsen för handlingen i ett drama o. d. CJL ALMQVIST i Hermes 1821, 2: 186. De tre enheterna, rummets, tidens och handlingens. ASScF 16: 158 (1888). Lagen om rummets enhet. STEFFEN SvLittH 71 (1904). DN(A) 1956, nr 50 s. 14 (i fråga om handlingen i en flm). jfr (†): Sannolikheten är .. grunden til,. dessa 3 enheterna .. af sak, rum och tid. BERGKLINT MSam. 1: 245 (1781). d) (†) om plats l. område mer l. mindre klart betraktad (betraktat) ss. en geografisk enhet (ett samhälle l. en ort l, ett land l. en trakt l. dyl.) l. ss. boplats för ngn (jfr 12). (Vid skapel- sen) hade.. Gudh förseedt.. människan) medh jtt sådana rwm och heman som henne wel tiente. O PETRI 3: 524 (c. 1535; om Eden). At tu så skulle sönderkrossa oss j ormas rume. Psalt. 44: 20 (öv. 1536; Bib. 1917 schakalers land). Lät giffua migh itt rwm vthi en aff städhernar på landena, at iagh må boo ther inne. 1Sam. 27: 5 (Bib. 1541; ännu kos MELIN HelSkr. 1862; Bib. 1917 bostad); jfr 12. Det är tillätet för gävleborna att) bruka frij handel .. uti Kopar- och Jernber(g)slagen på the rum och städer, som the här till haffue waritt wane, nemligen uti Torssåker uthi Gestrike landh, Hedemora by (osv.). PrivSvStäd. 4: 91 (1594). Någre få städher och rum nödges allene bäre all tungen. A OXENSTIERNA 2: 45 (1612). RUNIUS (SVS) 1: 52 (c. 1710). e) (†) plats för ngn i en lokal l. på en samlingsplats utomhus (särsk. sittplats) l. i en trupp. formering l. procession l. ett led o. d.; äv. med särskild tanke på att en viss plats tillkommer ngn på grund av hans rang l. ställning l. äinbete l. dyl. (jfr 17 c). När tw bliffuer bwdhen aff noghrom till bröllop, sät tigh icke j fremsta rwmet. Luk. 14: 8 (NT 1526). Fattigh mans rum är baak dören. GRUBB 205 (1665). När dansen är slutad, ställa Herdinnorne sig i sina förra rum. LALIN Arachne 13 (1750). Presidenten intager.. det lägre rummet af en katheder-lik talar-stol, i hvars högre rum General-Stats-Opinanten sätter sig. ATTERBOM LÖ 2: 246 (1827, 1854). FRANZÉN Skald, 3: 11 1829. jfr HEDERS-, KYRKO-, PIG-, PLIKTE-RUM. – särsk. α) i sådana uttr. som taga l. intaga (ett sitt) rum, taga plats l. placera (ställa l. sätta) sig resp. inta sin l. en viss plats; äv. oeg, l. bildl., ss. beteckning för att en person hör till l. upptages i en viss krets o. d. Landzmarskalken tager (i rikssalen) sitt rum mitt för Ridderskapedh. RARP 1: 7 (1626). Jag saknar ibland Eder.. tvenne värdiga lärare, hvilks med skäl förtjena att intaga sina rum ibland Eder (i Sv. akademien), GUSTAF III 1: 26 (1786). (Han) nedsatte.. sig på en bänk... flickan tog sitt rum bredvid honom. PALMBLAD Nov. 2: 25 (1819, 1841). SCHULTHESS (1885: ta in sitt rum). β) i sådana uttr. som stiga ur sitt rum, gå från l. lämna sin plats; giva ngn rum ngnstädes, ge ngn plats l. placera ngn ngnstädes; giva ngn sitt rum, ge ngn sin plats; ömsa rum, byta plats. Stenberg steg uhr sit rum (på riddarhuset) til Hr Johan (Gyllen- stierna). RARP 9: 255 1664; jfr . Konungen.. gaf honom rum och säte näst intil Biörn Marskalken. PERINGSKIÖLD Hkr. 1: 452 (1697). Gifva enom sitt rumm. DÄHNERT 235 (1746). Ömsa rum. SvSam. 3– 6: 20 1764. γ) om elevs plats i skola (på viss plats i ett skolrum l. i viss klass o. d.; jfr 17). Rectores skola sättia hwar och en (lärjunge) i det Rummet, där han kan.. fatta.. de Stycken som där warda föreläste. Skolordn. 1693, s. B 1 a. Äge (lärare) ock magt, med Rectoris samtycke, at.. (de flitiga) öfver de försummelige i Classen flytta; dock, at det sker med löfte för de förbigångne, at de skola sine rum återfå, der de sig märkeligen förbättra. PH 7: 5005 1760. δ) om adelsmans l. adelsätts numrerade plats på riddarhuset (motsv. ättens immatrikuleringsnummer. RARP 1: 7 1626. Class Biörneram .. bekom seden (adels-)brefwet war opläsett med sin broder dett 274. Rumet (på riddarhuset). Därs, 3: 304 (1643). SCHÖNBERG Bref 1: 203 (1778). f) (†) närmande sig bet.: post (se POST sbst.² ¹, 2). (Sjömannen) har ej svigtat under faran, han har ej öfvergifvit sit rum eller undanhållit sin hjelp. ROSENSTEIN ÄmVetA 1790, s. 41. g) i uttr. som beteckna en viss plats ss. den plats som är särskilt avsedd för l. tillkommer ngt l. där ngt naturligen hör hemma o. d; jfr j . Stik titt swärdh j sitt rwm. Mat. 26: 52 (NT 1526) Spiut, wapn och wärjor dee hafva sitt wissa rum under bord och bänkar. 2Saml. 1: 116 (c. 1669), Allt har sin tid och sitt rum, hvilka måste iakttagas. LEOPOLD 3: 431 (1797, 1816); jfr a. Må.. (min efterträdare, när palatset förfallit,) upprätta bildverken, vårda minnestaflorna, återställa dem till sitt rum. UVTF 12: 81 (1875). Som stjärnan uppå himmelen så klar / Hon längtar till sitt rum, / så (osv.). HOLMSTRÖM-INGERS SvSång. 742 (1917; i folk- visa från Östergötl.). h) (†) om visst (till platsen i förh, till andra utrymmen bestämt) utrymme på skriv. l. tryck- sidü för siffra; jfr 2 a, 8, 17. AJ GOTHUS ThesArithm. 2 (1621). Multiplicera divisoren 4 med sista quoto 3 gör 12, hwilket ställes ett Rum bättre tilbaka till wänster. RÅLAMB 1: 9 1690. PALMQULST Räkn. 15 1750. i) (†) om platsen för ett ord l. en sats l. ett skiljetecken i en framställning l. accentens plats i ett ord o. d. Hvar äger (:) Colon sitt vanliga rum? GIESE Sprachm. 1– 3: 488 1730. (I vissa fall av ssg) beholler accenten.. thet rumet i the sammansatte orden, som han hade i sjelfva ursprungsordet. KULLIN EngGr. 7 (1744). Rummet för bisattserns, i synnerhet för biords-bisattserna, kan mycket förändras. ALMQVIST SvSpr. 104 (1832, 1854). ENBERG SvSpr. 87 (1836). j) († utom i ) om platsen för ngt i en framställning l. publikatüon o. d.; jfr h, i. AA ANGERMANNUS FörsprKyrkiost. B 2 a (1587). Wi (kunna) intet förbi gå, at på detta rummet beswara et inkast, som til äfventyrs til wår gravation göras måtte. HC11H 10: 137 1672. örandes en och hvarje sådan artikel i bokförings-)journalen få sit särskildta rum för hvart år. WALLQUIST EcclSaml. 1– 4: 281 1788. – särsk , α) i uttr. som beteckna den rätta l. lämpliga platsen för ngt, t. ex. annotera ngt på sitt (rätta) rum, här är icke rummet att (osv.), ngt finner sitt (rätta, lämpliga) rum ngnstädes o. d.; äv. närmande sig o. svårt att skilja från 17 f. (Pontuis Pilatus) om hwilkens bedriffter fram bättre vthi sitt rum förmälas skal. SCHRODERUS Os. 1: 5 (1635). Vidare här om på sitt rumm. TIÄLLMANN Gr. 37 (1696). (Kamreraren skall) ingen assignation passera låta, innan den uti bemälte skuldbok på sitt rätta rum och ställe annoterat är. CivInstr. 115 (1723). Desse ämnen kunna.. finna sit rätta rum i nästa bref. SCHÖNBERG Bref 1: 180 (1772). Här (dvs. i detta minnestal) är icke rummet att framställa 1789 års revolution. ROSENSTEIN 2: 18 (1811). PALMBLAD Norige 31 (1846). β) (i sht i vitter stil, ngt arkaiserande) med anülutning delvis till 1 e, i sådana uttr. som lämna l. giva rum (förr äv. ett rum) åt ngt l. (numera föga br.) lämna l. giva l. vägra ngt rum (förr äv. ett rum) l. ngt får l. finner rum (för-r äv. ett rum) i en publikation l. dyl., förr äv. neka rum åt ngt, bereda plats för l. ta in resp. vägra att ta in ngt resp. ngt kommer l. tas in i en publikation o. d. Då Historien är upfyld af underliga händelser vid Kongl. Personers Födelse, lärer ej rum nekas åt en, som skal hafva händt vid et Dödsfall. S LOENBOM 1763 i HC11H 1: 132. Hans bref har jag.. gifvit et rum i Lärda Tidningen. C GJÖRWELL 1779 i HH XXXII. 1: 113. At I, mine Herrar ej vägren det (dvs. ett"visförsök") et rum i ert Blad. LENNGREN (SVS) 2: 303 (1793). Min skrift, som fått ett rum i Economiska Annalerne. EconA 1808, maj s. 40. Andra bidrag från 1880-talets generation funno rum i en årsrevy. (SCHÜCK o.) WARBURG 2Littb IV. 2: 323 (1916). Lämna rum åt en insändare. ÖSTERGREN 1936, k) (†) abstraktare, närmande sig bet.: läge, position, ställning; äv. i uttr. rum till ngt, läge l. dyl. i förh. till ngt. LUCIDOR (SVS) 338 (1673). Uppå de orter, der malmstrek finnas, annoterar Landtmätaren sådant noga, samt utsätter des rätta rum och ställen i Chartan. LandtmFörordn. 30 1725. At.. finna rummet för.. (en viss punkt. PALM QUIST Alg. 2: 26 1746 Att under ett anfall förändra rum till fienden, genom att närma sig till eller aflägsna sig ifrån honom. LednHandterHugg. 1841, s. 7. l) (†) oeg., i uttr. rum eftgr ngn, om avtryck l. spår som ngn lämnat efter sig på en plats. Antiq(u)itatis vestigia.. 3 Ett hohl i bärjet såsom efter en talrik.. 4 rum i bärget efter een som satt och meette. BUREUS Suml, 44 (c. 1600). m) (†) allmännare l. bildl. (jfr c , 14, 17), i uttr. som beteckna att ngn l. ngt får plats l. placeras l. anbringas l. emottages l. har möjlighet att få plats l. placeras ngnstädes l. att ngn tillåtes deltaga i ett möte o. d. (De) anhölle .., at man på thetta Mötet (i Kalcedon) skulle vplåta Dioscoro sampt hans Biskopar Rum. SCHRODERUS Os. 1: 769 (1635). Mången förswär helfwetet, förr än han weeth sigh rum i Himmelen. GRUBB 555 1665. De .. öpna villigt / Et rum i glädjens krets. KELLGREN (SVS) 2: 320 (1792). Efter.. (Mauritz Sture) först gick ur tiden, flek hans namn sitt rum på grafstenen (över graven för Sture-ätten). Iduna 6 121 1816. 5) bärgv. plats i gruva där malmbrytning bedrives, arbetsplats i gruva. JernkA 1903, s. 31 1607. Nya rums och skjerpningars uptagande (i Sala silvergruva). HC11H 12: 9 1697. SvTidskr. 1873, s. 93. jfr ARBETS-, GRUV-, GRUVSKIFTS-, GRÅBÄRGS-, KLYFT-, MALM-, SYLT-RUM m. fl. 6) om ett av väggar helt l. delvis omslutet utrymme l. en på liknande sätt avgränsad del l. avdelning av ngt (i allmän anv.; jfr 9); hålighet, håla; kammare (se KAMMARE, sbst.² 6); fack, ficka o. d.; jfr 5. 4 Bokhÿllor medh 7 långa rum. HusgKamRSthm 1651, Konc. s. 11, En korg.. för ägg med 2^ne rum. HovförtärSthm 1759, s. 4004. Granatkarteschens inre urhålkning består af 2 delar, nämligen: krutkammare och rum för kulor. Lb- Artill. 27 (1892). Ryssjkroppen och dess olika rum. LandsmFrågel. 37: 28 1935. jfr ANTÄNDNINGS-, AXEL-, BLÅS-, BRÄNN-, DAMM-, ELD-, FÅNGST-, GNIST-, HÅL-, HÄRD-, KOMPRESSIONS-, KYL-, LADDNINGS-, MASKIN-, PLÄTT-, RESONANS-, UGNS-, VATTEN-, VED-, VÄLL-RUM m. fl. – särsk. a) om utrymme l. hålighet i en varelses kropp l. l en växtdel o. d. Frökapsel med tre rum. VarRerV 7 (1538; om munhålan). Elack Slem och öfwerflödiga Wätskor som sigh hafwa uppehållit i Magens Rynckor och Rumm. LINDH Huuszopot. 283 (1675). (Bröstets) rum (cava). TLäk. 1832, s. 65. Hon räknade rummen inne i äpplets kärnhus. MOBEBG SistBr. 141 1959. jfr BALSAM-, KÄRN-, OLJE-RUM, b) om utrymmet i en kista l. låda l. var o. en (vart o. ett) av de med väggar skilda avdelni-ngarna l. facken i en låda l. ett skåp o. d. Ett tomptt skrin.. med månge rum. Fört. HertJohLösegend. 1563, s. 41. En lithen lådha medh rum som en Krydlådha. BoupptSthm 9/6 (1659). Stort skåp med 7 Rum. HovförtärSthm 1717 A, s. 1555. Skall väl han i sorgekistan / Läggas, i det trånga rum? OSCAR II 1. 2: 230 (1859,1886). jfr LÅD-, LÖNN-, MELLAN-RUM. c) om olika fack l. fickor av ett av läder l. tyg l. dyl. tillvärkat föremål (t. ex. en portmonnä l. plånbok). Krÿde Seker enn Medh 8 rum. KryddRSthlm 1564 B, s. 14. Ett Cambfodher medh fyra rum. BoupptSthlm 30/7 (1659). En röd Taskbok med 4 rum. GT 1786, nr 20, s. 4. ÖSTERGREN 1936. d) (†) bildl. (jfr 9 h, 14, i uttr. det finns många rum för pängarna, det finns många hål att stoppa pängarna i. SynodA 1: 91 1649. 7) (†) skrymsle, vrå, gömställe, tillhåll l. dyl. Luk. 11: 33 (NT 1526). Iagh haffuer blottat Esau, och vppenbarat hans heemligh rwm, så at han kan icke vndstinga sigh. Jer. 49: 10 (Bib. 1541; Bib. 1917.: gömslen). Han haffuer wachtat effter migh lijka som en Biörn, lijka som itt Leyon j lönligh rwm. Klag. 3: 10 (Därs.; ännu hos MELIN HelSkr. 1858; Bib. 1917 i försåt), Thorsten gaf det rådet att de skulle leta i skogen som war nest gården, och sade där wara monga ruü, hwaruthi de kunde giöma sig. REENHIELM OTryggw. 5 (1619). – särsk. i uttr. alla vinklar och rum o. d., alla vinklar o. vrår, alla håll o. kanter. PETREIUS Beskr. 2: 103 (1614). Därs. 177. 8) gm linjer l. dyl. (ofta rutformigt) avdelat utrymme på en yta; särsk. om sådant utrymme pü papper, avsett för viss text; jfr 4 h. BERGKLINT MSam. 1: 144 1781, Öfre ytan af skinnet (på de lapska trolltrummorna) afdelades med röda streck .. i flera rum. DÜBEN Lappl. 267 (1873). För efterträdarevalet må dessutom i motsvarande rum i (val-sedelns högra sida uppföras högst två namn. SFS 1921, s. 833. – särsk. i utvidgad anv., om utrymme i en bok, avsett för vissa anteckningar; i ssgn INSKRIVNINGS-RUM.

[RUM.sbst3 9]

9) utrymme i ett byggnadsvärk o. d. (särsk. ett hus), som är avgränsat från andra delar av byggnadsvärket osv. l. från yttervärlden gm vüggar golv o. tak; särsk. om de olika utrymmena av detta slag i ett boningshus (ofta med undantag för vissa utrymmen med speciell allv., t. ex. kök, tambur, garderob); jfr GEMAK sbst.², KAMMARE, sbst.² ², 3, LOKAL, sbst.¹ ³, SAL. En våning på fem rum och kök. Ett stort, litet, vackert, ljust, mörkt, högt, lågt rum. Rummen vette åt gatan. Ett rum åt gården. Inreda rum på vinden, Bygga till ett rum. Huset bestod av ett enda stort rum, En del av rummen i huset höllos avstängda. En fil av rum Rummen ligga i svit. (Lat.) Hypogeum .. (sv.) rum vnder iordenne, diwp kellare. Var- RerV 23 1538; jfr 6. G1B 17: 110 1545. (För biblio- teket, upbygges ett stoort och skiontt rumb. ANNERSTEDT UUH Bih. 1: 155 (i handl. fr, 1620). Vid Landshöfdinge Residencen (skall, inrymmas för Landtmätaren et tjenligit rum til Contoir. Landtm- Förordn. 73 (1725). Rummen i huset voro präktigt och dyrbart meublerade. LLNNÉ Sk. 266 1751. Röda rummet. STRINDBERG (1879; boktitel). Å fastigheten finnes uppfördt ett boningshus .. inrymmande 11 rum, i hallar, serveringsrum och kök, samt källare. PT 1910, nr 258 B, s. 2. ARON son SångPolst. 92 1948. jfr ARBETS-, AUDIENS-, BAD-, BALKONG-, BIBLIOTEKS-, BONINGS-, BOSTADS-, DAG-, DAGLIG-, DISK-, DUSCH-, FIN-, FLICK-, FORSKAR-, FRUKOST-, FÖRVARINGS-, GAT-, GAVEL-, GENOMGÅNGS-, GÄRDS-, HERR-, HÖRN-, KAPP-, KART-, KLASS-, KLUBB-, KOK-, KOMMUNAL-, KONTORS-, KÄLLAR-, LAGER-, LUNCH-, LÄRO-, LÅS-, LÖNN-, MASKIN-, MAT-, MOTTAGNINGS-, MUIKK-, NORR-, OMKLÄDNINGS-, OPERATIONS-, PACK-, PANN-, PARAD-, PERSONAL-, POJK-, PRAKT-, RÖK-, SAMLINGS-, SAMTALS-, SERVERINGS-, SESSIONS-, SITT-, SJUK-, SKOL-, SKRIV-, SKYDDS-, SMÅ-, SOV-, SÄLLSKAPS-, SÖDER-, TOALETT-, TVÄTT-, VARDAGS-, VINDS-, VÄNT-, VÄSTER-, ÄMBETS-, ÖSTER-RUM m. fl. – särsk. a) om ett l. (i pl.) flera rum av en större våning l. i en byggnad, betraktat (betraktade) ss. ngns privata del av våningen osv., särsk. ss. motsats till vissa gemensamma rum, säll. skapsrum o. d. Stänga sig inne l. hålla sig på sitt rum. Var är Karl? – Han är på sitt rum. Princens och Princessans Rum. HovförtärSthm 1682, s. 193. BOLIN VFöda 32 1933. (†) Jag är.. häftigt angripen af en svår Influenza, och fången inom mina rum. ATTERBOM 1841 i 3SAH XXXVII. 2: 26. – särsk. i uttr. arrest på (äv. i) rummet l. sitt l. eget rum o. d., arrest varvid den arresterade skall vistas på sitt rum. Arrest i eget rum. TjReglArm. 1819, 1: 267. ÖSTERGREN 1936. b) om rum som uthyres l. upplåtes ss. logi åt gäst l. resande o. d. på hotell l. pensionat l. i privatvåmng; särsk.: hotellrum, resanderum; stundom liktydigt med: logi. Få l. ta rum på hotell. Beställa rum. Finns det något rum ledigt? Alla rum voro upptagna. Det blir inte lätt att få rum under pingsten; hotellen äro överfulla. Han försökte få tog i ett rum för natten. Rum med två bäddar. THORILD Bref 108 (1784). Det dröjde icke länge, förrän resandeströmmen skulle vara här och då ett rum icke längre kunna uppbringas. LAGERGREN Minn. 8: 53 (1929). jfr ENKEL-, GÄST-, HOTELL-, HUS-, PENSIONATS-, RESANDE-, ÖVERLIGGNINGS-RUM m. fl. – särsk. i uttr. privat rum l. rum för resande, om enstaka rum i en privatvåning l. en (mer l. mindre hotelliknande) våning med rum som mot betalning upplåtas ss. logi åt resande o. d. THOMÉE Sthm 103 (1843). Rum för resande. RTKatal. 1957, M. s. 943 (rubrik). c) om rum som hör till en hyresvåning l. om självständigt, enstaka rum som uthyres åt ngn ss. bostad för längre tid, hyresrum. Rum att hyra. Rum med egen ingång. Ett ledigt rum. BJÖRKEGREN 1666 (1786). Det lilla lärdomssätet, der.. mindre bemedlade borgare hade) en del af sin bergning på att hyra ut rum åt skolungdomen. STRINDBERG SvFolk. 2: 298 (1882). Jonas bodde i "möblerat rum" och åt på enkla matställen. BERGMAN HoH 115 (1926). Bo hade hyrt ett rum ute i staden. HEDBERG VackrTänd. 7 (1943). jfr ENKEL-, HYRES-, STUDENT-, UTHYRNINGS-RUM m. fl. – särsk. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) i uttr. bo l. sitta l. sätta sig på rum, bo resp. slå sig ned i hyresrum l. dyl. (motsatt: hemma hos sin familj); stundom med särskild tanke på sedeslöst liv fört av kvinnor boende i hyresrum. Har du träffat Beda något.. se'n hon lemnade kaféet) Naples och satte sig på rum? STRINDBERG RödaB 311 (1879). Vi skulle "bo på rum" som självförsörjande unga kvinnor. LUNDBERG-NYBLOM Norrstr- Arno 36 (1932). Ellens mor var ju en sån där eom "satt på rum, hon dog i syfilis. MARTINSON Kvinn. 85 (1933).

[RUM.sbst3 9.d]

d) i vissr uttr, betecknande lokalgr av speciellt slag.

[RUM.sbst3 9.d.α]

α) om rum på sjukhus; i uttr. en- skilt l. halvenskilt rum, rum för en resp, två patienter; motsatt: allmän sal; äv, (numera mindre br.) allmänt rum. allmän sal (förr äv.i uttr. i allmänna rummen, på allmän sal). Ligga på enskilt rum. För de fattigare, som ligga i almänna rummen (på sjukhuset), äro 10 st. StålSängar. VeckoskrLäk. 2: 50 1781. I öfra våningen (av Sofiahemmet) finner man första klassens sjukrum, där betalningen är 6 kr. pr dag för enskildt rum samt 4 kr. i half-enskildt. LUNDIN NSthm 579 (1889). Allmänt rum (på Serafimerlasarettet). BtRiksdP 1894, 8 Hufvudtit. s. 55. jfr ISOLERINGS-, PRIVAT-RUM.

[RUM.sbst3 9.d.β]

β) (numera bl. tillf.) i uttr. mörkt rum l. det mörka rummet o. d., om rum (särsk. fängelserum) utan (dags)ljus; jfr MÖRK, adj. 2 a . Det mörka rummet, som hon för någon tid sedan blef kastad uti (gqnom dommarens befalning) i Alfvestad. VDakt. 1749, nr 452. Arrest i mörkt rum. TjReglArm. 1858, 1: 24. jfr MÖRK-RUM.

[RUM.sbst3 9.d.γ]

γ) (†) ) om avträde l. dass; särsk. i uttr. à part rum l. hemligt rum. Ett á part rum. HovförtärSthm 1714, s. 1627. Gå på ett hemligit rum. KKD 2: 273 1718, jfr AVTRÄDES-, BEKVÄMLIGHETS-, HEMLIG-, FRIVAT-RUM.

[RUM.sbst3 9.e]

e) om ett av väggar avgränsat utrymme på fartyg l. i flygmaskin l. annat täckt fordon; jfr CELL 4 a , HYTT 2, KAJUTA; jfr äv. 6, 10. DALIN FrSvLex. 1: 386 (1842). (Pansar-)fartyget (måste) indelas uti en mängd vattentäta rum eller celler. 2UB 9: 555 (1906). SMITH (1917) . jfr BESÄTTNINGS-, LYS-, FÖR-, FÖRAR-, GUNN-, KOLLISIONS-, KUL-, MÄSS-, PASSAGERAR-, PROVIANT-RUM m. fl.

[RUM.sbst3 9.f]

f) i vissa stående (äv. oeg. l. bildl. använda) uttr. (jfr d, g, h).

[RUM.sbst3 9.f.α]

α)(mera tillf.) i rum, inomhus. WENNERBERG 2: XXXXII 1882.

[RUM.sbst3 9.f.β]

β) (†) så l. så hög inom rum, med så l. så stor rumshöjd. En caractersbyggnad, bestående af en sal, 10 3/4 alnar i längden, 8 3/4 alnar bred, samt 4 1/2 aln. hög inom rum. EconA 1807, oct. s. 37.

[RUM.sbst3 9.f.γ]

γ)(mera tillf.) bo rum om rum, bo vägg i vägg l. i rum intill varandra. GHT 1898, nr 216 B, s. 1. ) (mera tillf.) man kan inte vara i rum med ngn, man kan inte vara i samma rum som ngn; särsk. ss. beteckning för att man vägrar att umgås l. tala med ngn o. d. BERGMAN Jag 101 (1923). ) vara omölig att ha i möblerade rum o. d., se MÖBLERA d.

[RUM.sbst3 9.g]

g) (†) oeg., i uttr. ett rum tapeter, uppsättning av tapeter till ett rum. BoupptSthm 2/7 1686. Jag (har) kiöptt 4 rum tapperter målade på drell. STENBOCK (o. OXENSTIERNA) Brefv. 2: 99 1706.

[RUM.sbst3 9.h]

h) bildl. (jfr f; utan bestämd avgränsning från bildl. anv. av annan bet. av ordet (särsk. av 1, 4, 6, 7); jfr äv. B, särsk. 14. Den Högvälborne Fru, som nu til hvilo far, / Och lädt i tankar rum för sina ben beställa. FRESE VerldslD 125 (1726). (Chr.) Bunsens själ var ett rum för universum. BREMER GVerld. 6: 293 1862. I själens innersta rum. WIKNER Pred, 404 (1879). Öppna ditt hjärta i bön och bot, / Upplåt vart hemligt rum. Ps. 1937, 48: 3; jfr 7.

[RUM.sbst3 10]

10)

[jfr 9 e]

sjöt. på fartyg: det utrymme l. de utrymmen under däck (närmast fartygets köl) som är avsett (äro avsedda) för förvaring av skeppets last l. (t. ex på krigsfaryg) förråd o.d., lastrum, förrådsrum; fjr. HÅL-SKEPP; nästan bl. i. sg. best. Stuva rummet. Nere i rummet. SCHMEDEMAM Jsu. 931 (1685). De prickta Linier i wijsa affdelningarna (av jakten), nembl. Kajutan Salen och Rummet. RÅLAMB 10: 16 (1691). Vid Bornholm hade de haft sex fot vatten i rummet. MÖRNE Vinga 40 (1935). jfr BOTTEN-, FARTYGS-, FÖR-, FÖRRRÅDS-, KÖL-, LAST-RUM.

[RUM.sbst3 11]

11)

[jfr 6 b, 3]

(†) i uttr, så l. så många rum l. rummet hög, om byggnad l. förvaringsmöbel o. d.: som har så l. så många rum resp. fack o. d, ovanpå varandra l. våningar (i höjdled); ss. adv.: ined så l. så många våningar o. d. Thett störste runde tornedt (skall) förhöies ett rum högre, tretton allner högt och schall samme et rum stå på pelare. HB 1: 200 (1572). Et steenhuss, trenne rumet högdt. VadstÄTb. 223 1596. Een stoor, Suart försilfrat Skiänek.., tree Ruhm högh. KARLSON EBraheHem 87 (i handl. fr. c. )1675).

[RUM.sbst3 12]

12) (†) allmännare, om (plats med) lokaliteter l. byggnad(er) för visst ändamål l. om inrättning av ngt slag förlagd till en viss plats l. i en byggnad l. ett rum (i bet. 9) l. i vissa byggnader osv.; jtr 4 d. Alle the friiheter undentagelser fördelær, som al annæen sodana aandelig rwm som kapell o. sjukhus) bör.. at niwthe. G1K 1: 34 (1522). The förbrenna all gudp rwm j landena. Psalt. 74: 8 (öv. 1536; Bib. 1917 Guds församlingshus). Scholarne, Academierne, eller andra publique rum. NORDENCRANTZ Arc. 215 (1730). Hafver legohion, emot husbondans varning och vilja, burit eld i uthus, och andra rum, eller annorledes ovarsamt thermed omgått..; vare tå husbonde saklös. BB 24: 3 (Lag 1734); jfr 9.

[RUM.sbst3 13]

13) vad som utgör (den tänkta) förutsättningen för att ngt skall kunna uppfattas ss. lokaliserat till en bestämd plats l. havande en viss position l. en viss utsträckning (i längd, bredd o. höjd) i universum, matematiskt, filosofiskt o. psykologiskt definierat på olika sätt men allmänt ofta uppfattat ss. totaliteten av alla platser l. områden l. utrymmen l. volymer l. det oändliga universum l. dyl.; särsk, motsatt: tid; ofta med särskild tanke på de ovan angivna egenskaperna hos ett föremål (lägesbestämdhet, utsträckning i längd, bredd o, höjd); jfr 1, 2, 3, 4, särsk. 4 a. Det fysikaliska, matema- tiska, objektiva rummet. Tre-, fyr-, n-dimensionellt rum. Det krökta rummet, t. ex. i icke euklidisk geometri. vara oberoende av tid och rum. Ha utsträckning i tid och rum. Alle rum äro för honom (dvs. Gud)itt rum, alle tijder äro för honom en tijdh. MURÆUS Arndt 2: 267 1648; jfr 4. Rum är blott en förvirrad föreställning af alla förhållanden, som kar höra til inbördes coordination. HÖIJER 1: 58 1796. Måleriet är .. en konst.. som kan framställa blott det i tiden och rummet försiggående. ESTLANDER KonstH 328 (1867). För varelser sådana som människorna äro tiden och rummet deras sätt att sinnligt förnimma, de äro former för deras sinnliga föreställningsförmåga. RYDBERG FilosFörel. 1: 9 (1876). Allt är förgängelse, / och tid och rum tillhopa / ett hemskt oändligt fängelse. DENS. Dikt. 1: 6 (1877, 1882). En mängd må heta ett rum .., om den medger begreppet om ett avstånd, och det dessutom gäller, att avståndet AC obegränsat närmar sig avståndet AB, om punkten C obegränsat närmar sig punkten B. 19Årh. V. 1: 28 (1922). Tiden har blivit en egenskap hos rummet. HELLSTRÖM Malmros 223 (1931). – särsk.

[RUM.sbst3 13.a]

a) (†) i uttr. konsterna i rummet, == RUMSKONST 2. HAMMARSKÖLD KonstH 16 (1817).

[RUM.sbst3 13.b]

b) (i fackspr.) om den del av rummet (i ovan angiven bet.) som en varelse i ett visst ögonblick upplever med sina sinnen, särsk. med synen (äv. benämnt det psykologiska l. sedda rum- met), ofta med särskild tanke på de egenskaper som utmärka detta slag av rum (avstånds-) värkan, storleksperspektiv, djupdimension); ofta (i sht i ssgr) i fråga om återgivandet av ett sådant rum i konsten. Det åskådliga rummet. 2NF 23: 1153 (1916). Renässansens rum är vulgärt uttryckt ett euklidiskt rum, d. v. s. det man strävar efter är att återge föremålens absoluta läge i ett tredimensionalt åskådligt rumssystem. KonsthSPubl. 1918, s. 46. Det psykologiska rummnet el. varseblivningsrummet. 2Sv- Uppslb 24: 682 1952. jfr VARSEBLIVNINGS-RUM. B i vissa mera självständiga, bildl. anv.

[RUM.sbst3 14]

14) (i sht i vitter stii l. arkaiserande) i bildl. anv., med tanke på ett visst utrymme l. en viss plats ss. förutsättningen för ngts förekomst ngnstädes: plats (se PLATS, sbst.¹ 4 c o. 6 c, utrymme (i bildl. bet.); numera bl. i anv. med jämförelsevis nära anslutning till ordets eg., lokala bet. (se särsk. a – d); jfr 15, 16. LPETRI Luther Nattw. F 7 a (1558). Dän j hvilkens kropp sig döden inrymt Rum. BÖRK Darius 1028 (1688.) Sorge Andar,/.. Togo rum med bitter smärta / I mit hjerta. NORDENFLYCHT Turt. 9 (1743). En del af dessa.. (ljud.)system äro alldeles för trånga, så att de sakna rumm äfven för ganska allmänna.. ljud. LYTTKENS o. WULFF 1Ljudl. V (1885). Ju mera, som kommer in i ett huvud, desto bättre rum blir det. LAGERLÖF Holg. 2: 369 (1907). – särsk. i vissa uttr.

[RUM.sbst3 14.a]

a) få rum med l. ha rum för (äv. till) ngt, i fråga om fysisk l. psykissk kapacitet, med subj. betecknande person l. (mera tillf.) själsförmögenhet: få resp. ha plats l. utrymme för ngt, kunna hysa ngt o. d.; i vissa fall liktydigt med: ha ngt i minnet, koinma ihåg ngt. GRUBB 736 (1665: til). Herr professorn har ett förvånande minne, som har rum till och med för mina små poetiska drömmerier. JOLIN Smädeskr. 17 (1863). Vi får inte rum med flera namn i våra huvuden. LAGERLÖF Holg, 2: 369 (1907). Själv kände hon en så stor lycka överströmma sig.., att hon liksom inte fick rum med sorg över att han måste resa. OTERDAHL Skram 76 (1919).

[RUM.sbst3 14.b]

b) (tillf., arkaiserande) hålla rum för ngt, med personsubj.: se till att det finns plats l. utrymme för ngt, bereda plats för ngt. Nog skola och vi, Ascheberg, göra vårt för att hålla rum för fritt och dristigt lynne. HALLSTRÖM K11 119 1918.

[RUM.sbst3 14.c]

c) i sådana uttr. (med personsubj.) som ha rum för ngn. l. giva l. bereda ngn (ett) rum i sitt hjärta, få l. vinna l. ha l. intaga (ett rum i ngns hjärta, betecknande att ngn omfattar ngn resp. omfattas avngn med kärlek l. sympati l. att ngn ägnar ngn sin dyrkan resp. att ngn dyrkas av ngn o. d. En annan har (under min frånvaro lätt kunnat vinna det rum uti hennes hierta, som jag besuttit. LINDAHL Tanckef. 20 (1740). I samma hjerta, samma böner,/ haf rum för ovän och för vän. Ps. 1819, 285 4. Redan ifrån första dagen af hans inträde vid Carlberg hade den unga Carl S. .. intagit ett betydligt rum i hans hjerta. KNORRING Cous. 3: 4 (1834). Bereden oss ett rum i edra hjärtan. 2Kor. 7: 2 (Bib. 1917). jfr HJÄRTE-RUM.

[RUM.sbst3 14.d]

d) det är l. finnes (ett) rum för ngt, det är plats l. utrymme för ngt o. d. När hon hafver födt barnet,.. då är blott rum för ljusa tankar. WALLIN Rel. 3: 141 (c. 1830). Det finns alltid rum för ny rätt. GRANLUND Ordspr. (c. 1880); jfr 1. – särsk. (†) i uttr. det är icke något rum för bö- ner övrigt hos ngn, ngn vägrar att lyssna till böner; jfr e . 2Saml. 1: 123 (c. 1669).

[RUM.sbst3 14.e]

e) giva l. lämna (förr äv. unna) ngt rum l. giva osv. rum åt l. för ngt o. d., ge plats l. utrymme åt ngt, låta ngt vinna insteg l. smyga sig in, tillåta ngt (särsk. en känsla l. en åsikt o. d.) att råda; i slit förr äv.: låta ngt få tillfälle att värka l. göra sig gällande, låta ngt ha sin gång o. d.; jfr 15 e. När tå sådana tanckar komma oss j hiertat, skole wij icke giffua them rum. LPETRI 1Post. X 7 a (1555). Een slijk Flättia gaffü icke på then tijden Rum. SCHRODERUS Os. 1: 174 (1635). (Oomvünda människor) lemna icke .. (den Helige andes) nådevärkningar rum. NOHRBORG 169 (c. 1765). Den fattiges föda är icke / Sluten från Kongliga bord. Åt ägg och svarta oliver / Unnas der rum ännu. ADLERBETH HorSat. 48 1814. (Sabbatens helgd) borde utmärkas med maklig, stilla rörelse, som lämnade rum för upphöjda tankar. MOBERG Rosell 157 (1932). - särsk.

[RUM.sbst3 14.e.α]

α) (†) med avs. på bön, anhållan, begäran, vädjan l. annan framställiling riktad till ngn: lyssna till ngt, icke avvisa ngt, låta ngt vinna gehör l. beaktande, fästa avseende vid ngt; äv. närmande sig bet.: bifalla l. uppfylla ngt; äv, i uttr. giva ngn rum, lyssna till i. höra på ngn o. d.; jfr d slutet, f . Wij.. bidie thet E(ders) H(öghet).. wille wåra bön rum giffva. AAANGERMANNUS 1596 hos ANNERSTEDT UUH Bih. 1: 38. Keysaren kunde.. (protestanternas) begäran icke gifwa Rum. SCHRODERUS Os. III. 1: 249 (1635). Kommer nu någonn.., som migh.. vill deferera, hoppas iagh, at E(ders) N(åd).. effter sitt höga förståndh och goda affection emott migh sådanne icke giffver rum. OxBr. 12: 474 (1638). (Man) må .. gärna höra och lemna andras omdöme rum. LILJESTRÅLE Kempis 17 (1798). ADLERBETH Æn. 90 1811.

[RUM.sbst3 14.e.β]

β) (†) giva l. lämna sanningen rum o. d., hålla sig till sanningen, låta sanningen råda l. dyl. LIND 1749. D(om) Alfons, som haft nog styrka at höra sanningen och lämna den rum hos sig. EBERHARDT AllmH 4: 28 (1781). KLLNT 1906.

[RUM.sbst3 14.e.γ]

γ) (†) giva rum till ngt, med saksubj.: ge upphov till l. föranleda ngt. (Huset Medicis) förtjenster hafva gifvit rum til et sant ordspråk eller infall. BJÖRNSTÅHL Resa 1: 401 (1772).

[RUM.sbst3 14.f]

f) få rum o. d. med saksubj.: få plats l. utrymme, rymmas; vinna insteg, komma in; få råda, i sht förr äv.: få tillfälle att l. kunna utveckla sig l. förvärkligas l. ske l. göra sig gällande l. värka o. d. O tu gode helge ande..,/ .. lätt gudz ordh få j wårt hierta rum. GudlVis. A 2 b (1530). Dhet onda (måste) rymmas aff wägen, förr än fromheeten kan få rum. GRUBB 722 1665. De gamla lag-principer, som fått rum i våra älsta Lagar. SCHÖNBERG Bref 1: 20 (1772). Kurtisen och Malicen/ Här (dvs. i balsaten) äfven fått sitt rum. WECKSELL SDikt. 198 (c, 1860). Tillvaron får icke rum i vetande. QUENNERSTEDT Agnost. 56 (1888). – särsk.

[RUM.sbst3 14.f.α]

α) (†) om bön, anhållan, begäran l. annan framställning riktad till ngn: vinna gehör l. beaktande, icke bli avvisad l. lämnad utan avseende; äv. med subj. betecknande person som kommer med en bön osv.; jfr d slutet e , h . Thenne Försmädelsen (dvs. förtalet mot Atha- nasüs) fick så mycket Rum hoos Keysaren.. at han fattade til honom onådhe. SCHRODERUS Os. 1: 309 (1635). Förklagan får gärna rum... (Dvs.) Dhen som först klagar blijr altijdh hörd. GRUBB 236 (1665). Då finge jag rum och gehör hos Herr Flep; det voro mycket jag hade att bära till torgs där. Amman 73 1756.

[RUM.sbst3 14.f.β]

β) (†) i uttr. nu får den frågan rum, nu inställer sig den frågan. LENNGREN (SVS) 2: 227 (1798).

[RUM.sbst3 14.g]

g) (†) finna l. vinna rum l. finna osv. sitt rum o. d., med saksubj.: finna l. få plats l. utrymme, vinna insteg l. smyga sig in, få fotfäste; få tillfälle att utveckla sig l. ske l. göra sig gällande l. värka, få ha sin gång; kunna förvärkligas l. genomföras l. utföras, vara möjlig l. tänkbar; äv. närmande sig 16. Hwilken gode tröstfulle och nåderijke lärdom aldrigh hade rum här j Rijket funnet, hwar.. (G. I) icke thet myckna .. Papistiske Ogräs .. vthrijdt hade. SVART Ähr. 49 (1560). Hoppas derföre i ödmiukhet. at rättvisan vinner sit rum. VDAkt. 1749, nr 444. Den (dvs. ledsnaden) kan aldrig finna rum hos en man, som i sitt snille äger så mycken tillgång till nöje. KELLGREN (SVS) 6: 85 (1779). Här (dvs. vid missbruk av starka drycker) finner ingen hjelp rum. Oldendorp) 1: 216 1786. I senare tider börja andra åsigter (än vissa förut anförda) vinna rum. ROTH 1Geogr. 10 1884. – särsk.

[RUM.sbst3 14.g.α]

α) vara på sin plats, ha sitt berättigande; få lov att förekomma l. användas l. (t. ex. om ord i en ordbok) medtagas o. d. Inga andra Dialect-ord finna rum i en Svensk Ordbok, än de som redan vunnit burskap. ASAHLSTEDT i DA 1768, nr 47, s. 1. Bland (uttals-)förkortningar finnas.. de, hvilka.. blott fluna rum på Scenen, då umgängestalet bör fullkomligen härmas. ROSENSTEIN i 2SAH 1: Föret. 13 1801.

[RUM.sbst3 14.g.β]

β) om anmärkning, påpekande, invändning, beskyllning, misstanke o. d.: ha fog för sig, vara befogad l. berättigad; vara riktig, stämma. OfferdalKArk. N I 1 s. 117 1722. SAHLSTEDT CritSaml. 343 (1759).

[RUM.sbst3 14.g.γ]

γ) om sats o. d.: vara tillämplig, gälla. (Jag) fruchtar.. dock lijkwähl, att här wid finna denna ord sitt rum: Nullus Propheta acceptus in patria. VDAkt. 1713, nr 152. ROSENSTEIN 1: 283 1796.

[RUM.sbst3 14.g.δ]

δ) om bön, anhållan, begäran, vädjan, ursäkt, förmamng, befallning l. annan framställning riktad till ngn: vinna gehör l. beaktande, icke bli avvisad l. lämnad utan avseende; äv. övergående i bet.: bifallas l. uppfyllas resp. (om ursäkt o. d,) godtagas l. accepteras l. (om befallning o.d) åtlydas l. följas; jfr d slutet e . At wår vrsächt och endtskyldning må hoos H. K. M. finna rum. CHESNECOPHERUS Skäl Ss 1 a (i handl. fr. 1596). Itt gott ord finner wäll fultt rum. SvOrds. B 3 b 1604. Thet befallningz Ordet Gud talade uthi Skapelse Tijden, altså: Wäxer til och föröker eder, hafwer och funnet sitt Rum hoos Bij. I. ERICI Colerus 2: 96 (c. 1645). Altså kan then ansökning ey finna rumj som thenne Staden (dvs. Öregrund) gör, at (osv.). Bergv. 1: 458 (1693). Inga förmaningar (ha) kunnat finna rum hoos Hiertbergh at lefwa med sin hustru Christel(ige)n som sig bör. VDAkt. 1720 nr 277. Därs. 1760, nr 521 (1759). Goda ord finna godt rum. GRANLUND Ordspr. (c. 1880).

[RUM.sbst3 14.h]

h) ha(va) l. äga rum, förr äv. ha(va) osv. sitt rum, med saksubj.: ha plats l. utrymme, ha vunnit insteg l. fått fotfäste; tillåtas att förekomma l. finnas; särsk. om känsla l. åsikt o. d.: tillåtas att råda, hysas; i sht förr äv.: ha l. få tillfälle att värka l. göra sig gällallde l. gälla l. ha sin gång o. d.; äv. närmande sig 16. Wräcker dvs nämndens) icke idher sielffue kere wener, vtan later gudz wredhe haffua rwm. Rom. 12: 19 (NT 1526; Bib. 1917: lämnen rum för vredesdomen). Det Almännas olycka var (då Gustav Vasa blev riksföreständare) så stor, at den gamle vid slika tilfällen vanlige afvunden hade föga rum. DALIN Hist. III. 1: 45 (1761). Den tanken, att ett utarmadt folk kan varda förkrossadt under bördornas tyngd, har intet rum i.. (K. XII:s) tankegång. SVEDELLUS i 2SAH 54: 260 (1878). LAGERLÖF Top. 243 (1920). – särsk.

[RUM.sbst3 14.h.α]

α) (†) betecknande att (den allmänna l. lagliga l. moraliska o. d.) förutsättningen för ngts förefintlighet l. inträffande l. förvärkligande l. användning l. utförande l. inrättande o. d. föreligger: vara tänkbar l. möjlig; vara i enlighet med vad som är fastställt; vara på sin plats l. berättigad l. tillbörlig l. tillåten; få förekomma kunna komma i fråga; jfr 15 e. När man predicar Boot och Bättring, tå haffua gerningarna rum och moste wara medh. LPETRI 2Post. 275 b (1555). Swetten vthlockes på laaffwan (i bastun),.. Ther doch för heedert (ährligheet) skull, skörten och badhlakan hafwa sit rum. SCHRODERUS Comenius 550 (1639). Eden har ej rum, sä länge sanningen kan, på annat sätt, igenfinnas. NEHRMAN PrCiv. 220 (1751). I val af ämnen och ordning vid deras införande (i föreliggande samlingar) är förbättring både nödig och möjlig. Den skall ock snart tilkomma, när.. förrådet blir så stort at val har rum. WALLQUIST EcclSaml. 1– 4: 4 (1788). Du vet ../.. att ett giftermål ej mellan oss (syskonbarn har rum, / Om vi ej Kungens tillstånd äga. LEOPOLD 1: 498 (1793, 1814). De.. gillade (icke) min uppfatteing, om hvars riktighet också tvifvelsutan olika memngar kunde äga rum. DE GEER Minn. 1: 194 1892; jfr 16 a. – särsk. α') om ord: ha sin plats (i ett lexikon, i viss ställning i en sats o. d.). Indefinitus de, à.. har sitt egenteliga rum för Nomina propria och pronomina Conjunctiva. BIURMAN FrSpr. 29 1729, (Dialekt-)ord, som i detta Verket icke skulle ega rum. SAHLSTEDT Föret. 4 (1773). ALMQVIST XVI 1842. β') om handllng: kunna utföras obehindrat. På thet.. (Jesu) böön skulle haffua teste bequemligare rwm och skee medh så mykit mindre hinder, drogh han sigh jfrå folket affsijdey bortt j öknena. LPETRI 1Post. V 4 a 1555. γ') om åtgärd: vara behövlig (o. således befogad). Annan reparation på thessa Förvarings ställen hade således intet rum. VDAkt. 1790, nr 524. δ') om anmärkning, beskyllning, misstanke, påstående o. d.: ha fog för sig, vara befogad l. berättigad; vara riktig l. sann; stämma o. d. VRP 5/4 (1735). VDAkt. 1760, nr 470 (om misstanke). Thesse beskyllningar äga så mycket mindre rum, som jag.. aldrig sökt skada eller förfördela min nästa. Därs. 1784, nr 112. Här må nu pröfvas, huruvida Förf:s anmärkning äger rum. SKN 1845, s. 60. ε') om regel, stadgande, påstående o. d.: vara tillämplig, gälla o. d. CHESNECOPHERUS Skäl Mm 1 b (i handl. fr. 1595; om regel). Såsom Hippocr. .. säger, at alla Plåckfruchter äre windachtige, så hafwer thet synnerlighen sitt Rum om Bönor. PALMCHRON SundhSp. 39 (1642). Emedan.. Kongl. förordningen af 1696 i sådant mål (rörande förlagshandeln) ei hafver rum. Bergv. 1. 691 (1730). KÖNIG Mec. 16 (1752; om regel. Ricco- boni Catesby 16 1761. ζ') om rättegångskostnader, böter o. d.: (skola) utgå; (kunna) utdömas; förekomma; jfr 16 a. (Eftersom tillstånd att bryta kvarnstenar förelåg) kan påstådde plikten för åverkan här icke hafva rum. NoraskogArk. 4: 378 (1764). Äskade rättegångz Kostnader å ömse sidor dömdes at intet äga rum. VDAkt. 1790, nr 256. NORDSTRÖM Samh. 2: 338 (1840). η') om ränta, betecknande att en viss ränta är fastställd. Hvarå tillkoinmer 1/2 års Ränta å de skulder hvarå Ränta äger rum. BoupptVüxjo (1832). Därs. 1833. θ') om botemedel l. kirurgiskt ingrepp o. d.: (i föreliggande fall) böra ifrågakomma l. kunna användas l. vara till nytta l. dyl. Åderslående haar och sitt rum, och anställes hoos them, som thet behöfwa, särdeles the Blodrijka. HIÄRNE Suurbr. 40 (1679). Samlas vattnagtiga vätskor endast af hinnornas slapphet, har operation rum. MEYERSON SerafimInstr. 38 (i handl fr. 1761). VDAkt. 1792, nr 128 (om botemedel).

[RUM.sbst3 14.h.β]

β) (†) om bön, anhållan, begäran, ursäkt, förmaning, befallning l. annan framställning riktad till ngn, == g . J faren effter och wilien dödha migh, ty ath mitt tal haffuer intit rwm j idher. Joh. 8: 37 (NT 1526; Bib. 1917 ingång). VDAkt. 1653, nr 253 (om begäran). NORDFORSS (1805; om ursäkt).

[RUM.sbst3 14.h.γ]

γ) (†) ngn låter sanningen ha rum l. sanningen får äga rum, ngn håller sig till sanningen l. låter sanningen råda resp. sanningen får råda. VDakt. 1689, nr 696. ÖDMANN StrFörs. 1: 326 (1799).

[RUM.sbst3 14.h.δ]

δ) (†) ha sitt rum i ngt, ha del i ngt. Hafwer altså ingen slump, händelse eller någhot blindt öde sitt rum vthi the Rättferdiges dödh. EMPORAGRIUS Oxenstierna 60 1655.

[RUM.sbst3 15]

15)

[specialfall av 14) († utom i d o.

[RUM.sbst3 15.e]

e) om möjlighet för ngn att göra ngt visst l. att handla på visst sätt o. d., tillfälle, chans; rådrum; äv. närmande sig dels bet.: tid (att föra ngt, till ngt), dels bet.: anstånd; äv. i mer l. mindre klart tautologisk förb. med sådana ord som lägenhet, tillfälle, tid o. d. Apg. 25 16 (NT 1526). Tå iach kom in vti Egypten.., flek iach ther rum til at mykit got läsa och scriffua. FörsprSyr. (öv. 1536). Tu.. lät them haffua rwm til bätring. Vish. 12: 10 (Bib. 1541; Apokr. 1921 rådrum). Borgmästaren flek rum och tilfälle, at hielpa Krijgsfolcket ther ifrån. SCHRODERUS Liv. 170 (1626). At Senatus Academicus.. lämnat honom rum til d. 21 sistl... at inkomma med sitt swar. ConsAcAboP 6: 485 1689. (De gamla) Wäl önska åter, män sin Önskans rum (dvs. möjlighet att uppnå vad de önska) ei finna, / Sin Ungdoms Kwikhet ok sin Blummas Liuflighet. DAHLSTIERNA (SVS) 21 (1690). Varder någor öfvertygad, at hafva.. vist dråparen rum och lägenhet at dräpa..: tå skal både han, och dråparen, lif mista. MB 24: 4 (Lag 1734). I detta ögonblick var hvarken tid eller rum att tänka derpå. KNORRING Ståndsp. 2: 112 1838; jfr 17 f. ALMQVIST Amor. II (1839] rum och tillfälle). – jfr AND-, BETÄNKE-, RÅD-RUM. – särsk.

[RUM.sbst3 15.a]

a) i uttr. här är fritt rum för ngt, här är fritt utrymme l. fältet fritt för ngt. Här är fritt rum för gissningar. KOLMODIN Liv. 2: 54 (1832).

[RUM.sbst3 15.b]

b) i uttr. se sitt rum, se sitt tillfälle l. sin chans l. dyl. VadstÄTb. 400 1607. KKD 12: 402 1710.

[RUM.sbst3 15.c]

c) i uttr. veta l. finna rum att göra ngt, veta sig råd resp. finna på råd, hur ngt skall göras. VDAkt. 1665, nr 350 (: finna rådh och rum). När omsider begynte klagas att så många præster giordes, så att man intet wiste rum att försöria dem,.. då kom (osv.). RUDBECK Bref 315 (1687).

[RUM.sbst3 15.d]

d) (arkaiserande) i uttr. ge lastaren l. lasta- renom rum, urspr.: ge djävulen ett tillfälle (att anställa skada l. vinna insteg o. d.); senare ävo. numera bl. (äv. i sådana uttr. som ge lastarna l. belackarna rum l., mera tillf., ge rum åt smädaren): ge anledning till klander l. kritik l. gyckel o. d.; se vidare LASTARE, sbst.¹ slutet. Geffuer icke .. lastarenom rwm. Ef 4: 27 (NT 1526; Bib. 1917 given icke djävulen något tillfälle). Gifva lastaren rum. SAHLSTEDT (1773). Ge rum åt smädaren. LEOPOLD 3: 386 (1797, 1816.) (Munk-)ordnarna själva gåvo (under medeltiden) lastarna mycket rum. SYLWAN (o. Bing) 1: 112 1910. Ge belackarna rum. SIWERTZ Förtr. 85 (1945).

[RUM.sbst3 15.e]

e) (fullt br.) i vissa stående uttr., betecknande att förhållandena i ett visst avseende äro sådana att en viss inställning (t. ex. tveksamhet, tvivel, hoppfullhet) är berättigad l. på sin plats l. förklarlig, särsk. ngt lämnar l. ger rum l. det finns rum för ngt; jfr 14 e, h . KELLGREN (SVS) 3: 240 (1785). Der funnos.. skäl å ena sidan och skäl å den andra, der fans rum för motsatta åsigter. SVEDELIUS i 2SAH 44: 69 (1868). Några smärre detaljer måste ju alltid ge rum för erinringar. SD(L) 1904, nr 268, s. 2. Ifrågavarande stadgande lämnar i visst afseende rum för tvekan om, hur det rätteligen bör förstås. KALLENBERG Civ. Pr. 1: 335 1918.

[RUM.sbst3 16]

16)

[i utvidgad anv. av 14]

i uttr. äga, förr äv. hava l. finna rum, betecknande att ngt föreh [file:R2901] ligger l. förefinnes l. inträffar l. försiggår o. d.; i äldre ex. ofta utan bestämd avgränsning o. svårt att skilja från 14 g, h.

[ .a]

a) (numera knappast br.) om person, föremål, vara, förhållande, egenskap, tillstånd o. d.: (före)finnas, förekomma, föreligga, vara för handen; existera; råda. Pröfwas nu ingen åtskillnad.. hafwa rum (mellan furstars o. konungars arvgods).., så kan man (osv.). HC11H 13: 189 1693; jfr 14 h . BERCH Hush. 4 (1747: hafva rum). Vocativus har allenast rumm i andra person. LJUNGBERG SvSpr. 97 1756; jfr 14 h . Pålitliga statistiska uppgifter äga rum, som (osv.). SCOTT HvadBränv. 3 (1836). Denna gång egde ibland det bättre folket på (fartyget) Yngve Frey ingen .. (yngre, ogift) mansperson rum. ALMQVLST Går an 16 (1839). Äfven punsch egde rum. Därs. 71. Att skilnaden emellan skatte och frälsejord nu redan också i Finland ägde rum. NORDSTRÖM Samh. 1: XIV (1839). Möjl. eger .. (med avs. på ordet öde) släktskap rum med got. awiliuþ. Hellquist Etym Ordb. 1453 1939.

[ .b]

b) om händelse l. skeende o. d.: inträffa, tilldraga sig, försiggå, ske. Fennia XVI. 2: 100 (1756: finner rum). Hela lynnet, som genomgår händelserna (som skildras i det fingerade manuskriptet till Amorina) gör gerna omöjligt, att de kunde hafva funnit rum i Gustaf III:s epok. ALMQVIST Amor. XVI (1839). Om.. ransaknings-häktena i ett centralt läge kunna förenas, bör detta äga rum. OSCAR I Straff 95 (1840). Karl XV:s kröning ägde rum den 3 maj. DE GEER Minn. 1: 204 (1892). HELLSTRÖM Malmros 22 1931.

[ 17]

17) (utom i d o. e numera bl. med ngt ålderdomlig prägel) i bildl. anv., med tanke på en viss plats ss. förutsättningen för ngts lokalisering överhuvud l. i förh. till ngt annat: plats (se PLATS, sbst.¹ 4 c, e, f) som intages av l. som tillkommer ngn l. ngt i ett visst sammanhang, t. ex. i ett system l. i en tids- l. ordningsföljd l. på en grad-, rang- l. värdeskala; ställning; särsk. i sådana uttr. som ge l. bereda ngn l. ngt l. ha (äv. äga) l. intaga (förr äv. inkräkta) l. förvärva sig (i sht förr äv. vinna) rum l. ett rum bland ngra, placera l. räkna ngn l. ngt resp. vara placerad l. befinna sig l. räknas l. placera sig bland ngra l. förvärva sig en ställning som är jämbördig med ngras o. d. (Konungens svar är) en dyrbar Sententz som sitt rwm werd wore ibland Salomos höga wisor. AAANGERMANNUS FörsprKyrkiost. C 6 a 1587; jfr 4 j. Den spira, som i så många stora Konungars händer vunnit rum ibland de yppersta i Europa. PH 6: 4445 (1756). Fahlun, som har 15:de rummet ibland Städerna. HÜLPHERS Dal. 341 (1762). Stats-Ekonomien, som i nyaste tider inkräktat ett rum ibland vettenskaperna. ObjGästen 1829, nr 42, s. 1. De klassiska studiernas rum i tidens lärda bildningsanstalter. CAVALLLN (o. LYSANDER) 57 (1887). Bland de offentliga byggnaderna å Norrmalm intager nationalmuseum ett framstående rum. LbFolksk. 117 (1890). SFS 1920, s. 2350. jfr HEDERS-, ORDNINGS-, ÄRE-RUM. – särsk.

[ 17.a]

a) (numera föga br.) i uttr. försvara l. pryda sitt rum, försvara resp. pryda sin plats; jfr 18 a. Här förestår.. en cause célèbre, sum skulle för svara sitt rum i sjelfva Pitavals ryktbara samling (av rättegångsmål). ALMQVIST AmH 1: 61 1840. Skulle då icke menniskan.. med en christelig dygd pryda sitt rum i Guds verld? FRANZÉN Pred. 5: 187 (1845).

[ 17.b]

b) (numera bl. tillf.) om ngts plats i ett klassifikationssystem. VetAH 1775, s. 72.

[ 17.c]

c) om en persons l. ett stånds l. en inrättnings o. d. plats l. ställning med avs. på rang resp. i socialt avseende l. med avs. på duglighet l. allmänt anseende o. d.; jfr e, 18. J HADORPH 1669 i 3SAH 43: 158. Ibland alla Engelska Skribenter äga utan tvifvel Beda och Nennius främsta rummet. LAGERBRING 1Hist. 1: 27 (1769). (Hans Kröpelin) intager et.. hedrande rum i den Svenska Historien. SCHÖNBERG Bref 1: 168 (1772). Hvad.. (Franzén) gjort, är nog att bereda honom ett rum bland våra bäste psalmförfattare. WIRSÉN i 3SAH 2: 424 (1887). ÖSTERGREN (1936) . – särsk. (†) i abstraktare anv., närmande sig bet.: rang, anseende, aktning o. d.; jfr g. RA I. 2: 365 1569. Den förste och förnemste aff rum och anseende (bland hovrätterna) är Hof-Rätten i Stockholm. STIERNMAN Riksd. 894 (1634). Bland Elementren sen wil Elden blij Monarch; / Ty han är högst af rum. RUNIUS (SVS) 1: 303 1713; jfr e. WALLIN Rel. 2: 165 (1815, 1827).

[ 17.d]

d) (fullt br.) plats på förslag till besättande av tjänst l. ämbete, förslagsrum. Sätta l. uppföra ngn på (äv. i) l. ge ngn l. ha l. få första l. andra osv. rummet på ett förslag. En sökande.. får njuta sin förslagsrättighet vid alla tilfällen til godo, så at ehuru han kunde.. vunnit rum på förslag vid et annat verk, bör han (osv.). PH 8: 172 (1766). År 1837 uppfördes Franzén i tredje rummet på det efter Carl von Rosensteins bortgång upprättade erkebiskopsförslaget. WIRSÉN i 3SAH 2: 669 (1887). De tre sakkunnigeutlåtandena för tillsättandet av den .. lediga professuren i kyrkohistoria.. sätter samtliga doc... (N. N.) i främsta rummet. SDS 1959, nr 340, s. 20. – jfr FÖRSLAGS-RUM.

[ 17.e]

e) (fullt br.) ngts (l. ngns) plats i ordningen med hänsyn till dess (hans) vikt o. betydelse l. den roll det (han) spelar i allmänhet l. i ett visst avseende; särsk. i sådana uttr. som sätta ngt l. komma (äv. stå) i (förr äv. vara av) l. intaga (i sht förr äv. taga) ett visst rum (särsk. första l. främsta l. andra osv. l. sista rummet). Bröd intager första rummet bland våra födoämnen. Han lät alltid sin hälsa komma i främsta rummet. Denne Consulen (i Kairo) är af det förnämsta rummet vid.. (fransmännens) handel i Turkiet. ENEMAN Resa 1: 242 (1712). När religionen icke från .. barndomsåren tagit aldra första, aldra högsta rummet i ett menskligt sinne, – måste (osv.). KNORRING Ståndsp. 3: 79 (1838). En krets, der politiken stod i främsta rummet. BÖTTIGER i 2SAH 39: 176 (1864). Dante.. satte i främsta rummet, icke sitt och sina olyckskamraters återvändande, utan.. (Florens') egen frid och frihet. DENS. Därs. 196. Kött, fisk och ägg brukar i vårt land komma i tredje rummet som kaloritillförande födoämnesgrupp. StKokb. 10 1940. – särsk. ) i uttr. i. första l. främsta l. andra osv. rummet göra ngt, i första hand l. först o. främst l. ss. det första resp. (först) i andra hand l. ss. det andra osv. göra ngt. EKELUND 1FädH II. 1: 201 (1830). Hoppet om Finlands återvinnande genom Frankrike var ju en framtidstanke, som blott i andra rummet kunde bestämma en statsmans beräkningar. FORSSELL i 3SAH 3: 114 (1888). Den gotiska spetsbågen tjänar i första rummet ett konstruktivt syfte. HAHR ArkitH 164 (1902). Denna lilla lärobok i skrädderi vänder sig i främsta rummet till de unga som utbilda sig inom yrket. FRÖBERG Skrädd. Förord 1941. ) (numera bl. tillf.) abstraktare, med tanke väsentligen på ngts betydelse l. vikt; i sådana uttr. som ett betydande, viktigt, underordnat rum. PALMBLAD Norige 37 (1846). I vårt dagliga lif intaga våra måltider ett mycket betydande rum. RUDIN 2Evigh. 1: 406 (1887).

[ 17.f]

f) ((†) om den rätta platsen i ett visst (händelsel. tids-)sammanhang l. den rätta tidpunkten l. det rätta tillfället för ngt; särsk. i sådana uttr. som lämna ngt till sitt rum, vänta med ngt till lämpligt l. behörigt tillfälle; äv. närmande sig bet.: lämna ngt därhän; veta tid och rum till att göra ngt, veta rätta tillfället att göra ngt; veta att ställa sig på sitt rum, veta att välja rätt tillfälle för sitt framträdande; det är icke ur sitt rum att (osv.), det är icke olämpligt l. ur vägen l. det är på sin plats att (osv.); jfr 4 j . Sem, hwilken hålles för mångom wara Melchisedech, hwilket man lemnar till sitt rum, och widare omdöme. RUDBECKIUS KonReg. 17 1614; jfr 4 j . Evangelij tienare skole .. wara.. snelle, i thett att the kunne see och weta tijdh, rum och andra lägenheter, till att bådhe tala och tija. KOF 1: 371 ( c. 1618). Iagh skal E. H. Excell. stora gåffwa wäl anwända och min aldraskyldigaste der emot wördnat på sina rum ihogkomma. RUDBECK Bref 147 (1677). Lämna.. ditt tycke och förnuftsomdöme til sitt rum, och tänk så: så säger Skriften. BORG Luther 1: 671 (1753). Vi tala endast här ..om den sanna vältalighet som vet at ställa sig på sit rum. KELLGREN (SVS) 5: 55 (1786). Som detta Memorial till stor del grundlagt Kontorets nu varande konstitution och befattning, torde det ej vara ur sitt rum, att här meddela det hufvudsakligaste af dess innehåll. JernkA 1817, 2: 26; jfr 4 j . g) (†) abstraktare, övergående i bet.: anseende; jfr c slutet, e . (Platser) som.. hafva fått högt rum och namn om sig. ENEMAN Resa 2: 115 1712. 18) (utom i b numera bl. med ngt ålderdomlig prägel) plats (i bildl. bet.) som intages av l. är avsedd för innehavaren av en post l. ett ämbete l. en befattning l. tjänst o. dyl. l. en medlem av ett sällskap l. en akademi l. styrelse o. d.; förr äv. i överförd anv., om ställningen ss. inhehavare av en post l. ett ämbete osv. l. om post osv.; äv. i sådana uttr. som bekläda ett rum; jfr PLATS sbst.¹ ⁷, STOL, SÄTE; stundom svårt att skilja från 17 c l. 19. RA I. 3: 106 (1593). Bekläde superintenden

[ter]

s rum. OxBr. 1: 321 (1626). Angående vice Præsidentskapet uthj Collegio Antiquitatum, så kan där icke så viktigt wara at göra, att icke det rummet kan stå ledigt, till H. Axehielm återkommer. SCHü CK VittA 2: 65 (i handl. fr. 1675). Upfylla ett rum ibland dem, som sku hantera Allm. ärenderne. HT 1919, s. 30 (1789). Ett rum i högsta domstolen. HH XXV. 1: 132 (1809). Val av ledamot (i Vitterhetsakademien) företages, när akademien .. besluter att ledigt rum skall fyllas. SFS 1933, s. 1092. – särsk. a) (†) i uttr. pryda l. hedra sitt rum l. rummet, vara en heder l. prydnad för sitt ämbete l. dyl.; jfr 17 a. Mannen pryder rummet... (Dvs.) Personen hedrar Ämbetet. GRUBB 517 (1665). KOLMODIN QvSp. 2: 356 (1750: hedra), Då jag besinnar detta Academiens stora föremål, samt den utmärkta skicklighet och lärdom, hvarmed I, Mine Herrar, pryden edra rum, så (osv.). 2VittAH 1: 367 (1786, 1789). b) (i vissa fackkretsar, fullt br.) om var särskild av de olika, för olika stipendiater avsedda delar vari ett stipendium är uppdelat, stipendierum, stipendium. 30 rum äro lösa på communitetet. RUDBECK Bref 20 (1663). Sandels.. (blev) 1749 i October utnämnd till Stipendiat i det innom Collegium då varande lediga Chemiska Rummet. NICANDER ÅmVetA 1799, s. 7. GestrHelsNation 1811–1911 84 1911. jfr RESE-, STIPENDIE-RUM. 19) (numera i sht i vitter stil) om plats (i bildl. bet.) som intages av l. är avsedd för en person l. ett föremål l. där en viss handling utföres l. en viss värksamhet bedrives l. ett visst tillstånd råder o. d.; ofta med försvagad bet., i uttr. som beteckna att ngn l. ngt ersättes av l. utbytes mot l. kommer i stället för ngn annan resp. ngt annat; i vissa fall utan bestämd avgränsning från 1 (b), 4, 17 o. 18.

[ 19.a]

a) (†) i sådana uttr. som i ngns l. ngts rum l. i rummet för ngt, i ngns l. ngts ställe, i stället l. ss. ersättare för ngn l. ngt; i rummet, i stället. ANNERSTEDT UUH Bih. 1: 35 (i handl. fr. 1595). Thet helige Dopet är förordnat vthi Omskärelsens Rum. SCHRODERUS Os. III. 2: 290 (1635). (Av de uttagna varorna skulle godemännen) hwad elackt woro ., uthesluta och goda.. köpmans warur i rummet vpfylla och tillmäta. BtÅboH I. 8: 101 (1636). Igelkotten, och thet hwasze stakswijnet, har i rummet för håår hwasse piggar. SCHRODERUS Comenius 206 (1639). I.. slapphetens och slöhetens rum träder mod och beslutsamhet. WALLIN 1Pred. 3: 218 ( c. 1830). FAHLCRANTZ 1: 118 (1846, 1863). b) i sådana uttr. som lämna (äv. ge) rum (ngn gg rummet, förr äv. sitt rum) åt l. för ngn l. ngt l. (numera bl. med ngt ålderdomlig prägel) lämna (äv. ge, förr äv. avträda) ngn l. ngt rum, förr äv. öppna ngn rummet, med person- l. saksubj.: dra sig tillbaka resp. försvinna o. därvid ersättas av ngn l. ngt, lämna l. bereda plats för ngn l. ngt; vika för ngn l. ngt; jfr 1 b, 4 e. BraheBrevväxl. II. 1: 173 (1660: öpnat). Ey får iag länger dröja / Iag most gij Phoebo rumm (säger Aurora). 2Saml. 1: 124 ( c. 1669). Den späda ungdom, hvilken de (dvs. de nuvarande riksdagsledamöterna) rummet afträda skola. 2RA 3: 650 (1734). Minnet af et skämt (hade) redan gifvit sitt rum åt uppmärksamhet på et nytt. KELLGREN (SVS) 5: 246 (1790). Gamla inrättningar, som.. förlorat sin betydelse.., måste .. lemna rum åt nya bildningar för en ny tid. SCHLYTER JurAfh. 1: 178 (1836). Durrah'n.. har.. hörjat gifva rum för det mera bördiga Riset och Maisen. PALMBLAD LbGeogr. 64 (1851). Våren har redan.. lemnat rummet åt sommaren. FrSkog. 209 (1892). År 1880 fingo tories snöpligen lämna rum för Gladstone. HAGBERG VärldB 107 (1927). c) (numera bl. tillf.) i uttr. intaga l. taga ngns l. ngts rum, förr äv. taga rum(met) av ngt, med person- l. saksubj.: ta ngns l. ngts plats, träda l. komma i ngns l. ngts ställe, efterträda ngn l. ngt. Den Kongeliga Råd-Kamaren intog med tiden Allhärjar-Tingens rum. SCHÖNBERG Bref 1: 84 (1772). Samvetsfrihet och fördragsamhet med vilsefarande hade börjat taga rummet af en kanske för långt drifven stränghet. ROSENSTEIN 2: 101 1819. Dock känner jag mig.. bekymrad, när jag jemför .. mig sjelf, med den man, hvars rum jag intager. FRANZÉN Pred. 5: 245 1825; jfr 17, 18, d) i uttr. fylla (äv. uppfylla) ngns rum l. rummet efter ngn, fylla ngns plats; jfr 3 d . WALLIN 1Pred. 3: 48 (c. 1830: uppfyllas). Han (dvs. Tegnér) gick – och ingen har fyllt hans rum. SNOILSKY 3: 59 (1883). (Nordstaterna) hade ännu gott om levande män, som kunde fylla rummen efter de döda. MOBERG SistBr. 235 (1959). e) (†) om plats för en person mer l. mindre klart tänkt ss. ngt som representerar l. symboliserar personen. Wårt (dvs. G. II A:s) sändebudh (dvs. riksmarsken), den wårt rum förträder. SCHMEDEMAN Just. 197 (1621). Han.. hade ett huskors uti m:lle Thérese, hvars rum han under vistandet i London remplacerat med en liten kaffehusnymf. MoB 2: 80 1792; jfr 18. Har ej ditt rum i skapelsen.. varit onyttigt? WALLIN 1Pred. 1: 113 ( c. 1830). 20) om ställe i en skriftlig framställning, med tanke på utsagan; mindre avsnitt (t. ex. bibelspråk l. lagparagraf) av en skriftlig framställning, skriftställe, textställe; särsk. om bibelställe l. lagrum; numera nästan bl. (arkaiserande) i sådana uttr. som skriftens l. lagens rum o. d., om bibelställe resp. lagrum. KyrkohÅ 1931, s. 242 (1540). Vthi 30 rum hoosz Evangelisterna, och i Apostla gerningar kallas Judarnas politiske domare presbyteri. BAAZIUS Upp. 36 b (1629). Utreda och rätta de rum och ställen, som i den gamla Lagen finnas mörke. HC11H 15: 62 1697. Sedan han .. anfört några rum af de senare h(eliga) Fäderna till bevis af kyssningen, beropar han sig.. på S:t Jacobs exempel. ENEMAN Resa 2: 196 (1712). Vi vilje., anföra några Skriftenes rum. NOHRBORG 478 ( c. 1765). Är skriften brottslig efter det lagens rum, åklagaren åberopat? SFS 1933, s. 822. jfr FÖRFATTNINGS-, LAG-, SKRIFTRUM. 21) (†) om var särskild (vart särskilt) av de avdelningar l. grupper l. lag o. d. vari ngt (en större helhet, särsk. ett kollektiv) är indelat (eg. med tanke på deras placering på olika platser). Den 28 och 31 Maji uphämtades de Ryske Fångarne, och i sine wisse rum fördehltes. KROOK Alm. 1702, s. 30. möjl. till 4 l. 9. Jag vil i tvenne rum här alla hustrur skifta. KOLMODIN QvSp. 1: 401 (1732). Att svenska representationens fördelning på 4 rum bör upphöra. LILJECRONA RiksdKul. 311 1840. jfr: På thet medh omskifftning och Wedekastningh må skickelighen tilgå: Therföre skal i Bergslagz Book inskrifwas, på hwadh rum och hwadh tijma wedhen skal kastas, doch så, at hwart rum hafwer twå Tijmar, at vndan bära sin weedh: Hwem annorledhes giör, böte (osv.). PrivBergsbr. 1649, 3: mom. 22; jfr 5. – särsk. om versfot l. takt; jfr PLATS sbst.¹ 4 c . Trimeter Catalecticus fœmininus eller Pherecratium, hafwer trenne Rum. ARVIDI 159 1651. 22) i många rum, i många avseenden: i intet rum, i intet avseende. At.. (västgötalagen) är vrgammal, betyger Målet, och Ordlaget: Hwilket i anseende til wått (dvs. vårt) Tungomål som nu öfligit är, i mång rum inthet skal synas wara thet samme wij nu kalla Swea, eller Götha-måål. STIERNHIELM WgL Föret. 1 (1663). Uti intet rum, (skall) eder heder och höghet wara mindre.., än .. då Konung Olof lefde. REENHIELM OTryggw. 255 (1691; isl. orig.] i eingan stad). 23) (†) tidrymd, (kvantitet av) tid; tidsavsnitt. HSH 31: 193 1664. (Biskopen höll) en predikningh.. uppå 3 timmarsz rum. BOLINUS Dagb. 49 (1670). En god timmes rum. KKD 9: 108 (1704). En större tids rum har.. varit emellan inhuggningen af den första bilden på en hällristning och den sista. HOLMBERG Nordb. 323 (1854). Perioden (åren 96–180) är dock ingalunda alldeles ensartad. Hon har tvenne skilda rum, mellan hvilka Hadriani regering bildar öfvergången. ( CAVALLIN o.) LYSANDER 145 1864. jfr DAGE-, MELLAN-, TIDS-, TIMME-RUM.