RURAL rura⁴l l. rω-, adj.; adv. -T.

[jfr t., eng. o. fr. rural; av lat. ruralis, till rus (gen. ruris), landsbygd, rotbesläktat med RUM, adj. – Jfr RUSTIK]

[RURAL 0]

(i fackspr.) som hör till landsbygden l. lantbruket; lantlig; landsbygds- l. jordbruks-. DALIN (1871). Växlingarna i den rurala förmögenheten i en bygd, där boskapsskötseln är en huvudnäring. SMEDS Malaxb. 68 (1935).

Ssgr

– RURAL-KAPITEL.

[jfr mlat. capitulum rurale]

kyrkohist. om vart o. ett av de mindre (landsbygds)områden i vilka distrikten inom en dieces (se d. o. 2) voro indelade. RYDBERG (o.TEGNÉR) Engelhardt 2: 25 (1835; om förh. i frankiska riket).

– RURAL-MEDICIN. (förr) i uttr. rural- och pastoralmedicin, om de delar av medicinen om vilka prästerskapet (på landsbygden) enligt äldre uppfattning borde äga kännedom; jfr präst-medicin. AFZELIUS UtlMedFakP 3 (1810). WEIBULL (o. TEGNÉR) LUH 1: 323 (1876; om ä. förh.).

– RURAL-SOLDAT. (†) om rotesoldat (se d. o. 1); jfr lant-soldat 1.Rural-Soldatens skjutsning til och ifrån möten. LBÄ 16– 17: 111 1798.

– RURAL-VÄXT. (†) om växt som förjer lantbrukets utbredning. MosskT 1890, s. 18.

Avledn.

– RURALISERA , v. -ing.

[jfr eng. ruralize]

(i fackspr.) göra lantlig; få l. komma l. bringa (ngn) att efterlikna l. antaga landsbygdens levnadsvanor l. kultur; särsk. i p.pf. i mer l. mindre adjektivivk anv. En stadsbo, som slog sig ned på landsbygden,..blev icke ruraliserad. Rig 1944, s. 163.